Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Chefen bestämmer över friskvård

Om din arbetsgivare bestämmer att friskvårdsbidraget bara får användas till en kurs i hambo, är det helt okej. Så länge bidraget är lika för alla anställda och inte används till knätofsar eller annan utrustning.
Johanna Rovira Publicerad 13 januari 2022, kl 12:38
Man som tränar yoga, par som dansar folkdans.
Det är din arbetsgivare som bestämmer vad som ska räknas som friskvård. Shuttertsock, Hasse Holmberg/TT

Under måndagen försvann den långa listan över godkända friskvårdsaktiviteter från Skatteverkets välbesökta hemsida.

– Hade jag fått bestämma hade den varit borta för ett halvår sedan, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.  

Pia Blank Thörnroos
Pia Blank Thörnroos Foto: Jeanette Andersson

– Den hade fått för stor betydelse och ledde till missförstånd. Folk trodde att det som inte stod med på listan var förbjudet och anställda använde listan för att få igenom aktiviteter.

Ett ytterligare skäl till att listan togs bort är två domar hos Högsta förvaltningsdomstolen. Två personer hade begärt förhandsbesked om hästkörning och fält- och westernskytte kunde räknas som friskvård fastän de inte stod med på listan. Skatteverket inflikade att varken westernskytte eller hästkörning kunde anses vara av enklare slag, vilket är ett av kraven för skattebefrielse, men domstolen ansåg att enkelheten inte spelade någon roll eftersom det andra kravet, kostnaden är så begränsande i sig.

– Det räcker med att det ingår motion och då är det onödigt att spalta upp olika motionsformer, säger Pia Blank Thörnroos.

– Det som stod på listan gäller fortfarande och alla har haft god tid på sig att spara den. Det mesta ingår ju faktiskt.

Finns det inte risk att arbetsgivare i brist på en lista att luta sig mot, begränsar antalet aktiviteter?
– Det återstår att se vad arbetsgivarna utarbetar för strategier. Det är och har alltid varit arbetsgivaren som bestämmer om man överhuvudtaget ska erbjuda friskvårdsbidrag, hur stort bidraget ska vara och vad det ska användas till, säger Pia Blank Thörnroos.

En arbetsgivare som bara tillåter exempelvis gymkort på sin svågers gym har alltså lagen på sin sida. Det är också fritt fram för en arbetsgivare att erbjuda högre friskvårdsbidrag än 5 000 kronor per år men då gäller inte skattebefrielse.

– Det viktiga är att arbetsgivaren har ordning på att alla anställda får lika mycket i bidrag oavsett var de jobbar, men max 5 000 och att man inte kan köpa saker för sitt friskvårdsbidrag, säger Pia Blank Thörnroos.

Hälsa

Han kör drönar-racing i 200 knyck

Tomi Heder gick in i väggen och behövde en hobby för att totalt kunna koppla bort jobbet. Svaret blev drönar-racing.
Joachim Stokstad Publicerad 25 november 2022, kl 09:50
Tomi Heder styr en drönarfarkost.
Tomi Heder har tävlat med drönare i tre år. De självbyggda farkosterna - man behöver flera, för de kraschar och går sönder ibland - väger cirka 400 gram. Foto: Christopher Hunt

Hur fastnade du för just drönar-racing?
– För tre år sedan jobbade jag för mycket och drabbades av utmattningssyndrom. Läkaren sa att jag borde hitta en hobby för att kunna koppla bort jobbet. Totalt. Så såg jag en Youtube-film om sporten och besökte en drönarklubb – och blev helt fast. Det är ju inte bara flygandet, du bygger och programmerar själv din drönare. I dag är detta det bästa jag vet. Och har jag inga symptom kvar av utbrändheten.

Du kör så kallad ”FPV-drönare” – vad betyder det?

– First Person View. I drönaren sitter en kamera och med hjälp av digitala FPV-glasögon känns det som att du sitter i drönarens cockpit. Det går att köra även utan sådana glasögon, men det är bara äldre rävar som började innan FPV kom som klarar det.

Vad är kicken med sporten?
– Man är FULLSTÄNDIGT fokuserad – 0 till 200 kilometer i timmen på några få sekunder och extrem kort svängradie är ingen lek. Det är ingen tillfällighet att vi sitter bakom ett skyddsnät när vi kör. De drönare man inte bygger själv är väldigt automatiserade, tävlingsdrönare manövrerar du helt manuellt. Om du ska bli skicklig måste du ha bra muskelminne, reflexerna måste sitta i ryggmärgen. Det krävs minst 40 timmars övning för att bli åtminstone hyfsad som pilot. Du kraschar ofta och det hör till. Vi brukar säga att den som INTE kraschar flyger för försiktigt. Vi stänger helt enkelt av drönaren där vi vill att den ska landa.

Hur tävlar man?
– Den vanligaste tävlingsformen är med uppbyggda banor med byglar som ska passeras och flaggor som ska rundas, så många varv som möjligt på förutbestämd tid, typ 1,5 minuter. Via glasögonen spelas flygningen in, så det går inte att fuska.

Är det en dyr sport?
– Det beror på vad du jämför med. Materialet till en tävlingsdrönare på kanske 400 gram går på runt 2 000 kronor, men det blir ju rätt många reparationer …

Är det ont om kvinnor i klubbarna?
– Ja, tyvärr. Det är visserligen fortfarande en ”liten” sport, men jag tror inte ens att det finns någon tjej i landets klubbar. Min sambo delar inte min fascination – ämnet är faktiskt förbjudet hemma.

Hur ofta tränar du?
– Säg tre till fem timmar i veckan. Året runt. På vinter kör vi inomhus.

Vilka egenskaper bör man att ha för att bli bra på drönar-racing?

– Det sägs att man bör vara ung, för då har man snabbare reflexer – men det tänker jag motbevisa, haha. Men visst är det ett faktum att världsmästarpiloterna är väldigt unga. Tålamod är en god egenskap och att vara road av att meka. Du bör också gärna vara prestigelös – i den här sporten hjälper man varandra. Det är också så kul att umgås med allt från 15- till 65-åringar med samma brinnande intresse.

TOMI HEDER
GÖR: Områdeschef på Stockholmshem. Medlem i drönarklubbarna SRFK, Stockholms Radioflygarklubb och MFK Stratos i Nynäshamn.
ÅLDER: 46 år.
BOR: Haninge.
STÖRSTA DRÖNARUPPELVELSE: Första gången jag kollade på drönar-racing. Jag föll direkt, det var kärlek vid första ögonkastet.
TIPS TILL DEN SOM ÄR NYFIKEN PÅ SPORTEN: Kolla in Facebook-sidorna FPV Sverige och Swedish Drone Cup och gå på en träning eller tävling.