Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Introvert? Så gör du karriär

Är du introvert och hatar branschmingel? Det finns andra sätt att göra karriär. Så här blir din lågmälda person till en fördel tipsar experten Linus Jonkman.
– Det står inte längre att man ska vara social i varenda annons.
Elisabeth Brising Publicerad
Linus Jonkman
En introvert personlighet är en styrka i karriären om du lär känna dig själv och accepterar hur du fungerar. Det hävdar författaren Linus Jonkman, expert i ämnet. Foto: Johan Lilja

Gillar du att jobba ifred, vantrivs på mingel och blir helt utmattad vid tanken på att umgås en vecka med ytligt bekanta. Då kan du vara en introvert person. 

Du får energi av avskildhet och inte av social interaktion, förklarar Linus Jonkman, föreläsare, författare och expert på ämnet. 

Hur extrovert eller introvert du är mäts i det kända personlighetstestet Big Five

Vi har alla behov av sociala relationer och av att stänga en dörr om oss, men i olika grad, förklarar Linus Jonkman

Introverta är inte blyga

Linus Jonkman
Linus Jonkman Foto: Anders Hansson

En vanlig fördom är att introverta är blyga. Men det är faktiskt vanligare att vara extrovert och blyg, än introvert och blyg enligt Linus Jonkman. 

För introverta kan jobbsökande, nätverkande och anställningsintervjuer ändå bli socialt krävande. Men en fördel vid rekrytering är att en lågmäld person troligen kommer svara mer sakligt på intervjufrågor än någon som undviker tystnader och bara babblar på. 

Introverta gör ofta ett förarbete innan de levererar ett svar, säger Linus Jonkman. 

Många lär sig också spela en social yrkesroll, eftersom intresset för arbetet klår det tillbakadragna draget. 

Om man har en uppgift man känner starkt engagemang för kan man gå långt ur sin komfortzon för att lösa den, säger Linus Jonkman. 

Men det finns en risk att det känns ihåligt med tiden varnar experten.

Fördelar: Uthållighet och litet bekräftelsebehov

För att jobbet ska funka är det viktigt att förstå sin introversion och se den som en styrka. Introverta är ofta uthålliga och behöver inte så mycket bekräftelse av andra, vilket gör personen mer självförsörjande på energi. 

De flesta introverta är också bra på att interagera med andra i jobbsituationer, kan lyssna, se hur andra mår, ställa frågor och reflektera. Däremot ogillar introverta snabba beslut, kallprat och spontana infall. 

Kan man få bra jobb utan ett stort socialt nätverk?

För 20 år sedan var man mer vingklippt. Nu har vi möjlighet att hitta våra likasinnade digitalt. Man kan sitta själv ett halvår och programmera och sedan släppa något. 

Branschmingel – ska introverta skippa det?

Känner man sig hemskt akward finns ingen idé att dyka upp på ett affärsmingel om du ändå inte kommer komma till din rätt. Spara din energi till de sammanhang du gillar att befinna dig i där det finns något du tycker är intressant. 

Hur kan man nätverka som introvert på sociala medier som Linkedin?

Man kanske har ett ämne man skriver om som man är väldigt intresserad av, snarare än skriver om sig själv. Introverta känner sig ofta mer genuina i text eftersom vi då sänder ett budskap vi fått reflektera över. 

Är du en introvert vinner du andras förtroende över tid även om en extrovert kan framstå som mer färgstark och tvärsäker från början. Kom ihåg att berätta om det du kan och bidrar med tipsar experten. Tänk inte att ditt cv eller dina leveranser talar för sig själva. 

Olika reaktioner i hjärnan på dopamin

Som introvert kan du behöva värna din energi i en social miljö så att hjärnan inte blir uttröttad i onödan. Det finns en skillnad i hur vi reagerar på sociala stimuli och utsöndringen av signalsubstansen dopamin mellan väldigt extroverta och introverta.

Introverta har en lägre tolerans för dopamin. Vid en för hög nivå blir personen överstimulerad och trött, säger Linus Jonkman.

Därför kan de också jobba med ett uthålligt fokus på samma uppgift länge, utan att bli uttråkade. Gruppen hämtar också mer lycka i stillhet än från social bekräftelse. 

Nörden har fått revansch

Trots att vi lever i en extremt snabb och utåtriktad tid med sociala medier tycker Linus Jonkman att introversion fått en nyrenässans. 

Kanske är det en motreaktion till det turbulenta arbetslivet och ett ökat behov för reflektion. När konjunkturen går ner blir det också mer inne att vara försiktig.

När han googlade på extrovert och social för femton år sedan hamnade han på platsannonser. På sökordet introvert kom mest nyheter om ensamma seriemördare. 

Nu har något hänt. Introverta tar plats som hjältar i tv-serier, datanördar täljer guld och företag vill ha analytiska anställda, även om de inte ser andra i ögonen eller hejar. 

Det står inte längre att man ska vara social i varenda annons.

Testa dig: Är du introvert? 

Vad brukar du göra när du inte behöver göra något alls? 

  1. Lägger mig i badkaret med en bok.
  2. Ringer / messar en kompis.
  3. Svårt att välja. Beror på. 

Svar: 1) Du är troligen introvert. 2) Du är troligen extrovert 3) Du är troligen ambivert – mitt emellan. Obs: Testet ger bara en fingervisning.

Läs mer: Handbok för introverta: karriären, familjen, relationerna av Linus Jonkman

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.