Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Grundregeln är att de flesta friskvårdsaktiviteter ska vara skattefria. Det finns dock några krav att leva upp till. Bland annat ska bidraget omfatta samtliga anställda på ett företag och vara lika stort för alla. Det ska också röra sig om ett ”mindre belopp”, för närvarande anses det vara 5 000 kronor per år och handla om ”enklare slag av motion”.
– Men nu har Högsta Förvaltningsdomstolen slagit fast att det avgörande är att det finns ett motionsinslag i aktiviteten, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.
Det innebär att aktiviteter som till exempel forsränning, paintball och sportfiske kommit upp på listan över godkända aktiviteter.
Ytterligare en förändring från och med i sommar är att även hälsoappar för hemmaträning godkänns som friskvårdsaktiviteter.
Redan tidigare har bidraget omfattat enklare appar för exempelvis stegräkning. Nu kan bidraget även användas för andra internettjänster som används för att träna hemma, däribland träningsprogram för yoga, viktminskning och rökavvänjning.
– Förändringen aktualiserades av coronapandemin som fick många att arbeta hemma, säger Pia Blank Thörnroos.
Myndighetens beslut välkomnas av Peter Munteanu, vd för det digitala friskvårdsföretaget Yogobe. Företaget med 14 medarbetare och 150 000 medlemmar, tillhandahåller träning, yoga och meditation online.
Vi tycker så klart att det är väldigt bra, vi har varit i dialog med Skatteverket om detta i åtta år. Nu är våra framtidsutsikter väldigt goda, även om vi hela tiden måste vara innovativa.
Redan under våren påverkades dock företaget av pandemin.
– Vi lever ju i ett digitalt samhälle, som följd av coronan har tröskeln sänkts för att vara delaktig i det. Det finns så stora fördelar, man behöver till exempel inte alltid byta om eller ta sig till ett gym. Den digitala träningen är också väldigt demokratisk då alla har ekonomi och förutsättningar för att delta, säger Peter Munteanu.
Även om Skattemyndigheterna nu tillåter fler aktiviteter är träningsredskap i hemmet som bekostas av arbetsgivaren fortfarande skattepliktiga. Det gäller dock inte gåstavar om de används till och från arbetet. Inte heller gäller det träningsredskap som används av funktionshindrade i deras hem.
Att aktiviteter kan ge friskvårdsbidrag innebär inte heller med nödvändighet att de verkligen gör det. I sista hand är det upp till arbetsgivaren att avgöra vilka aktiviteter som ska erbjudas de anställda.
Regelförändringarna som infördes i sommar innebär att aktiviteter som betalats från 1 januari i år kan omfattas av skattefriheten.
Fler exempel på Skatteverket.se
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
