Maria Dahlin är 51 år, har en oavslutad forskarutbildning i nationalekonomi i grunden och bor nu i källaren till föräldrarnas hus i Bromma, ett av Stockholms mest välbärgade områden.
– Om jag inte hade fått bo här så hade jag bokstavligen hamnat på gatan, som sjuk.
Efter ett ryggmärgsprov fick hon ett läckage av ryggmärgsvätska, som inte går över. Läckaget skapar ett lågt tryck i hjärnan, som ger ständig svår huvudvärk, hjärntrötthet och allmän trötthet.
Förutom när hon ligger raklång.
Men hon nekades sjukersättning. Försäkringskassan ansåg visserligen att hennes arbetsförmåga är nedsatt. Men inte stadigvarande, eftersom ”det finns en möjlighet att ditt hälsotillstånd kan förändras” och att vården borde göra mer.
Det här är sjukersättning
Den som har en skada, sjukdom eller funktionsnedsättning som kommer att finnas kvar, och som gör att du inte kan arbeta heltid eller arbeta alls resten av arbetslivet kan söka sjukersättning från Försäkringskassan.
Kallades förut för förtids- eller sjukpension.
Till en början kunde hon leva på sparpengar, och fick bo gratis hos föräldrarna. Att gå till socialtjänsten fanns inte på kartan. Hon väntade ju bara på rätt vård.
Nu har det gått mer än fyra år.
I januari tog hon sig till kommunkontoret i Bromma för att söka ekonomiskt bistånd, det som förr hette socialbidrag – samhällets yttersta skyddsnät.
Nu har hon fått det i två månader, och skrivit ett hyreskontrakt med föräldrarna som i sin tur gör vad de kan för att behålla sitt hus.
Maria Dahlin är inte ensam.
Allt fler sjuka människor, med läkarintyg, vältras över på kommunerna. Det visar statistik från Socialstyrelsen som Kollega granskat.
25 000 sjuka får gå till socialtjänsten
Närmare 25 000 sjukskrivna med läkarintyg får vända sig till socialtjänsten. Antingen för att de nekats sjukersättning. Eller för att de inte klarar sig på den ersättning de får.
När myndigheten började mäta ”försörjningshinder” hos de som beviljats bistånd 2010 var 7 procent sjuka.
Sedan dess har gruppen bara växt. 2024 var de 15 procent. Närmare var sjätte person.
För att få bidrag gås allt igenom, varje månad: Har du pengar på banken? Har någon swishat dig? Äger du en cykel?
– Det enda jag har är min gammelmosters ring. Den har jag inte fått av mig flera på år. Vi får se om de klipper upp den, säger Maria Dahlin.
Per Sternbeck är sekreterare på Equal Shlm, en förening som stöttar socialt utsatta.
Han hjälper Maria att ta sig vidare i byråkratins digitala korridorer. Nu väntar två överklaganden på prövning i förvaltningsrätt .
"Vanligt folk faller igenom"
Tidigare var det främst människor med livslångt utanförskap som vände sig till föreningen, säger han.
– Nu kommer allt flera som varit välfungerande, ofta högpresterande. De har blivit sjuka eller varit med om en olycka och når den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Det är ”vanligt folk” som bara faller rätt igenom.
Hur tolkar du utvecklingen?
– Som en 30 års urholkning av våra välfärdssystem. Hålen är nu så stora i det så kallade nätet att människor mycket lätt, och mycket snabbt faller igenom.
Han tycker sig också se att myndigheter ”tar rygg på varandra”. Säger Försäkringskassan att man är arbetsför, gör socialtjänsten samma bedömning.
Politiska skruvar påverkar också.
Han nämner att regeringens sänkning av aktivitetsstödet börjat märkas. Att människor som hat stödet nu behöver vända sig till soc.
Han säger att de flesta som vänder sig till föreningen först uppger ett problem, när sedan förtroendet finns dyker helt andra upp. Fram träder en bild där allt blivit en snabb ond spiral.
"Fattigdom är en jävligt farlig sjukdom"
För den som riskerar sin bostad, och varit i den sitsen ett längre tag, kommer stressjukdomar som i sin tur kan dra igång ett missbruk eller att man slutar öppna post. Så blir det skulder.
– Ekonomi är en mycket underskattad faktor när det gäller psykisk ohälsa. Den finns inte som diagnoskod, men fattigdom är en jävligt farlig sjukdom.
Andreas Stomby är ordförande för Svensk förening för allmänmedicin och distriktsläkare vid en vårdcentral Råslätt i Jönköping.
Han möter ofta människor som befinner sig i spiralen, och är den som ska bedöma dem medicinskt.
Svåra bedömningar för läkare
De har ofta har komplexa utmaningar och ska ställas mot en arbetsmarknad, som han ser ställa allt högre krav på snabbhet, produktivitet och eget ansvar. Oavsett yrke.
Krav som enligt Andreas Stomby gör det svårt för en del av befolkningen.
Bedömningen för läkaren blir därför ofta knepig.
– När Försäkringskassan läser intyget ser de ”nackvärk”. Bakom värken, som kanske ska leda till fyra veckors sjukskrivning enligt riktlinjen kan det finns så mycket mer. På det stora hela kan individen inte utföra arbete. Här hamnar vi i svårigheter när vi ska samverka med Försäkringskassan, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen.
Han säger också att för den som hamnat i bistånd från socialtjänsten ofta har en väldigt lång väg tillbaka till arbetsmarknaden.
I Maria Dahlins avslag från Försäkringskassan står att hon ska ”pröva sig fram till en arbetsförmåga i ett anpassat arbete”.
Hon får också ett välkomstbrev från Arbetsförmedlingen.
"Vågar inte ifrågasätta"
Ett krav från socialtjänsten var att skriva in sig där. Nu ska hon söka ett till fem jobb i månaden för att få bistånd.
– Jag vågar inte ifrågasätta, men tänker att varje arbetsgivare ser någon helt oduglig i mig. Jag vill verkligen jobba med det jag kämpade så hårt för, men jag fungerar ju inte.
Enligt en sömnstudie från Akademiska sjukhuset, som finns med i hennes läkarintyg, somnar hon inom tre minuter vid varje tupplurtest.
Från källaren i Bromma sköter hon nu myndighetskontakter. Hon har sin diagnos, och borde få mer vård enligt Försäkringskassan.
I Tyskland finns en specialistvård, godkänd av Försäkringskassan.
Men myndigheten har nekat henne den, eftersom hon inte har erbjudits motsvarande vård i Sverige.
Den behandlingen hjälper ungefär hälften. Risken finns alltså att det inte blir bättre. 35 000 euro kostar den.
– Mitt absolut sista steg är crowdfounding. Men det är väldigt pinsamt. Särskilt när jag vet att det kanske inte hjälper.
Ekonomiskt bistånd – så funkar försörjningsstöd
Består av två delar: försörjningsstöd och stöd till livsföringen i övrigt.
Försörjningsstöd ska täcka löpande utgifter som livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, hygien, telefon, boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.
I livsföringen i övrigt ingår annat nödvändigt som barnomsorg, läkarvård, medicin och tandvård.
Det är kommunen som betalar ut stödet.
Regeringen vill införa ett tak.
Per Sternbeck från Equal Stockholm säger att han aldrig kan bedöma någon medicinskt. Men att alla som kommer har luntor med intyg och dokumentation, från år av deras liv.
– Att det talas om överutnyttjande av systemet och att man skulle leva gott på försörjningsstöd, särskilt från regeringshåll, har jag inte sett ett dyft av. Det är extremt provocerande.
"Det värsta är när vänner börjar ifrågasätta"
Maria Dahlin återkommer ofta till att hon är rädd att inte bli trodd, ”det syns ju inte att jag är sjuk”.
– Misstron från myndigheter är en sak. Men det värsta är att jag märker hur vänner börjar ifrågasätta. En vän hörde av sig häromdagen när hade jag så ont att jag låg i fosterställning. Hon sa att jag skulle skaffa jobb.
Kollega har sökt socialförsäkringsminister Anna Tenje (M), som i skrivande stund inte återkommit.
Så många får bistånd
- 161 000 individer år 2024. Det är en liten minskning jämfört med året innan, vilket följer ett mönster. Färre får stöd sedan flera år tillbaka.
- Den vanligaste personen är ensamstående man utan barn, född i Sverige.
- Den vanligaste orsaken är arbetslöshet, sedan kommer sociala skäl och sedan sjuka. Fler män finns i de två första grupperna, fler kvinnor bland de sjuka.
- 10,8 miljarder betalades ut.
Statistik för 2025 är färdig först till hösten.
Källor: Socialstyrelsen