Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så kan jobbiga kollegor få dig att åldras i förtid

Besvärliga kollegor är inte bara en källa till irritation på jobbet. Ny forskning visar ett samband mellan problematiska relationer och snabbare biologiskt åldrande.
Johanna Rovira Publicerad
Fyra personer vid ett arbetsmöte där två personer diskuterar medan två andra lyssnar.
Besvärliga kollegor sticker ut i forskarnas kartläggning av problematiska relationer. Ju fler "bråkstakar" deltagarna hade omkring sig, desto snabbare gick det biologiska åldrandet. Foto: Colourbox

Du har säkert misstänkt att din jobbiga kollega eller din vrånga chef är orsaken till dina bekymmersrynkor och ditt i förtid grånande hår. Nu har amerikanska forskare visat att det finns ett tydligt samband mellan hemska relationer och hastigare åldrande.

Drygt 2 600 vuxna amerikaner fick i en studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences), svara på frågor om hälsa, livssituation och sociala relationer. De fick ange vilka personer de haft kontakt med under det senaste halvåret och om någon av dessa hade gjort livet surt för dem.

Därefter togs salivprover som bland annat gav svar på hur gammal kroppen var rent biologiskt och hur snabbt den åldrades. Efter att ha räknat bort vissa faktorer som också kan påverka åldrandet (rökning, trauman, civilstånd, utbildning med mera) fann forskarna att varje bråkstake i den närmaste umgängeskretsen ökade takten i det biologiska åldrandet med 1,5 procent.

Långvarig stress påskyndar åldrande

Deltagare som omgavs av en eller flera bråkstakar var i snitt nio månader biologiskt äldre än sina likar med odramatiska relationer. Orsaken är långvarig stress. Jobbiga relationer kan aktivera kroppens stressystem under lång tid, vilket i sin tur kan bidra till inflammation och biologiska förändringar som påskyndar åldrandet, förklarar forskarna.

Forskarna garderar sig dock med brasklappen att studien, trots det tydliga sambandet mellan åldrande och kämpiga relationer, inte kan bevisa att bråkstakar de facto får människor att åldras snabbare, även om resultaten pekar i den riktningen.

Kollegorna sticker ut som mest besvärliga

Arbetskamrater toppade listan över problematiska relationer. Drygt var tionde kollega klassades som besvärlig, jämfört med bara strax över tre procent av vännerna. Enligt forskarna leder relationer där människor inte utan vidare kan välja bort kontakten oftare till påfrestningar.

Det går förvisso att välja bort trubbelmakarna på jobbet genom att säga upp sig. Men eftersom stökiga kollegor i sig inte utgör ett undantag från att bli avstängd från a-kassan får du troligen räkna med en karenstid på ytterligare 45 dagar innan du får a-kassa, om du inte kan styrka med ett läkarintyg att dina jobbiga kollegor är hälsofarliga.

Besvärliga relationer i siffror

2 600 deltagare ingick i studien.

9 månader äldre var personer med problematiska relationer i genomsnitt biologiskt.

1,5 procent snabbare biologiskt åldrande kopplades till varje besvärlig relation.

Kollegor toppade listan över relationer som uppfattades som problematiska.

Du kan läsa hela studien här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.