Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hövlighetsguiden mot gräsliga kollegor

Hon tittar i mobilen när du pratar, han himlar med ögonen och tar över mötet. Eller de där som hälsar glatt – på vissa. Nästan 75 procent har blivit ohövligt bemötta på jobbet visar svensk forskning. Men det finns lösningar enligt hövlighetsforskaren.
Elisabeth Brising Publicerad
Berusad man_med_tomteluva_och_vinflaska_pa_jobbet
Att sätta på sig tomteluva före december, halsa vin och skrika okvädesord på arbetstid är inte bara ohövligt. Det tyder på alkoholproblem och storhetsvansinne. Men nu finns den nya Hövlighetsguiden för att hantera allmänt otrevliga kollegor. Foto: Colourbox

För dig med otrevliga kollegor finns nu hjälp – en ny hövlighetsguide från Malmö universitet. Den bygger på forskning om hövlighet och respekt i arbetsmiljön. I värsta fall kan nämligen ohyfs på jobbet leda till sämre affärsresultat, bristande samarbete och talangförlust. 

– Hövligheten påverkar både förmågan att prestera och benägenheten att stanna på ett jobb, säger Kristoffer Holm, biträdande universitetslektor vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning, på Malmö universitet. 

Vanligt och frustrerande

De senaste tjugo åren har det kommit mycket forskning om att respektlöst bemötande är både vanligt och frustrerande. Studierna visar koppling mellan lågintensiva negativa beteenden och negativa utfall för individer och organisationer. 

Kristoffer Holm
Kristoffer Holm, Malmö universitet. Foto: Magnus Jando

– Det behöver inte vara jätteallvarliga beteenden men det påverkar hur vi mår, samarbetar och om vi vill söka andra jobb, säger Kristoffer Holm. 

Oklart – vad menar han egentligen?

Ohövlighet är en form av otrevlighet som kan vara subtil och svår att sätta fingret på för den som upplever den enligt Kristoffer Holm. Kollegan kanske inte hälsar, uttrycker sig nedlåtande, eller sarkastiskt om andra, suckar, eller himlar med ögonen när någon sagt något. 

Det kan också visa sig genom att personer inte lyssnar på andra i möten, vänder sig bort i kroppsspråket eller tittar ner i telefonen.

Något som utmärker ociviliserade kontorister är att de har en tvetydig avsikt. För den som ser det utifrån eller drabbas är det svårt att veta om det fanns en ond intention eller inte. 

– Det gör att man inte vet om man ska agera eller släppa det, vilket gör det svårt att göra något åt. Men det riskerar att bidra till normalisering för ingen sätter ner foten, säger Kristoffer Holm. 

Ohövlighet smittar - man blir som man umgås

Studier visar ett starkt samband mellan att bli otrevligt bemött och att själv börja bete sig otrevligt och att det dessutom sprider sig till tredje part. 

– Ohövligt beteende har en tendens att smitta, säger Kristoffer Holm. 

Om vi ser ett otrevligt beteende från en människa mot en annan är sambandet till och med ännu starkare att ta efter det, än om vi blir utsatta själva berättar han. Vi är flockdjur och gör mest som vi ser andra göra för att slippa hamna utanför. 

Stress på jobbet känd riskfaktor

Både en stressig arbetssituation och omorganisation på jobbet är erkända riskfaktorer för ett ociviliserat beteende. 

– Stress påverkar från två håll. Både hur man beter sig mot andra och hur man tolkar andra. Är man stressad riskerar man att tolka tvetydiga beteenden mer negativt och då är det lätt att läsa in en mer negativ ton, säger Kristoffer Holm.

Även positivt engagemang kan öka risken för ohövlighet eftersom det kan göra oss mer impulsiva och fokuserade på vår egen sak. 

– Personen vill kanske avbryta, eller överrösta andra och tar talutrymmet, säger Kristoffer Holm.

Kan eskalera till mobbing

Dessutom finns risken att så kallade lågintensiva negativa beteenden kan eskalera till mobbing och kränkningar. Skillnaden är endast att trakasserier är systematiska och riktade mot en viss person eller grupp.

– Ohövlighet kan vara ett förstadium, vilket gör det viktigt att reagera tidigt som chef, säger Kristoffer Holm. 

Har problemet med ohövlighet ökat på arbetsplatser?

– Det vet vi inte, det är inget nytt problem, men svårt att säga. Man kan föreställa sig anekdotiskt att det har det med tanke på det uppskruvade tonläget i den samhälleliga diskursen. 

Forskarnas tips: 5 steg för hyfs på jobbet

1) Starta ett samtal om de här områdena. Vad är hövligt och ohövligt? Vad är respektlöst, respektfullt, trevligt och otrevligt? 

2) Få syn på konkreta beteenden på ert jobb. Hur gör ni? 

3) Identifiera riskerna på er arbetsplats. När blir det ofta dålig kommunikation? När blir det bra?

4) Sätt mål för arbetsmiljön. Vad vill vi uppnå? 

5) Integrera det ni kommit fram till i arbetsmiljöarbetet 

Kan bli mer korthugget på mobilen 

Nya sätt att jobba på distans och via smarta mobiler kan också påverka hur (o)artigt vi beter oss mot varandra. 

– Det är inget vi studerat, men jag har hört att man kanske kommunicerar på ett annat sätt på mobilen och skriver kortare meddelanden eller mejl. Folk är också väldigt uppslukade av sina telefoner. Man är inte så uppmärksam alltid, säger Kristoffer Holm. 

Förebyggande arbetsmiljöarbete kring hövlighet kan enligt forskarna leda till mer hälsa och välbefinnande i arbetsmiljön. Hövlighetsguiden är tänkt att användas i det syftet av chefer och anställda. 

– Vi ville skapa något praktiskt, säger Kristoffer Holm. 

Ladda hem Hövlighetsguiden
Hövlighetsguiden finns på Malmö universitets hemsida. 
Hövlighetsguiden består av en folder, diskussionsfrågor och en kort film.

Guiden är gjord av forskarna Kristoffer Holm, Rebecka Cowen Forssell och Sandra Jönsson. Den baseras på ett forskningsprojekt om respektfullt bemötande på jobbet som genomfördes vid Malmö universitet (2021–2025) och finansierades av Afa försäkring. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.