Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Arbetslösa Elsa: ”Jag får leva på mina sparpengar”

Hur är det att vara ung i arbetslöshetens Sverige i dag? Elsa Alm i Skåne har sökt 200 jobb utan att få napp.
Petra Rendik Publicerad
Elsa Alm från Lund.
På Tiktok delar Elsa Alm från Lund med sig av sin vardag som ung arbetssökande. Foto: Mats Andersson.

När Elsa Alm kom in på en utbildning till digital analytiker vid en yrkeshögskola i Malmö kände hon sig säker på att hon valt rätt. Arbetsmarknaden lät lovande, nio av tio får jobb, fick hon veta.

– Ska jag lägga tid på en utbildning ska det vara något som leder till jobb, jag vill gärna komma ut på arbetsmarknaden så snabbt som möjligt, säger Elsa Alm.

Men redan under skolgången märkte hon att det var svårt att få en praktikplats. Hon började ana att det var en annan verklighet som väntade efter examen som hon tog i maj i år. Så hon började söka jobb redan i januari medan studierna pågick för att maxa chanserna till arbete efter skolan.

– Jag har nog sökt över 200 jobb i Skåne och Danmark, främst inom mitt utbildningsområde, men även till exempel butiksjobb, utan att bli kallad till en enda intervju, säger Elsa Alm.

Får inte svar på jobbansökningarna

Majoriteten av gångerna fick hon inte ens svar på sina ansökningar och om hon fick några lät de på samma sätt: ”Vi har gått vidare med andra sökande.”

Elsa Alm är inte ensam. I oktober uppgick ungdomsarbetslösheten till 9,7 procent i Skåne, vilket är högst i landet.

Att ständigt få avslag när man söker jobb dödar motivationen att fortsätta. Ännu tuffare är det att ta klivet in i vuxenvärlden, som man som ung längtar efter att ta – det känns långt borta, berättar Elsa Alm.

– Jag har precis pluggat, jag är under 25 och har inte rätt till a-kassa. Jag har tur som har en sambo som har jobb, annars hade det inte gått ekonomiskt. Jag har fått leva på mina sparpengar som jag hade velat använda till att köpa en lägenhet.

Hon upplever att det finns en uppfattning att ungdomar i dag är krävande, lata och inte tar vilka jobb som helst. Det märker hon av inte minst genom kommentarerna hon får på Tiktok, där hon delar med sig av sin vardag som ung arbetssökande. De allra flesta är positiva, men inte alla.

– Det finns en 13 sidor lång tråd om mig på Flashback där många skriver hemska saker. Att jag är trög eller så får man en massa självklara tips som ”har du testat göra så här?”  Tro mig, jag har testat allt.

Lågkonjunktur, men också arbetsgivare som är obenägna att anställa personer med rätt utbildning men utan erfarenhet, det är anledningar till att unga har svårt att få jobb, tror Elsa Alm.

"Se unga som en tillgång"

Hon önskar att fler arbetsgivare i stället kunde se unga som en tillgång – och att man som ung får chansen att skaffa sig erfarenhet, i stället för att mest ses som en belastning.

– Vi unga är oerhört driftiga och kommer in med en annan syn än äldre. Om man slutar blanda generationer på arbetsplatsen stannar ju all utveckling av.

Eftersom Elsa Alm inte ser någon möjlighet att få jobb inom digital analys har hon börjat plugga igen på högskolan i Halmstad. Förhoppningsvis ökar ytterligare studier hennes jobbchanser, men hon känner en oro att hamna i samma situation igen nästa år.

Hur håller du humöret uppe?

– Det gör jag ju inte alltid. Jag blir arg och frustrerad. Det är skit, rent ut sagt. Men jag försöker motivera mig hela tiden och inte ge upp. Jag är så taggad på att få börja jobb och bidra.

ELSA ALM

Ålder: 22.

Bor: Lund.

Arbetsplats: Arbetssökande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.