Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Fackets lönekrav: 4,2 procent

4,2 procent löneökning – på ett år. Sänkt arbetstid, men på olika sätt i olika branscher. Det är kravet från Unionen och de andra facken inom industrin, som sätter ”märket” för alla löntagare i Sverige.
Noa Söderberg, David Österberg, Ola Rennstam Publicerad
Industrifacken kräver 4,2 procent i löneökningar i ett ettårigt avtal. Från vänster Per-Olof Sjöö, GS, Marie Nilsson, IF Metall, Peter Hellberg, Unionen. Foto: Pontus Lundahl/TT.

Kraven i korthet:

  • Löneökningar på 4,2 procent.
  • Arbetstidsförkortning. Ytterligare avsättningar till de branschvisa systemen för deltidspension/arbetstidsförkortning ska göras. Storleken preciseras senare.
  • Rätt till förskottssemester.
  • Övertidskompensation för deltidsanställda.
  • Fackens utgångspunkt är ett ettårigt avtal.

Det är dags att växla upp löneökningstakten i Sverige. Det är budskapet från Facken inom industrin när de i dag presenterar sina krav inför avtalsrörelsen 2025. 

Kravet landar på 4,2 procent löneökningar över ett år – i linje med det man krävde i den förra avtalsrörelsen och betydligt högre än hur det sett ut under hela 2010-talet.

Enligt Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen, kommer löneökningarna leda till att de anställdas köpkraft snart återhämtar sig efter pandemiårens inflationschock. Hans prognos är att det tar 3-5 år.

– Om det blir ett långt avtal så kan tappet vara återhämtat under det avtalets gång, om det blir ett treårsavtal.

Dags för kortare arbetstid

Facken kräver också "ytterligare avsättningar" till arbetstidsförkortning. Exakt vad det betyder ska preciseras senare. Olika kollektivavtal har olika system för arbetstidsförkortning. Unionen har många avtal där man har satt upp ett mål om att sänka arbetstiden, utan att komma igång. Ordföranden Peter Hellberg säger till Kollega att det är dags nu.

– Det här är en signal. Vårt inriktningsbeslut säger att där vi har system ska de utökas och där vi inte har system ska de införas. 

Unionen har sagt att frågorna om ökad lön och minskad arbetstid hänger ihop, att man behöver göra avvägningar mellan dem. Vilket har varit viktigast?

– Jag tror att det viktiga är att vi kan få ihop kombinationen, både reallöneökningar och arbetstidsförkortning, under den här avtalsperioden som kommer.

Rekordstor avtalsrörelse

2025 års avtalsrörelse blir rekordstor. Över 500 centrala kollektivavtal ska omförhandlas. Unionen har en avgörande roll, eftersom man är med och förhandlar om lönerna i den konkurrensutsatta exportindustrin. Det är kraven inför de förhandlingarna som man nu presenterar. Förhandlingarna ska vara klara 31 mars 2025, och det man kommer överens om blir normen för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Inför dagens presentation har industrifacken gjort flera medieutspel om att det är dags att växla upp löneökningstakten.

Tror du att en medlem som inte följer detaljerade ekonomiska debatter uppfattar dagens besked som en uppväxling?

– Jag hoppas att vi har varit tydliga med att det är en uppväxling utifrån den nivån som vi hade efter finanskrisen i tio år, där vi låg på mellan 2 och 2,5 procent. Nu fick vi en rejäl uppväxling förra gången, och det är den vi säger att vi ska hålla i, säger Peter Hellberg.

Är detta det nya normala, något som man kan vänta sig i kommande avtalsrörelser också?

– Just nu är det här rätt nivå som vi ser det, men det kan bli något helt annat nästa gång. Det beror också på hur långt avtalet blir.

Just nu ligger inflationen i Sverige på 1,1 procent. I den förra avtalsrörelsen var ni väldigt tydliga med att krav som är högre än inflationen riskerar skapa en så kallad löneprisspiral. Innebär inte det att det här kravet också kan skapa en sådan spiral?

– Det är inte bara inflationen som styr, utan det är inflationen plus produktivitetsutvecklingen. Och där gör ju vi en bedömning, och även Konjunkturinstitutet till exempel, att det finns ett utrymme på kanske 1,5 procent över inflationen. Och då ska man komma ihåg att vi siktar aldrig på nuvarande inflation, vi siktar alltid på inflationsmålet, alltså 2 procent, säger Peter Hellberg och fortsätter:

– Just nu gör vi bedömningen att det här ligger i ett härad som inte kommer skapa inflationstryck, utan snarare en positiv förutsättning både för företag och anställda.

Arbetsgivarna: Fullkomligt orealistiskt

På arbetsgivarsidan påpekar man att svensk industri befinner sig i en pressad ekonomisk situation. Fackförbunden behöver därför ta ansvar för utvecklingen.

– Jag är uppriktigt förvånad. Kravet om 4,2 procent är fullkomligt orealistiskt. Det skulle leda till en försämrad svensk konkurrenskraft och slå mot såväl jobben som välfärden, dessutom riskerar det att driva på inflationen. Vi förväntar oss ett större ansvarstagande än så av motparterna, säger Henrik Stävberg, förhandlingschef, på IKEM, Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Fackens krav på kortare arbetstid får också kalla handen. Industrin har redan förkortad arbetstid i kollektivavtalen, påpekar Henrik Stävberg.

– Faktum är att vi behöver jobba mer, inte mindre. Krav om en orealistisk löneutveckling och ytterligare arbetstidsförkortning gynnar inte företagens internationella konkurrenskraft och således heller inte Sverige och de anställda.

Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf anser att fackens krav är bekymmersamt höga.

Per Widolf
Per Widolf. Foto: Rikard Westman

– Vi ser inget i de ekonomiska fundamenten som talar för ett så här högt avtal. Vi befinner oss i en utdragen lågkonjunktur, vi har en svag utveckling av produktiviteten och vi har en stigande arbetslöshet. Kostnadsökningarna skulle riskera sysselsättningen. 

Efter de senaste årens inflation har löntagarna fått mindre pengar att röra sig med – är det inte rimligt att man nu åter får reallöneökningar?
Vi förhandlar inte om disponibla inkomster, Industriavtalet handlar om att säkerställa konkurrenskraften på lång och kort sikt. Är företagen konkurrenskraftiga skapas utrymme för sysselsättning, tillväxt och därefter en utveckling av löner. 

Facken vill ha förkortad arbetstid – hur ser ni på den frågan? 

– Beskeden på presskonferensen var inte tillräckligt tydliga för att veta vad de vill på respektive avtalsområde. Men generellt anser vi att lön betalas för arbetad tid, inte att vara ledig. Arbetstidsförkortning innebär att det kommer att produceras mindre och då måste vi öka antalet skiftlag, det skulle slå direkt mot produktiviteten, säger Per Widolf .

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Bråk om arbetstid i byggbranschen: ”Vi ska inte lägga oss”

Tjänstemän i byggbranschen har väntat fem veckor på sitt nya kollektivavtal. Frågan om arbetstidsförkortning skapar problem i förhandlingarna. ”Det kan bli ett varsel”, säger Bengt Göransson, ordförande i riksklubben på NCC.
Noa Söderberg Publicerad 7 maj 2025, kl 14:48
Anställda på en byggarbetsplats. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra.
Byggbranschen har inte fått nya kollektivavtal för sina tjänstemän - vad gäller då? Löner och villkor är desamma eftersom avtalet förlängs, men retroaktiv löneökning kan påverka skatten. Dessutom är det förhandlingar om arbetstidsförkortning, där fack och arbetsgivare har svårt att komma överens om hur ledigheten ska förläggas. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra. Foto: Mattias de Frumerie, DI/TT

38 dagar. Så länge har tjänstemännen i byggbranschen stått utan nytt kollektivavtal, efter att det gamla gick ut 31 mars. När förhandlingarna drar ut på tiden så förlängs det gällande avtalet, vilket betyder att villkoren och vardagen är densamma. 

Men hos anställda på de stora byggföretagen finns en irritation. Dels över att de nya lönerna dröjer, vilket kan innebära en skattesmäll när det blir retroaktiva löneökningar. Dels över att en särskild fråga har fastnat hos förhandlarna: arbetstidsförkortning.

Bengt Göransson är ordförande i Unionens riksklubb på NCC. Han tror inte att det blir konflikt, men säger att parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

– Vi är beredda på det mesta. Det kan bli ett varsel, det vet man inte. Andra avtal har ju blivit varslade.

Frågan om arbetstidsförkortning är viktig, säger han. Därför kan facket och medlemmarna behöva hålla ut.

– Det är bättre att avtalet får ta den tid det tar, för jag tycker inte vi ska lägga oss för Byggföretagen.

Unionens centrala kommunikationsavdelning hävdar i sina sociala medier att arbetsgivarna vill ”ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen” och ”styra över återhämtningen”.

Facket: arbetsgivaren vill styra arbetstidsförkortningen

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska, bekräftar att hanteringen av arbetstidsförkortning är den stora stötestenen i förhandlingarna.

– Det som kärvar är att om det ska vara en extra dag så vill arbetsgivaren styra över när den förläggs. Det är ingen som är intresserad av det. Man vill ha det i en dialog, så att det inte är ensidigt.

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska.
Nils-Erik Nilsson Foto: Privat

Han säger att den frågan inte är något problem på Skanska, och att det inte är hans arbetsgivare som driver Byggföretagens agerande i förhandlingarna.

– Det är andra företag inom byggbranschen som har det önskemålet. Hade jag satt mig med ledningen här så hade vi löst det här på fem minuter, säger han och fortsätter:

– Det är några som ser det som ett problem, men då har man kanske andra problem egentligen. En dålig dialog på arbetsplatsen. Det är där det sitter i så fall. Men jag tror att de flesta stora företag inte ser detta som ett problem över huvud taget.

Även Nils-Erik Nilsson betonar att hans klubb är redo för konflikt om det skulle behövas.

Företagen: behåll antalet arbetade timmar

Byggföretagen avböjer en intervju. Pressansvarig Lars Kriss hänvisar till ett uttalande på organisationens webbplats. Där står att ”facken trycker hårt på frågan om arbetstidsförkortning”, men att Byggföretagen tycker att det är ”av yttersta vikt att bibehålla antal arbetade timmar i branschen”. 

Byggföretagen skriver också att varje företag ska ha ”möjlighet att anpassa exempelvis arbetstidsförläggning utifrån sina unika förutsättningar”. De hänvisar till att andra kollektivavtal som har tecknats under årets avtalsrörelse ger arbetsgivarna makt att förlägga arbetstidsförkortningen.

”I och med detta är förhoppningen att även Byggföretagens avtalsförhandlingar ska kunna gå i hamn”, avslutas meddelandet.

Kollega har frågat Unionen på central nivå vad förbundet menar med att arbetsgivarna vill ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen och varför förhandlingarna drar ut på tiden. Pressekreterare Torbjörn Granrot svarar i ett kortfattat mejl:

”Svar: Förhandling pågår.”

Nytt kollektivavtal dröjer – vad gäller?

De flesta kollektivavtal i Sverige har ett slutdatum, som bestäms på nytt i varje avtalsrörelse. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal innan det gamla har gått ut så inträder så kallat avtalslöst tillstånd. Det innebär att facket har rätt att varsla om strejk. Så länge förhandlingarna fortfarande pågår är dock det normala att man förlänger det gamla kollektivavtalet tillfälligt. Det är det som nu sker i byggbranschen.

Avtal klart för arbetarna

6 maj enades Byggföretagen och Byggnadsarbetareförbundet om ett nytt kollektivavtal. Det gäller arbetare, inte tjänstemän. Även här har förhandlingarna dragit ut på tiden. Avtalet följer ”märkets” nivå på löneökningar och utvecklar också systemet med kontroller för att komma åt arbetslivskriminalitet.