Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Parterna har ingått avtal om etableringsjobb

Unionen, LO och Svenskt Näringsliv har ingått avtal om etableringsjobb. Målet är att nyanlända och långtidsarbetslösa ska få en ny möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden.
Oscar Broström Publicerad
Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO, Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, och Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen.
Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO, Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, och Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen presenterar att de ingått avtal om etableringsjobb. Foto: Claudio Bresciani/TT

Etableringsjobb blir en ny form av anställning som riktas till två grupper av arbetssökande: Långtidsarbetslösa och nyanlända som varit i Sverige upp till tre år.

När en arbetsgivare anställer en person inom den anställningsformen får arbetstagaren dels lön, dels en ersättning som betalas av staten. Ersättningen från arbetsgivaren och stat är ungefär densamma och ska motsvara en lägstalön inom avtalsområdet, enligt parterna.

– Etableringsjobb blir verklighet, det kommer spela stor roll i att få långtidsarbetslösa och nyanlända till arbete. Överenskommelsen om etableringsjobb är en positiv nyhet för alla dem som idag står utan tryggheten som ett arbete innebär och ännu ett bevis på att den svenska modellen levererar effektiva lösningar på samhällsproblemen, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen.

Om arbetstagaren jobbar kvar i två år ska anställningen, i normalfallet, gå över till en tillsvidareanställning.

Etableringsjobb gäller endast företag som omfattas av kollektivavtal, vilket också innebär att anställningen omfattas av kollektivavtalet.

– Det är som en provanställning, det vill säga att man har möjlighet att säga upp den om den mot förmodan inte skulle fungera, säger Mattias Dahl.

Tagit många år att nå fram

Parterna, det vill säga Unionen, LO och Svenskt näringsliv, började diskutera den här anställningsformen för många år sedan. Redan 2018 fanns en principöverenskommelse men det har sedan tagit lång tid att få grönt ljus från regeringen, EU och att därefter förhandla fram ett nytt kollektivavtal.

Avtalet om etableringsjobb börjar gälla 1 januari 2023. Innan dess måste regeringen ha genomfört vissa förordningsändringar.

– Vi är övertygade om att de kommer göra de här ändringarna, säger Martin Wästfelt, säger Unionens förhandlingschef.

Unionen, LO och Svenskt Näringsliv hoppas att etableringsjobben ska rullas igång under våren 2023.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.