Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Hårdare granskning av läkares intyg: ”Man är rädd att bli polisanmäld”

Försäkringskassans krav på läkarintyg skärps.
– I all iver att visa handlingskraft mot välfärdsbrott ska de polisanmäla oss på lösa boliner, säger Ylva Sandström, ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen som nu känner obehag för att skriva intyg.
Sandra Lund Publicerad
En delad bild. Till vänster sitter en kvinnlig läkare med ryggen mot bilden. Hon jobbar framför datorn i ett mottagningsrum på en vårdcentral. Till höger syns Försäkringskassans gröna logga  mot en beige fasad.
Såväl Läkarförbundet som SKR möter läkare som inte längre känner sig trygga med att sjukskriva patienter. Det efter ett nytt arbetssätt från Försäkringskassan om hur man ska kunna polisanmäla läkare. Foto: Samuel Steén/Jessica Gow/TT

I somras spreds ett internt dokument från Försäkringskassan. 

Det riktar sig till utredare inom sjukförsäkringen på myndigheten, och ska fungera som stöd för att särskilja ”kvalitetsbrister” från brott i de läkarintyg man får in. 

Intyg som i sin tur är ett medicinskt underlag för den som söker sjukpenning eller sjukersättning.

Så fungerar sjukpenning och sjukersättning

  • Om du är sjuk får du som är anställd sjuklön av arbetsgivaren i 14 dagar. Sedan kan du ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan.
  • Du som har en skada, sjukdom eller funktions­nedsättning som blir kvar, och som gör att du inte kan arbeta heltid eller alls resten av arbetslivet kan du söka sjukersättning. Kallades förut förtidspension eller sjukpension.

Brottsrubriceringen är ”osant intygande” och kan leda till fängelse för läkaren i grövre fall.

– Läkarintyget ligger till grund för flera ersättningar från socialförsäkringen. Därför är det självklart att även läkare måste kunna hållas ansvariga om de med uppsåt utfärdar osanna intyg, säger Daniel Grynfarb, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

SKR: Patienter kan drabbas

Men vad uppsåt är tolkas olika. 

I dokumentet som Kollega tagit del av står att osant intygande kan bero på att läkaren ser det som sin uppgift ”att säkerställa den enskildes rätt till ersättning, eller annan anledning.” 

Och stödet ska hjälpa utredarna att se "kännetecken och fånga impulser där det finns risk för osant intygande under ordinarie utredning av arbetsförmågans nedsättning”.

– Riktlinjerna är oerhört allmänt hållna. De kommer ju få in vart och vartannat intyg, säger Ylva Sandström som är ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen på Läkarförbundet.

En farhåga även Johan Kaarme, chef för hälso- och sjukvårdsavdelningen på Sveriges kommuner och regioner (SKR) möter hos medlemmarna.

– I värsta fall innebär det här att läkare drar sig för att skriva intyg som patienterna behöver. Det andra är det extrajobb som läggs på läkare att sitta och nagelfara intyg i oro över att bli polisanmäld.

Försäkringskassan: "Vi har väldigt stabila rutiner innan vi polisanmäler"

Av de kännetecken som utredare på Försäkringskassan ska använda finns ”motsägelsefulla uppgifter från arbetsgivare sett till begränsningar på läkarintyg”.

– Motsägelsefulla uppgifter är mycket vanligt. Det rimliga är väl att då ha ett möte där man får förklara varför man beskriver det olika. Inte utgå från att brott begåtts, säger Ylva Sandström.

Men att Försäkringskassan utredare skulle utgå från brott, stämmer inte enligt Daniel Grynfarb.

– Vi har väldigt stabila resurser innan vi polisanmäler. Det här är parametrar och indikationer som ska användas för att vi ska kunna utreda. Det är myndigheters uppgift, att utreda.

Försäkringskassan ville skicka ut signalvärde

I en tidigare version av Försäkringskassans dokumentet fanns ordet ”signalvärde” med. Det är nu borta.

– Försäkringskassan signalerar fortfarande att tröskeln för att polisanmäla läkare är låg. De här interna riktlinjerna är väldigt olyckliga, säger Johan Kaarme på SKR.

Daniel Grynfarb på Försäkringskassan säger att ordet togs bort direkt när det kom väldigt många synpunkter på just det.

– Jag vet att det fortfarande finns frågeställningar. Men vi gjorde justeringen direkt, och det skiljer sig mycket från läkare till läkare.

Läkaren: Rädd att bli polisanmäld

Läkaren och fackliga ordförande Ylva Sandström, som själv arbetar på en vårdcentral i Stockholm, säger att hon numera känner ett obehag att skriva intyg.

– Man är rädd att bli polisanmäld. Det riskerar motsatt effekt, att den som har rätt till sjukpenning inte får ett läkarintyg för att doktorn är så ängslig.

Vill de skrämmas?

– Ja, det tror jag. De ville ha publicitet för att visa att de tar i med hårdhandskarna.

En läkare är polisanmäld

Enligt Försäkringskassan polisanmäldes endast en läkare under förra året. Trots uppstramningen från början av sommaren.

Enligt Daniel Grynfarb på Försäkringskassan visste man att det inte skulle bli stora mängder polisanmälningar.

– Vi lägger ingen vikt vid själva siffran och har inte som mål att polisanmäla x antal läkare. Det här är en liten men viktig del i Försäkringskassans samlade arbete mot att stoppa bidragsbrott.

Enligt honom kommer man ha ”ytterligare dialog” med alla regioner, men säger att frågan är mer eller mindre aktuell i olika regioner.

– Viktigt är att det inte är något nytt som förväntas av Sveriges läkarkår i och med detta. En läkare som gör sitt jobb och med gott uppsåt kommer aldrig bli polisanmäld av Försäkringskassan.

Svenska distriktsläkarförbundets ordförande Ylva Sandström anser snarare att Försäkringskassan arbete "osar misstro mot hela kåren".

– Försäkringskassan verkar vilja visa handlingskraft mot välfärdskriminalitet. I all iver har de beslutat att polisanmäla läkare på ganska lösa boliner. Att en myndighet använder rättsväsendet för att göra pr är också ett missbruk av rättsväsendet. 

 

Det granskar Försäkringskassan i läkarintyget

Kännetecken för misstanke om ”osant intygande” :

  • Formalia som gör att det går att verifiera vem intygsutfärdaren är saknas.
  • Lång tid sedan senaste undersökning vid tillstånd som inte är väsentligen oföränderliga över tid, sett till vanligt sjukdomsförlopp.
  • Lång tids sjukskrivning från primärvården vid allvarliga diagnoser utan uppgift om kontakt med specialistvård.
  • Motsägelsefulla uppgifter från arbetsgivare sett till begränsningar på läkarintyg.
  • Motsägelsefulla uppgifter från den försäkrade sett till begränsningar på läkarintyg.
  • Långvarig deltidssjukskrivning på oförändrad nivå och utan uppgifter om rehabiliteringsåtgärder.
  • Omfattande diskrepans mellan läkarintyg och aktivitetsförmågeutredning.
  • Läkaren anger felaktig grund för intyg.
  • Tydlig diskrepans mellan uppgifter i läkarintyg och journal.
  • Impulser från andra yrkesroller, till exempel rehabiliteringskoordinator. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Läkaren: ”De flesta mår bra av att jobba”

En lång sjukskrivning kan leda till passivitet, minskad tilltro till den egna förmågan och en längre väg tillbaka till arbetslivet. Det menar allmänläkaren och forskaren Lars Englund, som anser att fler behöver få möjlighet att arbeta utifrån sin förmåga.
Lina Björk Publicerad 4 november 2026, kl 06:00
Porträtt utomhus bredvid en vårdsituation där en person får sitt blodtryck mätt. Bilden är ett montage.
Allmänläkaren och forskaren Lars Englund menar att en lång sjukskrivning i vissa fall kan göra det svårare att återgå i arbete. Samtidigt betonar han att sjukskrivning kan vara nödvändig vid sjukdomar som medför kraftigt nedsatt arbetsförmåga. Foto: Samuel Steén/TT

Artikelserie: För sjuka för att jobba – för friska för att få ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Men den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som man försöker hantera sin sjukdom.

I den här delen av serien ger allmänläkaren och forskaren Lars Englund sin syn på sjukskrivningens risker och på vad som krävs för att människor med nedsatt hälsa ska kunna arbeta.

Allmänläkaren och forskaren Lars Englund har mött patienter i många år. Han har sett Försäkringskassans regelverk förändras, sjukdomsbegrepp tas bort och vägen till sjukpenning och sjukersättning bli allt smalare. Men det behöver inte vara en dålig sak. Att jobba kan vara bättre för hälsan och livskvaliteten än en långvarig sjukskrivning.

– Forskningen visar att risken för att må dåligt ökar om du går hemma länge. Då är det bättre att komma tillbaka till jobbet på deltid, säger han. 

Lars Englund

Lars Englund betonar att det såklart finns vissa diagnoser som gör det svårt att jobba, men för exempelvis utmattningsdepressioner och psykiska diagnoser är prognosen ofta god. Och en långvarig sjukskrivning kan göra mer skada än nytta. 

– Att gå till jobbet handlar mycket om tilltron till den egna förmågan, om uppfattning om egenvärdet och känslan av att ha kontroll över sitt eget liv. 

 

Lång sjukskrivning kan göra återgången svårare

Han gör en liknelse med sjukskrivning som en medicinsk biverkning. Som alla andra läkemedel som ordineras av en läkare så har sjukskrivning bieffekter, när besvären går från akuta till kroniska. 


– I ett akut skede kanske en sjukskrivning är bra, men om den förlängs kan den bli passiviserande och bidra till att patienten slås ut från arbetslivet. 

– Det är också viktigt att inte göra medicin av livets törnar. Det är lätt att bli hjälpnödig när en patient kommer och har ett medicinskt problem, men kanske också bekymmer på jobbet, barn som inte vill gå till skolan och en man som dricker lite för mycket. Socialförsäkringen är ju inte till för att kompensera oro, dålig ekonomi eller nedstämdhet. 

I stället tycker Lars Englund att det kan vara bra att slå vakt om patientens rätt att få vara kvar i arbetslivet trots att hälsan vacklar och livet är tufft. Det ingår även i arbetsgivares uppgift att finna plats för dem som har krämpor både själsligt och kroppsligt. 

– Om vi läkare sjukskriver personer slentrianmässigt så friskriver vi arbetsgivare från det ansvaret. Och bilden av att du måste vara fullt frisk för att jobba förstärks. 

Hur tänker du kring siffrorna att hälften som söker sjukersättning får avslag och ju längre tid du har sjukpenning, desto svårare blir det att få den förlängd?

– Jag tänker att Försäkringskassan har blivit mer konsekventa i sin bedömning. Samtidigt upplever jag att det finns möjlighet till dialog och diskussion om beslut om sjukpenning eller sjukersättning går emot patienten. 

Avslagen kring sjukersättning är störst. När tycker du att den ersättningen är befogad?

– Den kan vara befogad om patienten är äldre, har haft vacklande hälsa i många och testat all typ av rehabilitering. 

Vad är det bästa sättet att få människor med vacklande hälsa i arbete?

– Att ha en tidig kontakt och ihållande kontakt med arbetsgivaren. Många arbetsgivare är rädda att störa den som är sjuk, eller förvärra situationen. Men jag tror att dialog är bra för båda parter. 

Möjliga risker med en lång sjukskrivning

En lång sjukskrivning kan enligt Lars Englund i vissa fall:

  • försvaga kontakten med arbetsplatsen
  • minska tilltron till den egna arbetsförmågan
  • göra steget tillbaka till arbetslivet större
  • bidra till passivitet
  • förstärka bilden av att en person måste vara helt frisk för att kunna arbeta

Riskerna måste vägas mot personens behov av återhämtning och behandling. Vid vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar kan hel sjukskrivning vara nödvändig.

En stegvis återgång, deltidsarbete och anpassade arbetsuppgifter kan i vissa fall underlätta återgången till arbetslivet.

Källa: Lars Englund