Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Chefen bestämmer över friskvård

Om din arbetsgivare bestämmer att friskvårdsbidraget bara får användas till en kurs i hambo, är det helt okej. Så länge bidraget är lika för alla anställda och inte används till knätofsar eller annan utrustning.
Johanna Rovira Publicerad 13 januari 2022, kl 12:38
Man som tränar yoga, par som dansar folkdans.
Det är din arbetsgivare som bestämmer vad som ska räknas som friskvård. Shuttertsock, Hasse Holmberg/TT

Under måndagen försvann den långa listan över godkända friskvårdsaktiviteter från Skatteverkets välbesökta hemsida.

– Hade jag fått bestämma hade den varit borta för ett halvår sedan, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.  

Pia Blank Thörnroos
Pia Blank Thörnroos Foto: Jeanette Andersson

– Den hade fått för stor betydelse och ledde till missförstånd. Folk trodde att det som inte stod med på listan var förbjudet och anställda använde listan för att få igenom aktiviteter.

Ett ytterligare skäl till att listan togs bort är två domar hos Högsta förvaltningsdomstolen. Två personer hade begärt förhandsbesked om hästkörning och fält- och westernskytte kunde räknas som friskvård fastän de inte stod med på listan. Skatteverket inflikade att varken westernskytte eller hästkörning kunde anses vara av enklare slag, vilket är ett av kraven för skattebefrielse, men domstolen ansåg att enkelheten inte spelade någon roll eftersom det andra kravet, kostnaden är så begränsande i sig.

– Det räcker med att det ingår motion och då är det onödigt att spalta upp olika motionsformer, säger Pia Blank Thörnroos.

– Det som stod på listan gäller fortfarande och alla har haft god tid på sig att spara den. Det mesta ingår ju faktiskt.

Finns det inte risk att arbetsgivare i brist på en lista att luta sig mot, begränsar antalet aktiviteter?
– Det återstår att se vad arbetsgivarna utarbetar för strategier. Det är och har alltid varit arbetsgivaren som bestämmer om man överhuvudtaget ska erbjuda friskvårdsbidrag, hur stort bidraget ska vara och vad det ska användas till, säger Pia Blank Thörnroos.

En arbetsgivare som bara tillåter exempelvis gymkort på sin svågers gym har alltså lagen på sin sida. Det är också fritt fram för en arbetsgivare att erbjuda högre friskvårdsbidrag än 5 000 kronor per år men då gäller inte skattebefrielse.

– Det viktiga är att arbetsgivaren har ordning på att alla anställda får lika mycket i bidrag oavsett var de jobbar, men max 5 000 och att man inte kan köpa saker för sitt friskvårdsbidrag, säger Pia Blank Thörnroos.

Hälsa

Träna med kollegor ger dubbel hälsovinst

Träning tillsammans med andra kan ge bättre resultat än på egen hand. Men för löpgruppen på Praktikertjänst är prestationen ointressant. Grejen med företagets onsdagslöpning är att skapa gemenskap.
Ola Rennstam Publicerad 31 maj 2023, kl 06:00
Varje onsdag - året om och oavsett väder - springer medarbetarna på Praktikertjänst i Stockholm tillsammans. Foto: Åke Ericsson.

Det grönskas vid Karlbergs slott på gränsen mellan Stockholm och Solna. Längs en grusgång tränar en grupp löpare korta intervaller, en bit bort har en annan skara valt att lunka i ett beskedligare tempo.

– Härligt, ni ser starka ut! Håll i sista biten! ropar Linda Lövqvist entusiastiskt.

Det är snart ett år sedan som personalen på Praktikertjänsts huvudkontor drog i gång en löpgrupp. Linda Lövqvist och Mauricio Mella håller i trådarna och med tiden har man blivit ett stort gäng som springer tillsammans varje onsdag. Strax före lunch samlas de i foajén på kontoret i centrala Stockholm. Året om, oavsett väderlek, ger de sig ut på en sex kilometer lång runda.

– En del kollegor tror att man måste vara snabb för att få vara med, men upplägget är anpassat för att passa alla, även ovana löpare. Vi samlar ihop oss fler gånger längs vägen så att ingen hamnar på efterkälken, berättar Mauricio Mella.

"En boost som sitter i resten hela dagen"

Onsdagslöparna, som går under namnet Praktikertjänst Runners, har blivit ett sammansvetsat gäng, vilket också påverkat deras arbete på ett positivt sätt.

– Det är en stor arbetsplats. Vi jobbar på olika avdelningar och kände inte varandra tidigare. Den största vinsten är att vi kommit varandra närmare och det är lätt att slänga iväg ett mejl till någon i gruppen om man behöver hjälp med något, säger Linda Lövqvist.

– Att sticka ut mitt på dagen och få lite puls och frisk luft ger en extra boost som brukar sitta i resten av dagen och effektiviserar mitt arbete. I vår grupp handlar det inte om att springa snabbt utan att umgås och få en härlig tid tillsammans.

Arbetsgivaren sponsrar med mörkblå jackor med företagets logotyp och gruppen har en egen sida på intranätet där de informerar om sina aktiviteter. Efter löpturen, som tar 40 minuter, äter de lunch tillsammans i personalmatsalen.

– Då brukar det uppstå många intressanta diskussioner, både om jobb, träning och privata saker. Efter löpturen har alla en väldigt positiv känsla och den följer med på lunchen, säger Mauricio Mella.

Löpare springer på rad utmed en stenmur.
Det finns forskning som visar att träning tillsammans med andra människor kan ge både bättre resultat och en större känsla av välbefinnande. Foto: Åke Ericson

Löparna i Karlbergsparken är klara med intervallerna och det är dags att vända tillbaka till kontoret. Anneli Hansson pustar ut:

– Det betyder otroligt mycket för gemenskapen att komma ut så här, vi har kul ihop och man lär vi känna varandra mellan avdelningarna. Träningen blir av även om man har mycket att göra.  Jag får mer energi under arbetsdagen och även när man kommer hem på kvällen, säger hon.

"Som en kollektiv PT"

Mycket tyder på att löpgruppen på Praktikertjänst är något på spåret. Det finns nämligen forskning som visar att träning tillsammans med andra människor kan ge både bättre resultat och en större känsla av välbefinnande jämfört med att utföra samma övning på egen hand.

– Man ska vara lite försiktig med slutsatsen att den fördelen gäller för alla. Men för personer som gillar att träna med andra kan det vara en extra knuff, lite som en slags kollektiv PT, säger Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan.

– Kanske blir träningseffekten bättre för att man tar i hårdare och att träningen blir mer regelbunden. Dessutom kan det uppstå en bonuseffekt för välbefinnandet av att man har roligt tillsammans.

Han poängterar dock att redan måttligt aktiva personer inte kommer att förbättra måendet, vakenheten eller effektiviteten genom att träna mer.

– Det finns en föreställning att ju hårdare man kör intervaller, desto bättre blir man på jobbmötet – men de vetenskapliga sambanden för det är väldigt svaga. Den grupp som ett företag möjligtvis skulle ha nytta av att få igång är de som rör sig för lite, säger han.

Så startar du en löpgrupp på jobbet

Förankra initiativet hos ledningen; är det ok att träna på arbetstid? Kanske kan företaget sponsra med kläder eller stå för anmälningsavgiften till lopp.

Ha information på intranätet – gör en FAQ med svar på de vanligaste frågorna om upplägget kring löpgruppen.

Var tydlig med syftet: är det träning för att umgås eller för att bli riktigt snabba? Poängtera att alla är inbjudna och lägg aktiviteten en tid då flest kan vara med.

Spring samma runda varje gång, då blir upplägget tydligt och onödiga diskussioner undviks.

För att få med de som tvekar: undvik att prata om prestation, betona i stället den sociala biten och att man inte måste vara med på hela rundan.

Ordna ett uppstartsevent för nybörjare och berätta om upplägget, då kan tröskeln att testa bli lägre.

Källa: Örjan Ekblom, GIH, och Praktikertjänst Runners.