Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Sjuka tvingas till soc – Maria, 51, får bo i föräldrarnas källare

En av sex som vänder sig till socialtjänsten för sin försörjning är sjukskrivna med läkarintyg. Nästan 25 000 människor. En grupp som bara vuxit sedan 2010. En av dem är Maria Dahlin som bor i föräldrarnas källare. Varje månad går hon till kommunkontoret för att söka pengar till hyra och mat.
Sandra Lund Publicerad
Maria Dahlin sitter i en säng i ett vitt källarrum. Framför henne står en uppfälld laptop. Hennes kläder hänger på en stång bredvid sängen.
– Jag får inte sjukersättning eftersom Försäkringskassan anser att det finns mer vård att ge. Men jag får ingen vård. Jag har vänt mig till ett annat EU-land som erbjuder godkänd vård av Sverige. Men Försäkringskassan har nekat mig den med motiveringen att jag inte blivit erbjuden den vården i Sverige. Jag vet inte hur många moment 22 jag varit i, säger Maria Dahlin från sitt ”krypin”. Foto: Anders G. Warne

Maria Dahlin är 51 år, har en oavslutad forskarutbildning i nationalekonomi i grunden och bor nu i källaren till föräldrarnas hus i Bromma, ett av Stockholms mest välbärgade områden.

– Om jag inte hade fått bo här så hade jag bokstavligen hamnat på gatan, som sjuk.

Efter ett ryggmärgsprov fick hon ett läckage av ryggmärgsvätska, som inte går över. Läckaget skapar ett lågt tryck i hjärnan, som ger ständig svår huvudvärk, hjärntrötthet och allmän trötthet. 

Förutom när hon ligger raklång. 

Men hon nekades sjukersättning. Försäkringskassan ansåg visserligen att hennes arbetsförmåga är nedsatt. Men inte stadigvarande, eftersom ”det finns en möjlighet att ditt hälsotillstånd kan förändras” och att vården borde göra mer.

Det här är sjukersättning

Den som har en skada, sjukdom eller funktions­nedsättning som kommer att finnas kvar, och som gör att du inte kan arbeta heltid eller arbeta alls resten av arbetslivet kan söka sjukersättning från Försäkringskassan.

Kallades förut för förtids- eller sjukpension.

Till en början kunde hon leva på sparpengar, och fick bo gratis hos föräldrarna. Att gå till socialtjänsten fanns inte på kartan. Hon väntade ju bara på rätt vård.

Nu har det gått mer än fyra år.

Maria Dahlin ligger ner i sin säng och läser utan kuddar
Här ligger Maria Dahlin en större del av dygnet. Utan kuddar, raklång blir nacken omedelbart bättre och efter ett tag även huvudvärken. Just nu är hon fascinerad av berättelserna i "En mirakelsamling från 1400-talets Stockholm". På väggen har hon satt upp en normalfördelningskurva med standardavvikelser för att påminna om en påbörjad doktorandutbildning i nationalekonomi.

Foto: Anders G. Warne

I januari tog hon sig till kommunkontoret i Bromma för att söka ekonomiskt bistånd, det som förr hette socialbidrag –  samhällets yttersta skyddsnät.

Nu har hon fått det i två månader, och skrivit ett hyreskontrakt med föräldrarna som i sin tur gör vad de kan för att behålla sitt hus.

Maria Dahlin är inte ensam.

Allt fler sjuka människor, med läkarintyg, vältras över på kommunerna. Det visar statistik från Socialstyrelsen som Kollega granskat. 

25 000 sjuka får gå till socialtjänsten

Närmare 25 000 sjukskrivna med läkarintyg får vända sig till socialtjänsten. Antingen för att de nekats sjukersättning. Eller för att de inte klarar sig på den ersättning de får.

När myndigheten började mäta ”försörjningshinder” hos de som beviljats bistånd 2010 var 7 procent sjuka. 

Sedan dess har gruppen bara växt. 2024 var de 15 procent. Närmare var sjätte person.

Maria Dahlin blickar ut ur i bild. Hon bär en beige stickad tröja.
– Är det så här välfärd ser ut? Jag kan inte tänkta mig att det finns någon politiker som vill att vi ska ha det så här, säger Maria Dahlin som nu är tillbaka i i sitt barndomsrum i föräldrarnas källare. Foto: Anders G. Warne

För att få bidrag gås allt igenom, varje månad: Har du pengar på banken? Har någon swishat dig? Äger du en cykel?

– Det enda jag har är min gammelmosters ring. Den har jag inte fått av mig flera på år. Vi får se om de klipper upp den, säger Maria Dahlin.

Per Sternbeck är sekreterare på Equal Stockholm, en förening som stöttar socialt utsatta. 

Han hjälper Maria att ta sig vidare i byråkratins digitala korridorer. Nu väntar två överklaganden på prövning i förvaltningsrätt .

”Vanligt folk faller igenom”

Tidigare var det främst människor med livslångt utanförskap som vände sig till föreningen, säger han.

– Nu kommer allt flera som varit välfungerande, ofta högpresterande. De har blivit sjuka eller varit med om en olycka och når den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Det är ”vanligt folk” som bara faller rätt igenom.

Hur tolkar du utvecklingen? 

– Som en 30 års urholkning av våra välfärdssystem. Hålen är nu så stora i det så kallade nätet att människor mycket lätt, och mycket snabbt faller igenom. 

Han tycker sig också se att myndigheter ”tar rygg på varandra”. Säger Försäkringskassan att man är arbetsför, gör socialtjänsten samma bedömning.

Politiska skruvar påverkar också. 

Han nämner att regeringens sänkning av aktivitetsstödet börjat märkas. Att människor som har stödet nu behöver vända sig till soc.

Han säger att de flesta som vänder sig till föreningen först uppger ett problem, när sedan förtroendet finns dyker helt andra upp. Fram träder en bild där allt blivit en snabb ond spiral. 

”Fattigdom är en jävligt farlig sjukdom”

För den som riskerar sin bostad, och varit i den sitsen ett längre tag, kommer stressjukdomar som i sin tur kan dra igång ett missbruk eller att man slutar öppna post. Så blir det skulder.

– Ekonomi är en mycket underskattad faktor när det gäller psykisk ohälsa. Den finns inte som diagnoskod, men fattigdom är en jävligt farlig sjukdom. 

Andreas Stomby är ordförande för Svensk förening för allmänmedicin och distriktsläkare vid en vårdcentral på Råslätt i Jönköping. 

Han möter ofta människor som befinner sig i spiralen, och är den som ska bedöma dem medicinskt.

Svåra bedömningar för läkare

De har ofta har komplexa utmaningar och ska ställas mot en arbetsmarknad, som han ser ställa allt högre krav på snabbhet, produktivitet och eget ansvar. Oavsett yrke.

Krav som enligt Andreas Stomby gör det svårt för en del av befolkningen.

Bedömningen för läkaren blir därför ofta knepig.  

– När Försäkringskassan läser intyget ser de ”nackvärk”. Bakom värken, som kanske ska leda till fyra veckors sjukskrivning enligt riktlinjen kan det finns så mycket mer. På det stora hela kan individen inte utföra arbete. Här hamnar vi i svårigheter när vi ska samverka med Försäkringskassan, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen.

Han säger också att den som hamnat i bistånd från socialtjänsten ofta har en väldigt lång väg tillbaka till arbetsmarknaden.

Maria Dahlins händer håller i en inbjudan till hennes examen på UCLA.
Hon är utbildad nationalekonom på University of California i Los Angeles, och arbetade som forskningsassistent. Därefter flyttade hon till London för att doktorera. – Jag kämpade så för att komma in på universitet, säger Maria Dahlin. Foto: Anders G. Warne

I Maria Dahlins avslag från Försäkringskassan står att hon ska ”pröva sig fram till en arbetsförmåga i ett anpassat arbete”. 

Hon får också ett välkomstbrev från Arbetsförmedlingen.

”Vågar inte ifrågasätta”

Ett krav från socialtjänsten var att skriva in sig där. Nu ska hon söka ett till fem jobb i månaden för att få bistånd. 

– Jag vågar inte ifrågasätta, men tänker att varje arbetsgivare ser någon helt oduglig i mig. Jag vill verkligen jobba med det jag kämpade så hårt för, men jag fungerar ju inte. 

Enligt en sömnstudie från Akademiska sjukhuset, som finns med i hennes läkarintyg, somnar hon inom tre minuter vid varje tupplurtest.

Från källaren i Bromma sköter hon nu myndighetskontakter. Hon har sin diagnos, och borde få mer vård enligt Försäkringskassan. 

 

En bok om att leva med smärta
Maria Dahlin beskriver smärtan som att "leva i en tortyrcell". – Jag måste bara ut ur den här kroppen, så känns det. Men om jag aldrig blir hjälpt måste jag ju lära mig att leva så här. Foto: Anders G. Warne

I Tyskland finns en specialistbehandling, godkänd av Försäkringskassan. 

Men myndigheten har nekat henne den, eftersom hon inte har erbjudits motsvarande vård i Sverige.

Den behandlingen hjälper ungefär hälften. Risken finns alltså att det inte blir bättre. 35 000 euro kostar den.

– Mitt absolut sista steg är crowdfounding. Men det är väldigt pinsamt. Särskilt när jag vet att det kanske inte hjälper.

Ekonomiskt bistånd – så funkar försörjningsstöd

Består av två delar: försörjningsstöd och stöd till livsföringen i övrigt. 

Försörjningsstöd ska täcka löpande utgifter som livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, hygien, telefon, boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. 

I livsföringen i övrigt ingår annat nödvändigt som barnomsorg, läkarvård, medicin och tandvård.

Det är kommunen som betalar ut stödet. 

Regeringen vill införa ett tak.

Per Sternbeck från Equal Stockholm säger att han aldrig kan bedöma någon medicinskt. Men att alla som kommer har luntor med intyg och dokumentation, från år av deras liv.

– Att det talas om överutnyttjande av systemet och att man skulle leva gott på försörjningsstöd, särskilt från regeringshåll, har jag inte sett ett dyft av. Det är extremt provocerande.

”Det värsta är när vänner börjar ifrågasätta”

Maria Dahlin återkommer ofta till att hon är rädd att inte bli trodd, ”det syns ju inte att jag är sjuk”.

– Misstron från myndigheter är en sak. Men det värsta är att jag märker hur vänner börjar ifrågasätta. En vän hörde av sig häromdagen när jag hade jag så ont att jag låg i fosterställning. Hon sa att jag skulle skaffa jobb. 

Kollega har sökt socialförsäkringsminister Anna Tenje (M), som i skrivande stund inte återkommit. 

Så många får bistånd

  • 161 000 individer år 2024. Det är en liten minskning jämfört med året innan, vilket följer ett mönster. Färre får stöd sedan flera år tillbaka.
  • Den vanligaste personen är ensamstående man utan barn, född i Sverige.
  • Den vanligaste orsaken är arbetslöshet, sedan kommer sociala skäl och sedan sjuka. Fler män finns i de två första grupperna, fler kvinnor bland de sjuka.
  • 10,8 miljarder betalades ut.

Statistik för 2025 är färdig först till hösten.
Källor: Socialstyrelsen och SCB

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

7 tips: Så klarar du ekonomin som småbarnsförälder

Inkomsten kan sjunka under föräldraledigheten samtidigt som barnvagn, bilbarnstol och annan utrustning innebär nya utgifter. Här är sju råd som kan stärka ekonomin före och under småbarnsåren.
Lena Michanek Publicerad 17 september 2026, kl 06:01
Litet barn fastspänt i ett babyskydd i baksätet på en bil medan en vuxen person sitter vid ratten.
Barnvagn, bilbarnstol och annan utrustning kan innebära stora engångsutgifter under barnets första tid. Samtidigt kan föräldraledigheten ge hushållet lägre inkomst. Foto: Colourbox

1. Högre inkomst kan ge högre föräldrapenning

Föräldrapenningen bygger på hur mycket du har jobbat och tjänat under tiden innan barnet föds. Om du tjänar mindre än taket på 592 000 kronor per år (2026) är det ekonomiskt fördelaktigt att jobba så mycket som möjligt under den period som ligger till grund för din sjukpenninggrundade inkomst (SGI). 

Det kan handla om heltid i stället för deltid, att få upp lönen, ta extra pass, jobba övertid och att ta fler ob-pass. En ny lön måste dock gälla i minst sex månader. 

2. Kollektivavtal kan ge extra föräldralön

I de flesta större kollektivavtal ingår att arbetsgivaren betalar ut en extra ekonomisk ersättning utöver föräldrapenningen, så kallad föräldralön, under en period. Vanligen får du runt 10 procent av lönen under några månader, men det kan se olika ut. 

Unionens kollektivavtal ger föräldralön i upp till sex månader, beroende på hur länge du varit anställd.

3. Föräldralediga kan ansöka om lägre fackavgift

Avgiften till många fackförbund baseras på inkomst och reduceras vid föräldraledighet. Medlemmar i Unionen kan ansöka om tillfälligt sänkt avgift vid föräldraledighet, studieledighet eller sjukskrivning. 

4. Begagnade barnprylar kan minska utgifterna

Det går att spara mycket pengar på att inte köpa ny utrustning och nya kläder. Skillnaden mellan exempelvis en ny barnvagn och en med ett par år på nacken kan vara många tusenlappar. 

5. Hemlagad barnmat kan bli billigare

Att laga egen mat i stället för att köpa färdig barnmat sparar en hel del pengar. Ofta fungerar samma mat som resten av familjen äter om den är allsidig, men utan salt och i mosad form.

6. Skydda din SGI 

För att behålla din SGI behöver du ta ut hel föräldrapenning från Försäkringskassan från det att barnet fyller ett år. 

7. Jobba under din föräldraledighet 

Det går att avbryta sin föräldraledighet och jobba tillfälligt om man är överens med sin arbetsgivare. Det går dock inte att få föräldrapenning de dagar man jobbar. 

Tänk också på att man bara har rätt att ta ut tre perioder av föräldraledighet under ett år, om man inte kommer överens med sin arbetsgivare om något annat. 

Källor: swedbank.se, forsakringskassan.se, unionen.se, foraldraliv.se

SGI, föräldrapenning och föräldralön

  • SGI: Den sjukpenninggrundande inkomsten påverkar hur mycket du kan få i föräldrapenning. SGI:n beräknas utifrån din arbetsinkomst, upp till ett inkomsttak.
  • Föräldrapenning: Ersättning från Försäkringskassan när du avstår från arbete för att ta hand om barn. Ersättningens storlek beror bland annat på din SGI och hur många dagar du tar ut.
  • Föräldralön: Extra ersättning från arbetsgivaren utöver föräldrapenningen. Den kan ingå i kollektivavtalet. Belopp och utbetalningstid varierar mellan avtalen.
  • Efter ettårsdagen: När barnet har fyllt ett år kan du behöva ta ut föräldrapenning för den tid du inte arbetar för att skydda din SGI. Vad som krävs beror på hur mycket du arbetar och är ledig.

Kontrollera alltid aktuella regler hos Försäkringskassan och villkoren i kollektivavtalet på din arbetsplats.