Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Parterna har ingått avtal om etableringsjobb

Unionen, LO och Svenskt Näringsliv har ingått avtal om etableringsjobb. Målet är att nyanlända och långtidsarbetslösa ska få en ny möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden.
Oscar Broström Publicerad 5 december 2022, kl 11:34
Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO, Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, och Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen.
Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO, Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, och Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen presenterar att de ingått avtal om etableringsjobb. Foto: Claudio Bresciani/TT

Etableringsjobb blir en ny form av anställning som riktas till två grupper av arbetssökande: Långtidsarbetslösa och nyanlända som varit i Sverige upp till tre år.

När en arbetsgivare anställer en person inom den anställningsformen får arbetstagaren dels lön, dels en ersättning som betalas av staten. Ersättningen från arbetsgivaren och stat är ungefär densamma och ska motsvara en lägstalön inom avtalsområdet, enligt parterna.

– Etableringsjobb blir verklighet, det kommer spela stor roll i att få långtidsarbetslösa och nyanlända till arbete. Överenskommelsen om etableringsjobb är en positiv nyhet för alla dem som idag står utan tryggheten som ett arbete innebär och ännu ett bevis på att den svenska modellen levererar effektiva lösningar på samhällsproblemen, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen.

Om arbetstagaren jobbar kvar i två år ska anställningen, i normalfallet, gå över till en tillsvidareanställning.

Etableringsjobb gäller endast företag som omfattas av kollektivavtal, vilket också innebär att anställningen omfattas av kollektivavtalet.

– Det är som en provanställning, det vill säga att man har möjlighet att säga upp den om den mot förmodan inte skulle fungera, säger Mattias Dahl.

Tagit många år att nå fram

Parterna, det vill säga Unionen, LO och Svenskt näringsliv, började diskutera den här anställningsformen för många år sedan. Redan 2018 fanns en principöverenskommelse men det har sedan tagit lång tid att få grönt ljus från regeringen, EU och att därefter förhandla fram ett nytt kollektivavtal.

Avtalet om etableringsjobb börjar gälla 1 januari 2023. Innan dess måste regeringen ha genomfört vissa förordningsändringar.

– Vi är övertygade om att de kommer göra de här ändringarna, säger Martin Wästfelt, säger Unionens förhandlingschef.

Unionen, LO och Svenskt Näringsliv hoppas att etableringsjobben ska rullas igång under våren 2023.

Arbetsmarknad

Yrkesakademin i kris - 200 jobb försvinner

Yrkesakademin, ett av Sveriges största företag för yrkesutbildning, meddelade i början av september att de är under rekonstruktion. Nu står det klart att över 200 jobb försvinner – motsvarande en femtedel av företagets personal. Maskiner saknar bränsle och personal måste själva städa kontoren, berättar vittnen för Kollega.
Noa Söderberg Publicerad 25 september 2023, kl 17:54
Bussar med skylten Ej i trafik
Yrkesakademin är under rekonstruktion. Över 200 jobb försvinner, vilket motsvarar en femtedel av företagets personal. Maskiner saknar bränsle och personal måste själva städa kontoren, berättar uppgiftslämnare för Kollega. Foto: Johan Nilsson/TT.

Yrkesakademin är ett av Sveriges största utbildningsföretag för vuxna. Varje år utbildas omkring 10 000 personer till bland annat lastbilsförare, fordonstekniker och bagare, ofta genom anvisning från Arbetsförmedlingen. Knappt 1000 personer jobbar på företaget, enligt dess egna uppgifter.

I början av september meddelade Yrkesakademin att de ansökt om rekonstruktion. I bolagets pressmeddelande löd rubriken: ”Målet är att rädda verksamheten, jobb och samhällsviktiga utbildningsplatser”.

Nu står det klart att över 200 tjänster försvinner. 29 av bolagets 63 avtal med Arbetsförmedlingen sägs upp med kort varsel. 29 september, nu på fredag, blir sista skoldagen på de utbildningar som läggs ned. Det framgår av den rekonstruktionsplan som just nu behandlas av Falu tingsrätt.

Alice Hedin, presstalesperson på Yrkesakademin, bekräftar i ett mejl till Kollega att utbildningar kommer avbrytas mitt i terminen.

För vissa deltagare kommer det innebära att utbildningarna avbryts i förtid. Vårt fokus är i dessa fall på att informera så bra som möjligt och ha en fortsatt god dialog med uppdragsgivare och i sin tur deltagare. Det pågår ett arbete för att se om deltagarna i vissa fall kan slussas vidare till andra orter, men det är Arbetsförmedlingen, respektive kommunerna, som är huvudmän för deltagarna och som bestämmer vad som sker framöver. Självklart gör vi allt vi kan för att underlätta processen”, skriver Hedin.

På frågan om hur många elever som kommer påverkas svarar Hedin att Yrkesakademin inte får lämna ut den sortens uppgifter om sina elever.

Hon skriver vidare att det ännu inte är färdigförhandlat hur stor del av de 200 borttagna jobben som kommer leda till uppsägningar.

Ekonomiska problem i flera år

Yrkesakademin lämnade in en ansökan om rekonstruktion i början av september, efter att gått med förlust tre av de senaste fem åren. I de dokument som tagits fram i anslutning till rekonstruktionen framkommer att Yrkesakademin har skulder till över 70 fordons- och maskinföretag och till minst 20 företag som sålt kontorsutrustning och städning. Totalt uppgår skulderna av den typen till 45,3 miljoner kronor.

Adam, som egentligen heter någonting annat, går en praktiskt inriktad maskinförarutbildning hos Yrkesakademin i södra Sverige. Han säger att den ekonomiska krisen har märkts tydligt på utbildningen.

– Jag hade detta på känn. Ett återkommande problem är att det inte finns någon diesel. Tanken är tom, säger han och fortsätter:

– Allting genomsyras av att det inte finns några pengar. Det kan vara fem maskiner i en klass på omkring 30 elever. Vi har föreslagit att man drar dit ett gäng traktorer och en åkgräsklippare så att folk åtminstone får köra något. Det är väldigt mycket dötid.

Petra Gustafsson, som är utbildningsledare och arbetsmiljöombud för Unionen på Yrkesakademin i Borlänge, berättar om en ny vardag för lärare och administratörer.

– När man varit ute och handlat har man fått besked att man inte får handla på krita. Det är inköpsstopp och vissa företag säger att vi inte får handla där eftersom vi ligger för risigt till. Städfirman har kommit och hämtat sina grejer. Vi städar kontor och klassrum själva.

Yrkesakademin delar inte bilden

Presstalesperson Alice Hedin skriver att Yrkesakademin inte känner igen beskrivningarna.

Det är inte en bild vi känner igen oss i och så ska det givetvis inte vara. Generellt sätt (sic) har vi en god kvalité på våra utbildningar. Kraven på antalet maskiner och fordon är styrt av Arbetsförmedlingen och inget som vi har fått några anmärkningar på. Utan mer information är det svårt att svara på enskilda påståenden mer än så.

Yrkesakademin har också skulder till staten: 97,5 miljoner i skatteskuld och 14,7 miljoner i skulder kopplade till den statliga lönegarantin. De senare kommer att växa, enligt rekonstruktionsplanen. Dessutom kan Arbetsförmedlingen komma att kräva skadestånd för de uppsagda avtalen.

Pekar på Arbetsförmedlingen

Yrkesakademin förklarar situationen med att Arbetsförmedlingen har anvisat för få personer till utbildningarna. Alice Hedin skriver:

”Det har varit ett oerhört tufft och ledsamt besked att behöva lämna till uppskattade medarbetare, uppdragsgivare och deltagare. Vi hade givetvis önskat att samtliga utbildningar som tvingas lägga ned skulle kunna fortsätta. Men som det ser ut i dagsläget får vi för få anvisningar till berörda utbildningar. Även skenade kostnader på grund av den höga inflationen och till exempel kraftigt ökade drivmedelspriser har bidragit till att likviditetssituationen har blivit akut.”

Krisen på Yrkesakademin kommer samtidigt som både regeringen och Arbetsförmedlingen spår att arbetslösheten är på väg upp. Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) har pekat ut just yrkesutbildning som ett av de viktigaste verktygen för att råda bot på både arbetslöshet och företags kompetensbrist.