Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Yogade en gång i veckan – sjukersättning drogs in

Det är okej att syssla med fritidsaktiviteter samtidigt som du får pengar från Försäkringskassan. Men innebär hobbyn en inkomst eller upptar för mycket tid kan ersättningen äventyras.
Lina Björk Publicerad 8 september 2022, kl 06:05
Kvinnor gör yoga.
Kvinnan yogade en gång i veckan, då drogs sjukersättningen in. Foto: Shutterstock

Enligt Försäkringskassan är det inte fritidsaktiviteten i sig som avgör om du har rätt till sjukersättning eller sjukpenning samtidigt som du utövar en hobby, utan snarare i vilken omfattning du orkar med den. Men reglerna är luddiga och gränsen inte knivskarp.

Här är fem exempel där kassan tagit bort ersättningen för anställda som ägnat sig åt aktiviteter på fritiden.

Red som rehab

Kvinnan levde med ihållande och svår smärta efter en olycka 2015. Som en del i sin rehabilitering red hon under kortare stunder. Ibland deltog hon också i tävlingar, vilket hon ansåg mer kunde jämställas med ett fritidsintresse än ett jobb. Försäkringskassan tyckte dock att det visade att hon var arbetsför och krävde tillbaka den sjukpenning som betalats ut.

Kvinnan överklagade till kammarrätten som gick på Försäkringskassans linje. De ansåg att hon både borde ha anmält ändrade förutsättningar och förstått att det inte går att förena ridtävlingar med utbetalad sjukpenning. Rätten var dock inte enig om domen.

Startade kennel under manisk period

Kvinnan som led av bipolaritet var manisk i vissa perioder och deprimerad under andra. I en manisk period startade hon en kennel som registrerades som hobbyverksamhet av Skatteverket. Hon orkade dock varken ta hand om de hundar hon köpt in eller avla några nya kullar och verksamheten gick med stor förlust.

Trots att en överläkare i psykiatri beskrev hennes handlande under maniska perioder som oövertänkta och att de saknar ändamål ansåg Försäkringskassan att kvinnan jobbade samtidigt som hon fick sjukpenning och alltså hade en arbetsförmåga. De begärde tillbaka 222 0000 kronor i utbetald sjukpenning.

Efter ett överklagande fastslog Förvaltningsrätten att kvinnan skulle betala 130 000 kronor av summan då hon inte varit helt vid sina sinnes fulla bruk när hon startade kenneln.

Klippte hundar som terapi

Nästan 800 000 kronor i återkrav. Det blev notan för en kvinna i Stockholm som åtog sig att klippa hundar medan hon var sjukskriven.

Det var hennes man som startade firman, i syfte att hans fru skulle bryta isoleringen i hemmet och känna motivation att ta sig ur sängen. Arbetet gick långsamt och hon kunde i sin takt bekanta sig med hundarna och samtidig få dagarna att gå, något som hon liknade vid terapi.

Hon satt också med som ledamot i en styrelse för hundfrisörer, något Försäkringskassan ansåg visade att hennes arbetsförmåga var större än hon hade uppgett. De begärde därför tillbaka den sjukpenning hon fått under tiden firman funnits till.

Efter en överklagan stod det klart att Förvaltningsrätten gått på Försäkringskassans linje.

Yogade en gång i veckan

Tidigare hade du rätt att pröva dig fram och arbeta om du ansökte om så kallad steglös avräkning från Försäkringskassan. Kvinnan som var yogainstruktör, men var sjukskriven på grund av stress och ångest, meddelade kassan att hon ville testa att starta ett företag och utföra yogaträning och massage en gång i veckan. Hon frågade också om uppstarten skulle påverka hennes sjukersättning och hur mycket hon i så fall fick jobba. Hennes vänner skötte hemsida och allt administrativt och hon fick intrycket att om företaget gick med minus fanns det ingen inkomst att rapportera in till myndigheten.

Det visade sig dock inte stämma. Yogainstruktörens sjukersättning drogs in till hälften eftersom hennes arbetsförmåga ansågs förbättrats. Kvinnan orkade dock varken utföra yoga eller massage under någon längre period och fick lägga ner företaget.

Men Försäkringskassans beslut stod fast och när det överklagades till Kammarrätten tog de samma beslut.

Anonym tipsade om politiska uppdrag

Mannen sjukskrevs i maj 2017 på grund av ständiga ryggsmärtor. I maj startade dock Försäkringskassan en utredning efter att en anonym tipsare berättat att han hade uppdrag som politiker i Hallands kommun och därför inte borde ha rätt till ersättning från myndigheten.

Mannen satt som ledamot kommunfullmäktige och tre nämnder, vilket innebar möten och en viss förberedelse för att kunna diskutera de frågor som togs upp. Försäkringskassan ansåg också att restiden till mötena skulle ingå i den samlade bilden av hur mycket mannen hade jobbat och begärde tillbaka sammanlagt 160 000 kronor i felaktig utbetalning.

I snitt handlade det om två sammanträden i månaden med varierande längd. Mannen blev skjutsad till och från mötena då han inte orkade ta sig dig för egen maskin.

Kammarrätten valde att gå på mannens överklagan och han slapp betala tillbaka pengarna.

Tränade freestyleåkning 

Mannen som var freestyleåkare skadade sig i en krasch 2011. Det som begränsade honom efteråt var inte den fysiska tröttheten utan den psykiska. Han fortsatte därför träna efter ork och vilade mycket.

I sina rehabiliteringssamtal med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen var han helt öppen med att han tränade. Försäkringskassan startade dock en utredning och kom fram till att mannen hade god både fysisk och psykisk arbetsförmåga och begärde tillbaka närmare 300 000 i utbetald sjukpenning och rehabiliteringsersättning.

Efter överklagande slog även Förvaltningsrätten fast samma sak.

Vaga regler om fritidsaktivitet

Det här gäller vid ersättning från Försäkringskassan i samband med fritidsaktiviteter:

• Fritidsaktiviteter som en yrkesverksam person i normalfallet utövar på sin fritid, exempelvis deltagande i föreningslivet eller kursverksamhet, påverkar inte rätten tillsjukersättning.

• Om fritidsintressen växer i sådan omfattning att de mer är att jämställa med förvärvsarbete eller näringsverksamhet kan de påverka rätten till sjukersättning.

• Omfattningen av aktiviteterna, och vilken nivå av sjukersättning som övervägs, avgör på vilket sätt rätten till sjukersättning påverkas.

Källa: Försäkringskassan

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.