Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Chefen bestämmer över friskvård

Om din arbetsgivare bestämmer att friskvårdsbidraget bara får användas till en kurs i hambo, är det helt okej. Så länge bidraget är lika för alla anställda och inte används till knätofsar eller annan utrustning.
Johanna Rovira Publicerad
Man som tränar yoga, par som dansar folkdans.
Det är din arbetsgivare som bestämmer vad som ska räknas som friskvård. Shuttertsock, Hasse Holmberg/TT

Under måndagen försvann den långa listan över godkända friskvårdsaktiviteter från Skatteverkets välbesökta hemsida.

– Hade jag fått bestämma hade den varit borta för ett halvår sedan, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.  

Pia Blank Thörnroos
Pia Blank Thörnroos Foto: Jeanette Andersson

– Den hade fått för stor betydelse och ledde till missförstånd. Folk trodde att det som inte stod med på listan var förbjudet och anställda använde listan för att få igenom aktiviteter.

Ett ytterligare skäl till att listan togs bort är två domar hos Högsta förvaltningsdomstolen. Två personer hade begärt förhandsbesked om hästkörning och fält- och westernskytte kunde räknas som friskvård fastän de inte stod med på listan. Skatteverket inflikade att varken westernskytte eller hästkörning kunde anses vara av enklare slag, vilket är ett av kraven för skattebefrielse, men domstolen ansåg att enkelheten inte spelade någon roll eftersom det andra kravet, kostnaden är så begränsande i sig.

– Det räcker med att det ingår motion och då är det onödigt att spalta upp olika motionsformer, säger Pia Blank Thörnroos.

– Det som stod på listan gäller fortfarande och alla har haft god tid på sig att spara den. Det mesta ingår ju faktiskt.

Finns det inte risk att arbetsgivare i brist på en lista att luta sig mot, begränsar antalet aktiviteter?
– Det återstår att se vad arbetsgivarna utarbetar för strategier. Det är och har alltid varit arbetsgivaren som bestämmer om man överhuvudtaget ska erbjuda friskvårdsbidrag, hur stort bidraget ska vara och vad det ska användas till, säger Pia Blank Thörnroos.

En arbetsgivare som bara tillåter exempelvis gymkort på sin svågers gym har alltså lagen på sin sida. Det är också fritt fram för en arbetsgivare att erbjuda högre friskvårdsbidrag än 5 000 kronor per år men då gäller inte skattebefrielse.

– Det viktiga är att arbetsgivaren har ordning på att alla anställda får lika mycket i bidrag oavsett var de jobbar, men max 5 000 och att man inte kan köpa saker för sitt friskvårdsbidrag, säger Pia Blank Thörnroos.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.