Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Volvo Cars stoppar all biltillverkning

Volvo Cars är nästa stora företag att drabbas av coronakrisen. Från och med torsdag nästa vecka och två veckor framåt stänger Volvo samtliga fabriker i Sverige. Unionenklubben välkomnar lösningen och tror att risken nu är mindre för varsel.
Linnea Andersson, Ola Rennstam Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Volvo Cars stoppar tillfälligt all biltillverkning i Sverige. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

I Sverige gäller nedstängningen Volvo Cars fabriker i Torslanda (Göteborg), Skövde och Olofström och berör 25 000 anställda. På fabriken i Skövde tillverkas motorer, i Olofström karosseridetaljer medan monteringen sker i Torslanda.

Medan de som jobbar i produktionen permitteras helt från arbete uppmanas tjänstemännen att jobba hemifrån.

– Alla som jobbar i produktionen är 100 procent hemförlovade, produktionen upphör. Alla som jobbar med det indirekt på kontoren kommer att få en reducerad arbetstid på 40 procent i första fasen, säger Volvo Cars vd Håkan Samuelsson, till Sveriges Radio Ekot.

Enligt Håkan Samuelsson har det stödpaket som kommit på plats, via regering och myndigheter, varit värdefullt för att Volvo Cars kunnat agera snabbt och att det i nuläget inte är aktuellt med några varsel i Sverige.

Läs mer: Krisstöd ska dämpa följder av corona

Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande på Volvo Cars Torslandafabrik, välkomnar lösningen.

– Utifrån den situationen vi befinner oss i just nu är jag jätteglad över det avtal om korttidsarbete som vi kommit överens om. Det gör att våra medarbetare kan gå ganska förskonade ur det här. Avtalet innebär en lönesänkning på sex procent och att man går ner 40 procent i arbetstid.

Hur ser du på risken för varsel?
– Det här avtalet gör att risken för varsel minskar. Det som är positivt att fabrikerna i Kina har rullat gång igen. Men det har varit mycket oro bland medlemmarna senaste tiden.

Läs mer: Staten ska stå för kostnaden vid sjukdom

Tidigare i veckan meddelade även lastbilstillverkarna Volvo och Scania att de stoppar hela eller delar av sin produktion.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok