Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Fackets lönekrav: 4,2 procent

4,2 procent löneökning – på ett år. Sänkt arbetstid, men på olika sätt i olika branscher. Det är kravet från Unionen och de andra facken inom industrin, som sätter ”märket” för alla löntagare i Sverige.
Noa Söderberg, David Österberg, Ola Rennstam Publicerad
Industrifacken kräver 4,2 procent i löneökningar i ett ettårigt avtal. Från vänster Per-Olof Sjöö, GS, Marie Nilsson, IF Metall, Peter Hellberg, Unionen. Foto: Pontus Lundahl/TT.

Kraven i korthet:

  • Löneökningar på 4,2 procent.
  • Arbetstidsförkortning. Ytterligare avsättningar till de branschvisa systemen för deltidspension/arbetstidsförkortning ska göras. Storleken preciseras senare.
  • Rätt till förskottssemester.
  • Övertidskompensation för deltidsanställda.
  • Fackens utgångspunkt är ett ettårigt avtal.

Det är dags att växla upp löneökningstakten i Sverige. Det är budskapet från Facken inom industrin när de i dag presenterar sina krav inför avtalsrörelsen 2025. 

Kravet landar på 4,2 procent löneökningar över ett år – i linje med det man krävde i den förra avtalsrörelsen och betydligt högre än hur det sett ut under hela 2010-talet.

Enligt Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen, kommer löneökningarna leda till att de anställdas köpkraft snart återhämtar sig efter pandemiårens inflationschock. Hans prognos är att det tar 3-5 år.

– Om det blir ett långt avtal så kan tappet vara återhämtat under det avtalets gång, om det blir ett treårsavtal.

Dags för kortare arbetstid

Facken kräver också "ytterligare avsättningar" till arbetstidsförkortning. Exakt vad det betyder ska preciseras senare. Olika kollektivavtal har olika system för arbetstidsförkortning. Unionen har många avtal där man har satt upp ett mål om att sänka arbetstiden, utan att komma igång. Ordföranden Peter Hellberg säger till Kollega att det är dags nu.

– Det här är en signal. Vårt inriktningsbeslut säger att där vi har system ska de utökas och där vi inte har system ska de införas. 

Unionen har sagt att frågorna om ökad lön och minskad arbetstid hänger ihop, att man behöver göra avvägningar mellan dem. Vilket har varit viktigast?

– Jag tror att det viktiga är att vi kan få ihop kombinationen, både reallöneökningar och arbetstidsförkortning, under den här avtalsperioden som kommer.

Rekordstor avtalsrörelse

2025 års avtalsrörelse blir rekordstor. Över 500 centrala kollektivavtal ska omförhandlas. Unionen har en avgörande roll, eftersom man är med och förhandlar om lönerna i den konkurrensutsatta exportindustrin. Det är kraven inför de förhandlingarna som man nu presenterar. Förhandlingarna ska vara klara 31 mars 2025, och det man kommer överens om blir normen för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Inför dagens presentation har industrifacken gjort flera medieutspel om att det är dags att växla upp löneökningstakten.

Tror du att en medlem som inte följer detaljerade ekonomiska debatter uppfattar dagens besked som en uppväxling?

– Jag hoppas att vi har varit tydliga med att det är en uppväxling utifrån den nivån som vi hade efter finanskrisen i tio år, där vi låg på mellan 2 och 2,5 procent. Nu fick vi en rejäl uppväxling förra gången, och det är den vi säger att vi ska hålla i, säger Peter Hellberg.

Är detta det nya normala, något som man kan vänta sig i kommande avtalsrörelser också?

– Just nu är det här rätt nivå som vi ser det, men det kan bli något helt annat nästa gång. Det beror också på hur långt avtalet blir.

Just nu ligger inflationen i Sverige på 1,1 procent. I den förra avtalsrörelsen var ni väldigt tydliga med att krav som är högre än inflationen riskerar skapa en så kallad löneprisspiral. Innebär inte det att det här kravet också kan skapa en sådan spiral?

– Det är inte bara inflationen som styr, utan det är inflationen plus produktivitetsutvecklingen. Och där gör ju vi en bedömning, och även Konjunkturinstitutet till exempel, att det finns ett utrymme på kanske 1,5 procent över inflationen. Och då ska man komma ihåg att vi siktar aldrig på nuvarande inflation, vi siktar alltid på inflationsmålet, alltså 2 procent, säger Peter Hellberg och fortsätter:

– Just nu gör vi bedömningen att det här ligger i ett härad som inte kommer skapa inflationstryck, utan snarare en positiv förutsättning både för företag och anställda.

Arbetsgivarna: Fullkomligt orealistiskt

På arbetsgivarsidan påpekar man att svensk industri befinner sig i en pressad ekonomisk situation. Fackförbunden behöver därför ta ansvar för utvecklingen.

– Jag är uppriktigt förvånad. Kravet om 4,2 procent är fullkomligt orealistiskt. Det skulle leda till en försämrad svensk konkurrenskraft och slå mot såväl jobben som välfärden, dessutom riskerar det att driva på inflationen. Vi förväntar oss ett större ansvarstagande än så av motparterna, säger Henrik Stävberg, förhandlingschef, på IKEM, Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Fackens krav på kortare arbetstid får också kalla handen. Industrin har redan förkortad arbetstid i kollektivavtalen, påpekar Henrik Stävberg.

– Faktum är att vi behöver jobba mer, inte mindre. Krav om en orealistisk löneutveckling och ytterligare arbetstidsförkortning gynnar inte företagens internationella konkurrenskraft och således heller inte Sverige och de anställda.

Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf anser att fackens krav är bekymmersamt höga.

Per Widolf
Per Widolf. Foto: Rikard Westman

– Vi ser inget i de ekonomiska fundamenten som talar för ett så här högt avtal. Vi befinner oss i en utdragen lågkonjunktur, vi har en svag utveckling av produktiviteten och vi har en stigande arbetslöshet. Kostnadsökningarna skulle riskera sysselsättningen. 

Efter de senaste årens inflation har löntagarna fått mindre pengar att röra sig med – är det inte rimligt att man nu åter får reallöneökningar?
Vi förhandlar inte om disponibla inkomster, Industriavtalet handlar om att säkerställa konkurrenskraften på lång och kort sikt. Är företagen konkurrenskraftiga skapas utrymme för sysselsättning, tillväxt och därefter en utveckling av löner. 

Facken vill ha förkortad arbetstid – hur ser ni på den frågan? 

– Beskeden på presskonferensen var inte tillräckligt tydliga för att veta vad de vill på respektive avtalsområde. Men generellt anser vi att lön betalas för arbetad tid, inte att vara ledig. Arbetstidsförkortning innebär att det kommer att produceras mindre och då måste vi öka antalet skiftlag, det skulle slå direkt mot produktiviteten, säger Per Widolf .

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Målet med Systembolaget-strejk: Fler heltidsanställda

Målet med en strejk på Systembolaget är att fler ska få heltidsjobb. ”Arbetsgivarna har väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad”, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Noa Söderberg Publicerad 28 maj 2025, kl 12:12
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Strejkvarslet på Systembolaget handlar om schemaregler och möjligheten att jobba heltid. Genom att höja övertidsersättningen vill facket bidra till att arbetet organiseras om. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Foto: Christine Olsson/TT/Johan Nilsson/TT

Unionen har varslat om strejk på Systembolaget från 10 juni. Det är en arbetsplats där många jobbar deltid. Konflikten handlar i grunden om hur många timmar de ska få på sina scheman. 

Facket vill att övertidsersättningen ska bli så hög att Systembolaget förlorar på att betala den, och då väljer att ge sina anställda högre ordinarie arbetstid i stället. Det säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. 

Han menar att Systembolaget och Svensk Handel inte vill gå med på en sådan förändring.

– Arbetsgivarna säger att de inte kan organisera om arbetet.

I stället vill de, enligt Wästfelt, att kostnaden för höjd övertidsersättning ska tas från de allmänna löneökningarna, det så kallade märket. Det skulle innebära en lägre löneökning för alla anställda. Det är där förhandlingen har låst sig, enligt Wästfelt.

– Vårt mål är inte att medlemmarna ska få övertidsersättning, utan få anställningar på så hög sysselsättningsgrad som möjligt, säger han och fortsätter:

– Idag har arbetsgivarna en väldigt stor flexibilitet på våra medlemmars bekostnad. På bekostnad av inkomst, otrygghet, svårighet att planera sin tillvaro. Det är många medlemmar som tyvärr är i den här situationen. 

Arbetstidsförkortning konflikt i avtalsrörelsen

Konflikten gäller också en annan fråga som dominerat hela avtalsrörelsen: arbetstidsförkortning. Wästfelt hänvisar till att det redan finns i många av årets nya avtal. 

– Jag kan inte säga att jag förstår vad det speciella är på Systembolaget kontra andra, för vi löste det på de två stora avtalen med Svensk Handel.

Varför är det personalen på huvudkontoret som har tagits ut i strejk, när deltidsfrågan gäller de som jobbar i butik?

– Vi organiserar alla anställda på Systembolaget. Vår bedömning är att det här är ett kraftfullt varsel. Det kommer orsaka stora problem. Skulle vi ta ut alla i butikerna direkt, då stängs de omedelbart, säger Martin Wästfelt.

Därför tycker han att det nuvarande varslet är en ”lagom åtgärd”

– Det kommer orsaka problem, men gör inte att det från en dag till en annan blir helt stopp. Det är gentemot allmänheten.

Är tanken att varslet ska kunna trappas upp, är det därför man gör så här?

– Det är det alltid när man lägger varsel.

Midsommarsnapsen kan vara hotad

Knappt 500 medlemmar kommer lägga ned arbetet om strejken blir verklighet. Wästfelt påpekar att han inte vet vad Systembolaget kommer göra för motdrag, men att en sådan strejk kommer orsaka problem med ”varutillförsel, möjlighet att ha öppet och åtgärda problem som uppstår”.

– Vår tanke är att det ska bli problem och slå ekonomiskt, men i första hand inte göra att allmänheten omedelbart inte får tillgång till varorna.

Men är Midsommarsnapsen hotad?

– Det kan den vara. Det är en ofrånkomlig konsekvens när man inte kommer överens.

Hur bedömer du strejkviljan och beredskapen hos medlemmarna?

– God och stark. Vi har bra organisationsgrad och det här är en viktig fråga. Vi och andra förbund har drivit den här frågan generellt i den här avtalsrörelsen, men frågan har bubblat hos våra medlemmar på Systembolaget en längre tid.

Nu, och även före varslet, genomgår medlemmarna utbildningar och har informationsträffar om vad en strejk kommer innebära.

– Tack och lov är det ganska ovanligt i Sverige och i synnerhet i tjänstemannaförbund. De flesta förtroendevalda har inte varit med om en strejk på sin arbetsplats. Därför blir information och utbildning viktigt. Vi är väl rustade.

Kollega söker Systembolaget och Svensk Handel för en kommentar. 

Deltid, övertid, och mertid – det här betyder begreppen

  • Deltid: att jobba mindre än det vanliga heltidsmåttet, som ofta ligger någonstans mellan 37 och 40 timmar. Det kan ske genom att man har ett fast schema med färre antal timmar, eller att man har inhoppskontrakt där arbetstiderna är helt flytande, eller en kombination av de båda.
  • Övertid: den tid som en anställd jobbar utöver sitt ordinarie schema. Det kan vara frivilligt eller beordrat. Övertidsjobb ger i normalfallet en extra ersättning. Hur hög den ersättningen är varierar mellan olika kollektivavtal.
  • Mertid: ordet för den ersättning som en deltidsanställd får när hen jobbar över. Innebörden är att man inte får full övertidsersättning förrän man har jobbat mer än heltidsmåttet. Facken har mobiliserat för att ta bort denna ordning i årets avtalsrörelse. Bakgrunden är bland annat en EU-dom som säger att mertidssystemet är diskriminerande.