Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Därför får hälften avslag på sjukersättning

Varannan person som söker sjukersättning får avslag från Försäkringskassan. Och den som begär omprövning har små chanser att få beslutet ändrat – endast en av tjugo lyckas.
– Det som avgör är om det finns arbetsförmåga, säger Martin Jonasson på Försäkringskassan.
Lina Björk Publicerad
Martin Jonasson på Försäkringskassan svarar på varför hälften nekas sjukersättning
Martin Jonasson, områdeschef på Försäkringskassan, svarar på varför hälften av dem som söker sjukersättning från myndigheten får nej. Foto: Jessica Gow/TT

Artikelserie: För sjuka för att jobba – för friska för att få ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Men den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som man försöker hantera sin sjukdom.

Varannan ansökning om sjukersättning fick avslag 2025. Här berättar Försäkringskassan varför. 

Förra året avslog Försäkringskassan hälften av de ansökningar som handlade om sjukersättning. Den siffran har legat på ungefär samma nivå de senaste fem åren. 

Varför är det så, Martin Jonasson, områdeschef på Försäkringskassan? 

– Riksdagen har satt upp höga krav för att man ska kunna få sjukersättning beviljad. I princip ska man inte kunna ta något jobb alls på arbetsmarknaden, någon gång mer i framtiden.

Martin Jonasson

I dag har omkring 220 000 personer sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension. Det motsvarar cirka 3,5 procent av befolkningen i arbetsför ålder. 

För 20 år sedan var andelen nästan tre gånger så hög.

Att antalet mottagare har minskat beror till stor del på regeländringar som gjort det svårare att få sjukersättning. Samtidigt har gruppen som får sjukersättning förändrats. 

I dag har drygt hälften, 53 procent, en psykiatrisk diagnos som huvudorsak till ersättningen. För 20 år sedan var motsvarande andel omkring en tredjedel. 

För att få ersättning måste både en läkare och Försäkringskassan tycka samma sak. Men de gör de inte alltid. 

– Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan har olika roller. Läkare ska stå för medicinsk behandling medan Försäkringskassan ska pröva rätten till ersättning. 

– Sjukdom eller medicinska besvär ger i sig inte rätt till ersättning, utan det som avgör är huruvida det finns arbetsförmåga. 

Vad händer med personer som nekas sjukersättning trots att de själva anser sig sakna arbetsförmåga?

– De flesta som ansöker om och beviljas sjukersättning har redan sjukpenning. Om personen inte redan har sjukpenning så informerar vi om hur man skyddar sin SGI och informerar om andra ersättningar eller delar av trygghetssystemet som kan vara aktuella, till exempel sjukpenning, livränta eller försörjningsstöd hos kommunen. 

– Vi erbjuder också omställningsmöte med Arbetsförmedlingen.

Kraven för sjukersättning har blivit hårdare


Hårdare krav kring sjukersättningen gör att personer som är långtidssjukskrivna blir kvar med sjukpenning, som behöver sökas om efter en viss tid.  

–   När lagstiftningen för sjukersättning förändrades 2008 så minskade antalet personer med sjukersättning och vissa av dem som i dag har långa sjukfall med sjukpenning skulle med tidigare regler förmodligen ha haft sjukersättning. 

Men det finns för- och nackdelar med båda ersättningsformerna. 

–   Ersättningsnivån för sjukpenning är oftast högre än för sjukersättning. Det är också fler som har sjukpenning som faktisk kommer tillbaka i arbete – även bland personer som varit sjukskrivna länge. Sjukersättning har oftast lägre ersättningsnivå men ger en större ekonomisk trygghet på så sätt att den löper på tills vidare, medan sjukpenning är tidsbegränsad och man regelbundet måste ansöka igen, säger Martin Jonasson.

Få får ändrat beslut efter omprövning

Det finns möjlighet att överklaga Försäkringskassans beslut om avslag. Men den som begär en omprövning har små chanser att få sitt beslut ändrat. 2025 blev 4,8 procent av avslagen i stället godkända efter en prövning. För dem som gick vidare till domstol ändrades 10,3 procent av avslagen efter omprövningen. 

Skillnaden mellan sjukpenning och sjukersättning

Sjukpenning är i första hand till för den som inte kan arbeta på grund av sjukdom men vars arbetsförmåga kan återkomma. Sjukersättning är till för den vars arbetsförmåga bedöms vara nedsatt för all överskådlig framtid.

Sjukpenning

  • För den som tillfälligt inte kan arbeta på grund av sjukdom eller skada.
  • Rätten till sjukpenning prövas löpande av Försäkringskassan. Efter 90 och 180 dagar förändras hur arbetsförmågan bedöms. 
  • Ersättningen bygger på den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI. 
  • Kan betalas ut för hela eller delar av arbetstiden. 

Sjukersättning

  • För den vars arbetsförmåga är nedsatt för all överskådlig framtid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. 
  • Arbetsförmågan ska vara nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden, även anpassade arbeten. 
  • Sjukersättning kallades tidigare förtidspension eller sjukpension. 

    Källa: Försäkringskassan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Läkaren: ”De flesta mår bra av att jobba”

En lång sjukskrivning kan leda till passivitet, minskad tilltro till den egna förmågan och en längre väg tillbaka till arbetslivet. Det menar allmänläkaren och forskaren Lars Englund, som anser att fler behöver få möjlighet att arbeta utifrån sin förmåga.
Lina Björk Publicerad 4 november 2026, kl 06:00
Porträtt utomhus bredvid en vårdsituation där en person får sitt blodtryck mätt. Bilden är ett montage.
Allmänläkaren och forskaren Lars Englund menar att en lång sjukskrivning i vissa fall kan göra det svårare att återgå i arbete. Samtidigt betonar han att sjukskrivning kan vara nödvändig vid sjukdomar som medför kraftigt nedsatt arbetsförmåga. Foto: Samuel Steén/TT

Artikelserie: För sjuka för att jobba – för friska för att få ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Men den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som man försöker hantera sin sjukdom.

I den här delen av serien ger allmänläkaren och forskaren Lars Englund sin syn på sjukskrivningens risker och på vad som krävs för att människor med nedsatt hälsa ska kunna arbeta.

Allmänläkaren och forskaren Lars Englund har mött patienter i många år. Han har sett Försäkringskassans regelverk förändras, sjukdomsbegrepp tas bort och vägen till sjukpenning och sjukersättning bli allt smalare. Men det behöver inte vara en dålig sak. Att jobba kan vara bättre för hälsan och livskvaliteten än en långvarig sjukskrivning.

– Forskningen visar att risken för att må dåligt ökar om du går hemma länge. Då är det bättre att komma tillbaka till jobbet på deltid, säger han. 

Lars Englund

Lars Englund betonar att det såklart finns vissa diagnoser som gör det svårt att jobba, men för exempelvis utmattningsdepressioner och psykiska diagnoser är prognosen ofta god. Och en långvarig sjukskrivning kan göra mer skada än nytta. 

– Att gå till jobbet handlar mycket om tilltron till den egna förmågan, om uppfattning om egenvärdet och känslan av att ha kontroll över sitt eget liv. 

 

Lång sjukskrivning kan göra återgången svårare

Han gör en liknelse med sjukskrivning som en medicinsk biverkning. Som alla andra läkemedel som ordineras av en läkare så har sjukskrivning bieffekter, när besvären går från akuta till kroniska. 


– I ett akut skede kanske en sjukskrivning är bra, men om den förlängs kan den bli passiviserande och bidra till att patienten slås ut från arbetslivet. 

– Det är också viktigt att inte göra medicin av livets törnar. Det är lätt att bli hjälpnödig när en patient kommer och har ett medicinskt problem, men kanske också bekymmer på jobbet, barn som inte vill gå till skolan och en man som dricker lite för mycket. Socialförsäkringen är ju inte till för att kompensera oro, dålig ekonomi eller nedstämdhet. 

I stället tycker Lars Englund att det kan vara bra att slå vakt om patientens rätt att få vara kvar i arbetslivet trots att hälsan vacklar och livet är tufft. Det ingår även i arbetsgivares uppgift att finna plats för dem som har krämpor både själsligt och kroppsligt. 

– Om vi läkare sjukskriver personer slentrianmässigt så friskriver vi arbetsgivare från det ansvaret. Och bilden av att du måste vara fullt frisk för att jobba förstärks. 

Hur tänker du kring siffrorna att hälften som söker sjukersättning får avslag och ju längre tid du har sjukpenning, desto svårare blir det att få den förlängd?

– Jag tänker att Försäkringskassan har blivit mer konsekventa i sin bedömning. Samtidigt upplever jag att det finns möjlighet till dialog och diskussion om beslut om sjukpenning eller sjukersättning går emot patienten. 

Avslagen kring sjukersättning är störst. När tycker du att den ersättningen är befogad?

– Den kan vara befogad om patienten är äldre, har haft vacklande hälsa i många och testat all typ av rehabilitering. 

Vad är det bästa sättet att få människor med vacklande hälsa i arbete?

– Att ha en tidig kontakt och ihållande kontakt med arbetsgivaren. Många arbetsgivare är rädda att störa den som är sjuk, eller förvärra situationen. Men jag tror att dialog är bra för båda parter. 

Möjliga risker med en lång sjukskrivning

En lång sjukskrivning kan enligt Lars Englund i vissa fall:

  • försvaga kontakten med arbetsplatsen
  • minska tilltron till den egna arbetsförmågan
  • göra steget tillbaka till arbetslivet större
  • bidra till passivitet
  • förstärka bilden av att en person måste vara helt frisk för att kunna arbeta

Riskerna måste vägas mot personens behov av återhämtning och behandling. Vid vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar kan hel sjukskrivning vara nödvändig.

En stegvis återgång, deltidsarbete och anpassade arbetsuppgifter kan i vissa fall underlätta återgången till arbetslivet.

Källa: Lars Englund