Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Läsarna om arbetslösheten: ”Skönt att inte vara ensam”

”Vad bra att ni tar upp detta”. ”Känns skönt att man inte är ensam i sin hopplösa situation”. ”Unionen behöver vara hårdare mot politikerna”. Kollegas temavecka om arbetslösheten med fokus på tjänstemän har väckt massor av reaktioner.
Ola Rennstam Publicerad
Kollage över artiklar om arbetslösheten från Kollegas papperstidning
Kollega har i en rad artiklar speglat den svåra situationen på arbetsmarknaden.

Arbetslöshetens spöke ligger som en våt filt över Sverige. Under veckan har Kollega publicerat en rad artiklar på temat arbetslöshet där vi fångat röster och öden. 

Vår bevakning kunde visa att det inte enbart är lågutbildade eller de som står långt från arbetsmarknaden som det handlar om. 
Allt fler högutbildade tjänstemän hamnar i långtidsarbetslöshet – och det tar allt längre tid för den att få ett nytt jobb.
Här är ett axplock av reaktionerna i sociala medier och i direktkontakt med oss på redaktionen:

Artikeln om arbetslösa Christina Bundy i Stockholm, som står på ruinens brant efter två år utan arbete väckte mycket engagemang hos läsarna.

”Så sjukt samhället blivit. Alla människor behöver få ha ett jobb. Denna arbetslöshet visar en stor brist hos landets styre att få ett land i balans.”

”Att tvinga långtidsarbetslösa in i fattigdom är cyniskt och visar på en människosyn som iallafall skrämmer livet ur mig.”

”Håller tummarna att det löser sig för dig!”

”Hemlösheten kommer att öka. Kriminaliteten kommer att skena än mer då folk blir allt mer desperata.”

”Så bra att Ni lyfter detta KAOS.  Även arbetssökande människor måste ju kunna betala räkningar och äta & bo!”

Vi har också träffat arbetslösa Elsa, 22 år, i Skåne, en av alla ungdomsarbetslösa, som sökt över 200 jobb. Många som befinner i samma situation har hört av sig:

”I går sökte jag mitt 300:e jobb på 1,5 år. Känns skönt att läsa att man inte är ensam i sin hopplösa situation”

”Det är tur ändå att vi är många som sitter i samma båt.”

”Det är skönt att inte vara ensam”

”Är inte det här väldigt konstigt? Är du ung då saknar du arbetslivserfarenhet och blir inte anställd. Men hur ska en ung person få erfarenhet om ingen chansar?”

”Arbetslös för första gången och även om det finns en del jobb att söka får jag sällan komma på intervju. Ersättning från a-kassan har jag inte fått än och snart varit arbetslös tre månader. Jag klarar mig men det hade varit tufft som ensam.”

”Så ser det ut för många människor därute, tyvärr. Och värre kommer det att bli så länge denna regering inte jobbar för lösningar och alternativ.”

 ”Allt fler är arga på Arbetsförmedlingen, regeringen, rekryteringens processer, ålderismen och synen på arbetslösa som lata .”

Vi har pratat med Unionen som tycker att regeringens hårdare krav på arbetslösa är fel väg att gå. Intervjun med chefsekonomen Tobias Brännemo om vad regeringen borde göra istället väckte många reaktioner. Alla höll dock inte med honom:

”Tack Tobias Brännemo! Väldigt bra artikel! Härligt att se Unionen reagera på nya villkoren.”

”Vad bra att ni tar upp detta.”

”Tänk om de istället förutsätter att folk vill jobba och gör åtgärder som hjälper de som söker jobb i stället för idag förutsätta att du valt att bli arbetslös och gå på bidrag. Handlar väldigt mycket om vilken människosyn man har.”

”Bra att Unionen engagerar sig i frågan! Unionen behöver vara mer synlig i debatten och tydligt uttrycka sin ståndpunkt om arbetslöshetsförsäkringen och den hårda nedtrappningen. Unionen behöver vara hårdare mot politikerna för att synliggöra de ekonomiska konsekvenserna för sina medlemmar.”

”Det här är människor som tidigare aldrig blev långtidsarbetslösa. Att dessa blir långtidsarbetslösa är tecken på att något allvarligt är fel och att hårdare krav på arbetslösa absolut inte är lösningen.”

”Lösningen är varken mera krav på arbetslösa eller meningslösa utbildningar eller sysselsättningar utan lösningen är att göra det lönsammare att anställa folk som INTE är bidragsfinansierade och det går enbart om skatter och sociala avgifter sänks.”

”Samtliga fackförbund borde sluta upp. Är glad ett fackförbund som vågar lyfta på locket!”

”Många som jobbat och bidragit till samhället hela sina liv och drabbas av ofrivillig arbetslöshet - de straffas nu och får leva i fattigdom sista åren innan de får ta ut en alldeles för låg förtidspension. Människor kommer få låna, tigga, söka försörjningsstöd eller leva på sambo, make/maka.”

Kollegas har även skrivit om Maria Westin som har autism som är långtidsarbetslös. Marias starka berättelse och att arbetslivet ofta missar att ta vara på kompetens hos personer med NPF väckte engagemang hos läsarna.

”Artikeln gjorde mig både glad och nedstämd. Glad över att få bekräftelse på att jag inte är ensam, och nedstämd för att få bekräftelse på att om man inte passar mallen blir man bortsorterad.”

”Det är upplyftande att du ser Maria som en vuxen, kapabel människa vilket ofta inte är fallet kan jag intyga. Fortsätt gärna belysa problemet för oss med kapacitet (men inte räknas som helt 100 ;-)) men som ständigt blir bortvalda.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.