Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Yogade en gång i veckan – sjukersättning drogs in

Det är okej att syssla med fritidsaktiviteter samtidigt som du får pengar från Försäkringskassan. Men innebär hobbyn en inkomst eller upptar för mycket tid kan ersättningen äventyras.
Lina Björk Publicerad
Kvinnor gör yoga.
Kvinnan yogade en gång i veckan, då drogs sjukersättningen in. Foto: Shutterstock

Enligt Försäkringskassan är det inte fritidsaktiviteten i sig som avgör om du har rätt till sjukersättning eller sjukpenning samtidigt som du utövar en hobby, utan snarare i vilken omfattning du orkar med den. Men reglerna är luddiga och gränsen inte knivskarp.

Här är fem exempel där kassan tagit bort ersättningen för anställda som ägnat sig åt aktiviteter på fritiden.

Red som rehab

Kvinnan levde med ihållande och svår smärta efter en olycka 2015. Som en del i sin rehabilitering red hon under kortare stunder. Ibland deltog hon också i tävlingar, vilket hon ansåg mer kunde jämställas med ett fritidsintresse än ett jobb. Försäkringskassan tyckte dock att det visade att hon var arbetsför och krävde tillbaka den sjukpenning som betalats ut.

Kvinnan överklagade till kammarrätten som gick på Försäkringskassans linje. De ansåg att hon både borde ha anmält ändrade förutsättningar och förstått att det inte går att förena ridtävlingar med utbetalad sjukpenning. Rätten var dock inte enig om domen.

Startade kennel under manisk period

Kvinnan som led av bipolaritet var manisk i vissa perioder och deprimerad under andra. I en manisk period startade hon en kennel som registrerades som hobbyverksamhet av Skatteverket. Hon orkade dock varken ta hand om de hundar hon köpt in eller avla några nya kullar och verksamheten gick med stor förlust.

Trots att en överläkare i psykiatri beskrev hennes handlande under maniska perioder som oövertänkta och att de saknar ändamål ansåg Försäkringskassan att kvinnan jobbade samtidigt som hon fick sjukpenning och alltså hade en arbetsförmåga. De begärde tillbaka 222 0000 kronor i utbetald sjukpenning.

Efter ett överklagande fastslog Förvaltningsrätten att kvinnan skulle betala 130 000 kronor av summan då hon inte varit helt vid sina sinnes fulla bruk när hon startade kenneln.

Klippte hundar som terapi

Nästan 800 000 kronor i återkrav. Det blev notan för en kvinna i Stockholm som åtog sig att klippa hundar medan hon var sjukskriven.

Det var hennes man som startade firman, i syfte att hans fru skulle bryta isoleringen i hemmet och känna motivation att ta sig ur sängen. Arbetet gick långsamt och hon kunde i sin takt bekanta sig med hundarna och samtidig få dagarna att gå, något som hon liknade vid terapi.

Hon satt också med som ledamot i en styrelse för hundfrisörer, något Försäkringskassan ansåg visade att hennes arbetsförmåga var större än hon hade uppgett. De begärde därför tillbaka den sjukpenning hon fått under tiden firman funnits till.

Efter en överklagan stod det klart att Förvaltningsrätten gått på Försäkringskassans linje.

Yogade en gång i veckan

Tidigare hade du rätt att pröva dig fram och arbeta om du ansökte om så kallad steglös avräkning från Försäkringskassan. Kvinnan som var yogainstruktör, men var sjukskriven på grund av stress och ångest, meddelade kassan att hon ville testa att starta ett företag och utföra yogaträning och massage en gång i veckan. Hon frågade också om uppstarten skulle påverka hennes sjukersättning och hur mycket hon i så fall fick jobba. Hennes vänner skötte hemsida och allt administrativt och hon fick intrycket att om företaget gick med minus fanns det ingen inkomst att rapportera in till myndigheten.

Det visade sig dock inte stämma. Yogainstruktörens sjukersättning drogs in till hälften eftersom hennes arbetsförmåga ansågs förbättrats. Kvinnan orkade dock varken utföra yoga eller massage under någon längre period och fick lägga ner företaget.

Men Försäkringskassans beslut stod fast och när det överklagades till Kammarrätten tog de samma beslut.

Anonym tipsade om politiska uppdrag

Mannen sjukskrevs i maj 2017 på grund av ständiga ryggsmärtor. I maj startade dock Försäkringskassan en utredning efter att en anonym tipsare berättat att han hade uppdrag som politiker i Hallands kommun och därför inte borde ha rätt till ersättning från myndigheten.

Mannen satt som ledamot kommunfullmäktige och tre nämnder, vilket innebar möten och en viss förberedelse för att kunna diskutera de frågor som togs upp. Försäkringskassan ansåg också att restiden till mötena skulle ingå i den samlade bilden av hur mycket mannen hade jobbat och begärde tillbaka sammanlagt 160 000 kronor i felaktig utbetalning.

I snitt handlade det om två sammanträden i månaden med varierande längd. Mannen blev skjutsad till och från mötena då han inte orkade ta sig dig för egen maskin.

Kammarrätten valde att gå på mannens överklagan och han slapp betala tillbaka pengarna.

Tränade freestyleåkning 

Mannen som var freestyleåkare skadade sig i en krasch 2011. Det som begränsade honom efteråt var inte den fysiska tröttheten utan den psykiska. Han fortsatte därför träna efter ork och vilade mycket.

I sina rehabiliteringssamtal med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen var han helt öppen med att han tränade. Försäkringskassan startade dock en utredning och kom fram till att mannen hade god både fysisk och psykisk arbetsförmåga och begärde tillbaka närmare 300 000 i utbetald sjukpenning och rehabiliteringsersättning.

Efter överklagande slog även Förvaltningsrätten fast samma sak.

Vaga regler om fritidsaktivitet

Det här gäller vid ersättning från Försäkringskassan i samband med fritidsaktiviteter:

• Fritidsaktiviteter som en yrkesverksam person i normalfallet utövar på sin fritid, exempelvis deltagande i föreningslivet eller kursverksamhet, påverkar inte rätten tillsjukersättning.

• Om fritidsintressen växer i sådan omfattning att de mer är att jämställa med förvärvsarbete eller näringsverksamhet kan de påverka rätten till sjukersättning.

• Omfattningen av aktiviteterna, och vilken nivå av sjukersättning som övervägs, avgör på vilket sätt rätten till sjukersättning påverkas.

Källa: Försäkringskassan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.