Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Därför ska du skippa slips på jobbet

I dessa influensatider kan det vara bra att veta att din jobbslips kan härbärgera otaliga smittosamma bakterier. Dessutom visar tysk forskning att slipsen stryper blodcirkulationen till hjärnan.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Att bära slips kan förvisso vara stiligt men kan faktiskt vara hälsovådligt. Colourbox

Forskare vid universitetssjukhuset Schleswig-Holstein i Tyskland har skannat hjärnorna på 30 unga män, varav hälften bar slips knutna med klassisk Windsorknut. Magnetkameran avslöjade att slipsen ströp venerna i försökspersonernas nackar och reducerade blodcirkulationen till hjärnan med 7,5 procent. Till och med efter att slipsen avlägsnats syntes ett minskat blodflöde.

Efter att resultatet avslöjades har en amerikansk borgmästare i Kalifornien förespråkat ett förbud mot slipstvång på jobbet. I Japan införde premiärminister Koizumi redan 2005 slipsförbud för regeringens medlemmar och uppmanade samtidigt landets tjänstemän att slänga såväl slips som kavaj sommartid för att sänka kostnaderna för luftkonditioneringen.

Men det finns fler anledningar till att skippa slipsen. Ett sjukhus i New York samlade för några år sedan in personalens slipsar och analyserade dem. På närmare hälften av läkarnas slipsar, som de bar för att inge förtroende hos patienterna, fanns smittsamma bakterier.

En skotsk läkare förespråkade fluga för att komma undan slipsproblematiken som ju uppstår eftersom slipsar används flitigt men tvättas sällan. Den svenska professorn i klinisk bakteriologi Agnes Wold, förespråkar dock att man torkar händerna på slipsen efter att ha varit på toaletten i stället för att använda handdukstork. Handdukstorkar, visar sig enligt en brittisk underökning, sprida 1 300 gånger fler viruspartiklar än att torka sig på papper.

Läs också: Tvätta händerna rätt!

En forskargrupp på KTH har för övrigt räknat ut att det finns 266 682 sätt att knyta en slips på. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.