Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Så funkar permittering och korttidsarbete

Företagen får nu utöka korttidspermitteringarna upp till 80 procent. Men vad innebär korttidsarbete, permitteringar och krisavtal?
Johanna Rovira Publicerad
1STunningArt/Colourbox
I spåren av coronavirusets utbrott förekommer begrepp som korttidsarbete, permittering och krisavtal. 1STunningArt/Colourbox

Permittering

Gå direkt hem, utan att passera HR för att lämna ifrån dig din dator och ditt gymkort. Se dock till att du inkasserar din lön den 25:e.

Att bli permitterad innebär, enligt lagen om anställningsskydd, las, helt enkelt att du inte behöver vara på jobbet eftersom det inte finns arbete att utföra. Du kan göra i princip vad du vill (så länge det inte står något annat i ditt lokala avtal eller du tar jobb hos en konkurrent), men har rätt till samma lön och samma anställningsvillkor som om du hade befunnit dig på plats på jobbet.

Enda undantaget är om du är säsongsanställd eller har något annat jobb som inte är sammanhängande under normala omständigheter.

Om du är förtroendevald ska du enligt förtroendemannalagen, ha förtur till fortsatt arbete om det är viktigt för ditt fackliga värv.

Krisavtal

Krisavtal är alla avtal som träffas på grund av kris – alltså samlingsnamn för en rad försämrade förmåner de anställda går med på för att hjälpa företaget ekonomiskt. Det kan vara att skjuta på semester, skippa bonus eller konjunkturanpassa arbetstiden och jobba mindre i sämre tider och mer i bättre. Lösningarna behöver inte gälla alla utan kan vara individuella.

Korttidsarbete

Fack och arbetsgivare har kommit överens om ett centralt kollektivavtal där du som anställd under en ekonomisk kris kan komma att behöva gå ner både i tid och lite grann i lön en tid. Detta kallas ibland för korttidspermittering, men till skillnad från vanlig permittering får du alltså inte behålla hela din lön.

Det här avtalet var på gång redan innan någon hade hunnit stava till coronavirus, men i och med de konsekvenser som coronaviruset för med sig, har regeringen kommit med ett stödpaket som ger företag som inför korttidsarbete pengar fram till årsskiftet. I mitten på april utökades stöden till företagen, så att de kan korttidspermitera upp till 80 procent av arbetstiden i maj, juni och juli.

För dig innebär korttidsarbetet att din normala arbetstid förkortas med antingen 20, 40, 60 eller 80 procent. Går du ner i tid 20 procent minskas din lön med fyra procent. Går du ner i tid 40 procent blir lönen sex procent lägre och går du ner 60 procent blir lönen 7,5 procent lägre.

Vilken omfattning som ska gälla får det lokala facket komma överens med arbetsgivaren om, men det måste finnas ett centralt avtal om korttidsarbete och det finns redan inom väldigt många avtalsområden.

Saknas det kollektivavtal kan företaget ändå införa korttidsarbete om minst 70 procent av medarbetarna säger okej till det. Arbetstidsförkortningen och löneminskningen måste gälla alla anställda inom samma driftsenhet och du måste skriftligen godkänna att du omfattas av korttidsarbete. Om du vägrar riskerar du att sägas upp på grund av arbetsbrist.  

Arbetsgivaren måste dessutom bli godkänd av Tillväxtverket för att få del av de statliga pengarna och måste också kunna visa att man gjort allt vad som står i ens makt för att minska på kostnaderna för lönerna – till exempel säga upp konsulter, vikarier och inhyrd personal. Fram till 15 april hade Tillväxtverket fått in 24 000 ansökningar och beviljat 16 000.

Är du vikarie är det dock inte helt omöjligt att du får jobba kvar och omfattas av korttidsavtalet om din arbetsgivare kan visa att du är verksamhetskritisk. Är du nyanställd kan du ligga sämre till om du jobbat mindre än tre månader den dag då Tillväxtverket godkänner att företaget kan omfattas av stödpaketet.

Om du blir uppsagd efter att gått ner i tid och lön på grund av korttidsarbete, så kan tiden med korttidsarbete hoppas över – såtillvida det inte av någon anledning skulle vara bättre för dig om du i stället redovisar tiden med korttidsarbete.

Så hög lön får du vid korttidsarbete

  • Jobba 20 procent = 88 procent (preliminärt)
  • Jobba 40 procent = 92,5 procent lön
  • Jobba 60 procent = 94 procent lön
  • Jobba 80 procent = 96 procent lön

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Unionen stämmer Folkuniversitetet i AD

Unionen stämmer Folkuniversitet efter att 18 medlemmar som jobbar som coacher och yrkesvägledare omfattats av Sveriges Lärares kollektivavtal för cirkelledare. Ett brott mot avtalet, menar Unionen, som vill att Arbetsdomstolen reder ut vad som gäller.
Linnea Andersson Publicerad 31 augusti 2023, kl 11:33
Skylt med texten Folkuniversitetet.
Unionen stämmer Folkuniversitet för vad man menar är ett avtalsbrott. Foto: Linnea Andersson.

Folkuniversitetet har kollektivavtal med både fackförbunden Unionen och Sveriges Lärare. Sedan en längre tid tillbaka har 18 Unionenmedlemmar – i stället för att omfattas av sitt fackförbunds kollektivavtal – gått på lärarnas cirkelledaravtal.

– Vi menar att det är fel att arbetsgivaren har tillämpat Sveriges Lärares avtal och att det i stället är vårt kollektivavtal inom civilsamhället som ska tillämpas, säger Carl Siljehamre, en av två förbundsjurister på Unionen som driver målet i AD.

Vill inte kommentera

Enligt Siljehamre menar Folkuniversitet å sin sida att Cirkelledaravtalet visst kan tillämpas även på coacher och yrkesvägledare och att man inte gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott.

Unionen kräver att Folkuniversitetet både ska betala skadestånd på 100 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet och skadestånd till de 18 medlemmarna på 40 000 kronor vardera. Medlemmarna har, enligt Unionen, inte förlorat någon lön, däremot har de bland annat gått miste om pensionsinbetalningar till deltidspension på 1,2 procent.

Kollega har sökt Folkuniversitetet för en kommentar som hänvisat vidare till sin arbetsgivarorganisation Fremia. Fremia vill i sin tur inte lämna någon kommentar med hänvisning till att de ännu inte kommit med svaromål i ärendet.

Gränsdragning

På arbetsplatser där det jobbar flera yrkesgrupper finns i vissa fall gränsdragningar mellan facken för att det ska bli tydligt vilket fackförbund en anställd kan vara medlem i och vilket kollektivavtal som ska gälla. En sådan gränsdragning finns till exempel mellan Unionen och IF Metall för tjänstemän respektive arbetare.

Mellan Unionen och Sveriges Lärare finns inget sådant på förhand bindande gränsdragningsavtal.

Folkuniversitetet

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige och utomlands.

Avtal

Spotify lämnar förhandlingar om kollektivavtal

Spotify avslutar förhandlingen om kollektivavtal med Unionen och två andra fackförbund. Det är oklart hur facken kommer att agera nu, men har möjlighet att ta ut medlemmarna i strejk.
David Österberg Publicerad 9 augusti 2023, kl 11:51
Skylt utanför Spotifys huvudkontor i Stockholm.
I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. Nu väljer streamingjätten att lämna dessa. Foto: Anders Wiklund/TT.

I början av maj inleddes förhandlingarna om kollektivavtal på Spotify. På ena sidan av förhandlingsbordet satt fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer och på andra sidan arbetsgivarna på Spotify. Parterna stod långt ifrån varandra: under våren hade både fackförbunden och arbetsgivaren kampanjat för sina ståndpunkter utanför Spotifys kontor i Stockholm.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

Nu väljer Spotify att lämna förhandlingen, något som Breakit var först med att rapportera. Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef och skriver i ett mejl till Kollega att facken hade önskat fortsatt dialog.

”Det är beklagligt att arbetsgivarna på Spotify väljer att frånträda förhandlingen om kollektivavtal. Vår uppfattning är att vi ännu bara diskuterat kollektivavtalsfrågan brett och ytligt och att det finns betydligt mer att prata om inom ramarna för förhandling och det är en dialog vi gärna hade fortsatt ha med företaget”, skriver han.

Möjlighet att strejka

Vad som händer nu är oklart. Fackförbund har möjlighet att ta ut medlemmar i strejk för att få till ett kollektivavtal. Martin Wästfelt skriver att de ”behöver analysera vad det här oönskade läget innebär och fatta beslut om vägen framåt i syfte att säkerställa medarbetarnas villkor och intressen.”

Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, sa i maj till Kollega att hon tror att Spotify till slut kommer att teckna kollektivavtal.

– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel, sa hon.

Kollega söker Spotify för en kommentar. Till Breakit skriver en talesperson för företaget att de gjort bedömningen att ett kollektivavtal inte skulle ge något väsentligt mervärde för de anställda.

"Samtidigt som vi hyser stor respekt för kollektivavtal och den svenska modellen är våra anställningsvillkor och förmåner redan lika bra eller bättre än vad som föreskrivs i ett kollektivavtal och vår plan kvarstår att fortsätta erbjuda våra anställda förstklassiga löner och förmåner", skriver talespersonen.

Avtal

Nu inleds förhandlingar på Spotify

I dag inleder Unionen och Spotify förhandlingarna om kollektivavtal. Parterna står långt ifrån varandra. Skulle de inte komma överens utesluter facket inte konfliktåtgärder.
Publicerad 8 maj 2023, kl 06:00
Till vänster flygblad från Spotify där företaget menar att kollektivavtal är sämre för medarbetarna. Till höger represententer från fackföreningar informerar om fördelar med kollektivavtal.
I dag inleder Unionen och Spotify förhandlingarna om kollektivavtal. Efter veckor av kampanjande genom flygblad med budskap för- och emot kollektivavtal. Foto: Josefine Hellroth Larsson/Ola Rennstam.

För tre veckor sedan kunde Kollega berätta att representanter för Spotify delade ut flygblad utanför bolagets kontor i Stockholm. Budskapet från musikjätten var att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas anställningsvillkor.

Aktionen var ett svar på att Unionen, Akavia och Sveriges Ingenjörer en vecka tidigare stått utanför Spotifykontoren för att informera anställda om fördelarna med avtal. Detta samtidigt som de tre fackförbunden skickat in en begäran till företaget om att inleda förhandlingar om kollektivavtal.

Spotifys vd, Daniel Ek, skickade senare ut ett internt meddelade till personalen, som Svenska Dagbladet tog del av, där han konstaterade att fackens agerande inte byggde förtroende. ”Efter ett kort första samtal och försäkran om en god ton, valde de att kommunicera och ställa krav via media”, skrev vd:n.

Utesluter inte konflikt

I dag, måndag, inleds alltså de första förhandlingarna mellan parterna. Och det är uppenbart att de står långt ifrån varandra i frågan om kollektivavtalens förtjänster och brister. Båda sidor är förtegna inför de stundande förhandlingarna. På Kollegas frågor svarar Spotify att man av respekt för den pågående dialogen med fackföreningarna inte vill kommentera "utanför de officiella processerna". Unionens pressekreterare Johanna Green skriver i mejlsvar:
"Unionen ser fram emot konstruktiva förhandlingar med Spotify och vår förhoppning är att förhandlingarna leder till att vi kommer överens om ett avtal".

Källor till Kollega uppger att det sannolikt kommer krävas många förhandlingstillfällen för att få till ett avtal. Skulle Spotify säga blankt nej utesluter facken inte att ta till konfliktvapnet, det vill säga att ta ut medarbetare i strejk.

Arbetsrättsexpert: "Tror att Spotify ändrar sig"

Även om parterna står långt ifrån varandra när de sätter sig vid förhandlingsbordet måste de fullgöra sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen, mbl.

– Det finns ingen skyldighet eller tvång att sluta kollektivavtal. Men man måste lyssna på motpartens argument och förklara sin egen ståndpunkt, till exempel varför man inte vill teckna avtal, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.

Historiskt sett, när fackförbund krävt kollektivavtal och arbetsgivare satt sig på tvären, brukar det sluta med att arbetsgivarsidan får ge sig.
– Men det finns exempel på företag som istället valt att flytta eller lägga ner verksamheten. Men i det här fallet handlar det om arbetstagare som är oerhört attraktiva på arbetsmarknaden, de kanske också kan hota med att sluta och söka sig till en arbetsgivare med avtal, säger Birgitta Nyström.

Hur tror du att det går, kommer Spotify att teckna kollektivavtal till slut?

– Ja, jag tror faktiskt det. Grundat på deras sunda förnuft, när de ser vad de riskerar och vad de kan vinna. Men jag tror att det kommer att läggas ett varsel.