Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Hårdare granskning av läkares intyg: "Man är rädd att bli polisanmäld"

Försäkringskassans krav på läkarintyg skärps. – I all iver att visa handlingskraft mot välfärdsbrott ska de polisanmäla oss på lösa boliner, säger Ylva Sandström, ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen som nu känner obehag för att skriva intyg.
Sandra Lund Publicerad
En delad bild. Till vänster sitter en kvinnlig läkare med ryggen mot bilden. Hon jobbar framför datorn i ett mottagningsrum på en vårdcentral. Till höger syns Försäkringskassans gröna logga  mot en beige fasad.
Såväl Läkarförbundet som SKR möter läkare som inte längre känner sig trygga med att sjukskriva patienter. Det efter ett nytt arbetssätt från Försäkringskassan om hur man ska kunna polisanmäla läkare. Foto: Samuel Steén/Jessica Gow/TT

I somras spreds ett internt dokument från Försäkringskassan. 

Det riktar sig till utredare inom sjukförsäkringen på myndigheten, och ska fungera som stöd för att särskilja ”kvalitetsbrister” från brott i de läkarintyg man får in. 

Intyg som i sin tur är ett medicinskt underlag för den som söker sjukpenning eller sjukersättning.

Så fungerar sjukpenning och sjukersättning

  • Om du är sjuk får du som är anställd sjuklön av arbetsgivaren i 14 dagar. Sedan kan du ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan.
  • Du som har en skada, sjukdom eller funktions­nedsättning som blir kvar, och som gör att du inte kan arbeta heltid eller alls resten av arbetslivet kan du söka sjukersättning. Kallades förut förtidspension eller sjukpension.

Brottsrubriceringen är ”osant intygande” och kan leda till fängelse för läkaren i grövre fall.

Läkarintyget ligger till grund för flera ersättningar från socialförsäkringen. Därför är det självklart att även läkare måste kunna hållas ansvariga om de med uppsåt utfärdar osanna intyg, säger Daniel Grynfarb, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

SKR: Patienter kan drabbas

Men vad uppsåt är tolkas olika. 

I dokumentet som Kollega tagit del av står att osant intygande kan bero på att läkaren ser det som sin uppgift ”att säkerställa den enskildes rätt till ersättning, eller annan anledning.” 

Och stödet ska hjälpa utredarna att se "kännetecken och fånga impulser där det finns risk för osant intygande under ordinarie utredning av arbetsförmågans nedsättning”.

Riktlinjerna är oerhört allmänt hållna. De kommer ju få in vart och vartannat intyg, säger Ylva Sandström som är ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen på Läkarförbundet.

En farhåga även Johan Kraame, chef för hälso- och sjukvårdsavdelningen på Sveriges kommuner och regioner (SKR) möter hos medlemmarna.

I värsta fall innebär det här att läkare drar sig för att skriva intyg som patienterna behöver. Det andra är det extrajobb som läggs på läkare att sitta och nagelfara intyg i oro över att bli polisanmäld.

Försäkringskassan: "Vi har väldigt stabila rutiner innan vi polisanmäler"

Av de kännetecken som utredare på Försäkringskassan ska använda finns ”motsägelsefulla uppgifter från arbetsgivare sett till begränsningar på läkarintyg”.

Motsägelsefulla uppgifter är mycket vanligt. Det rimliga är väl att då ha ett möte där man får förklara varför man beskriver det olika. Inte utgå från att brott begåtts, säger Ylva Sandström.

Men att Försäkringskassan utredare skulle utgå från brott, stämmer inte enligt Daniel Grynfarb.

– Vi har väldigt stabila resurser innan vi polisanmäler. Det här är parametrar och indikationer som ska användas för att vi ska kunna utreda. Det är myndigheters uppgift, att utreda.

Försäkringskassan ville skicka ut signalvärde

I en tidigare version av Försäkringskassans dokumentet fanns ordet ”signalvärde” med. Det är nu borta.

Försäkringskassan signalerar fortfarande att tröskeln för att polisanmäla läkare är låg. De här interna riktlinjerna är väldigt olyckliga, säger Johan Kraame på SKR.

Daniel Grynfarb på Försäkringskassan säger att ordet togs bort direkt när det kom väldigt många synpunkter på just det.

– Jag vet att det fortfarande finns frågeställningar. Men vi gjorde justeringen direkt, och det skiljer sig mycket från läkare till läkare.

Läkaren: Rädd att bli polisanmäld

Läkaren och fackliga ordförande Ylva Sandström, som själv arbetar på en vårdcentral i Stockholm, säger att hon numera känner ett obehag att skriva intyg.

Man är rädd att bli polisanmäld. Det riskerar motsatt effekt, att den som har rätt till sjukpenning inte får ett läkarintyg för att doktorn är så ängslig.

Vill de skrämmas?

Ja, det tror jag. De ville ha publicitet för att visa att de tar i med hårdhandskarna.

En läkare är polisanmäld

Enligt Försäkringskassan polisanmäldes endast en läkare under förra året. Trots uppstramningen från början av sommaren.

Enligt Daniel Grynfarb på Försäkringskassan visste man att det inte skulle bli stora mängder polisanmälningar.

Vi lägger ingen vikt vid själva siffran och har inte som mål att polisanmäla x antal läkare. Det här är en liten men viktig del i Försäkringskassans samlade arbete mot att stoppa bidragsbrott.

Enligt honom kommer man ha ”ytterligare dialog” med alla regioner, men säger att frågan är mer eller mindre aktuell i olika regioner.

Viktigt är att det inte är något nytt som förväntas av Sveriges läkarkår i och med detta. En läkare som gör sitt jobb och med gott uppsåt kommer aldrig bli polisanmäld av Försäkringskassan.

Svenska distriktsläkarförbundets ordförande Ylva Sandström anser snarare att Försäkringskassan arbete "osar misstro mot hela kåren".

Försäkringskassan verkar vilja visa handlingskraft mot välfärdskriminalitet. I all iver har de beslutat att polisanmäla läkare på ganska lösa boliner. Att en myndighet använder rättsväsendet för att göra pr är också ett missbruk av rättsväsendet. 

 

Det granskar Försäkringskassan i läkarintyget

Kännetecken för misstanke om ”osant intygande” :

  • Formalia som gör att det går att verifiera vem intygsutfärdaren är saknas.
  • Lång tid sedan senaste undersökning vid tillstånd som inte är väsentligen oföränderliga över tid, sett till vanligt sjukdomsförlopp.
  • Lång tids sjukskrivning från primärvården vid allvarliga diagnoser utan uppgift om kontakt med specialistvård.
  • Motsägelsefulla uppgifter från arbetsgivare sett till begränsningar på läkarintyg.
  • Motsägelsefulla uppgifter från den försäkrade sett till begränsningar på läkarintyg.
  • Långvarig deltidssjukskrivning på oförändrad nivå och utan uppgifter om rehabiliteringsåtgärder.
  • Omfattande diskrepans mellan läkarintyg och aktivitetsförmågeutredning.
  • Läkaren anger felaktig grund för intyg.
  • Tydlig diskrepans mellan uppgifter i läkarintyg och journal.
  • Impulser från andra yrkesroller, till exempel rehabiliteringskoordinator. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Hårdare sjukregler stoppas – av Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna säger nej till att återinföra hårdare regler i sjukförsäkringen, rapporterar tidningen Arbetet. Skrotningen ingår som en del i budgetförhandlingarna, enligt SD.
Mats Thorén Publicerad 13 september 2024, kl 13:57
Regeringen avstår från hårdare sjukförsäkring: En utredning föreslog en bortre gräns efter 180 dagar för sjukpenning, men regeringen har beslutat att behålla nuvarande regler. Sverigedemokraterna bekräftar att förslaget inte kommer att lyftas igen.
Ingen förändring i sjukförsäkringen. Trots förslag om hårdare regler med en bortre gräns efter 180 dagar, har regeringen beslutat att behålla nuvarande sjukförsäkringsregler. Sverigedemokraterna säger att frågan inte kommer att tas upp igen. Foto: Johan Nilsson/TT.

En utredare föreslog före sommaren att regeringen bör återinföra en hårdare sjukförsäkring. Stridspunkten har varit idén om en bortre gräns efter 180 dagar. Då skulle, enligt förslaget, det den sjukes arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden (mot ”normalt förekommande arbete”). Tar den sjuke inte ett sådant jobb skulle hen utförsäkras.

De nuvarande reglerna, som nu blir kvar, innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.

Ingen förändring i sjukförsäkringen

Men enligt SD blir det ingen förändring:

– Det kommer inte lyftas på agendan fler gånger utan vi är överens om att det är ingenting som vi ska gå fram med, säger Linda Lindberg, Sverigedemokraternas gruppledare till tidningen Arbetet

Många har opponerat sig mot regeringens utredning av sjukförsäkringen som kom i våras. Inte minst facken. Förslaget kommer att ”kasta ut sjuka i arbete”, sa Unionens ordförande Peter Hellberg till Kollega i juni.

 

Sjukförsäkring

Peter Hellberg: ”Sjuka kommer att kastas ut i arbete”

Lina Björk Publicerad 20 juni 2024, kl 06:01
Peter Hellberg: ”Sjuka kommer att kastas ut i arbete”
till vänster Försäkringskassans flaggor, till höger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg
Peter Hellberg: ”Sjuka kommer att kastas ut i arbete”
Sjukförsäkring

”Sjuka kommer att kastas ut i arbete”

Ett sätt att få fler tillbaka i jobb – eller sämre möjligheter till rehabilitering? Meningarna är delade om förslagen till en striktare sjukförsäkring. Unionens ordförande Peter Hellberg är starkt kritisk till att regeringen kan komma att återinföra tuffare regler.
Lina Björk Publicerad 20 juni 2024, kl 06:01
till vänster Försäkringskassans flaggor, till höger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg
Om de nya förslagen går igenom kan det innebära att många sjuka inte hinner fullfölja sin rehabilitering, tror Unionens förbundsordförande Peter Hellberg. Foto: TT/Jessica Gow/Peter Jönsson

När du varit sjuk i 180 dagar räcker det inte att du är för sjuk för att klara ditt gamla jobb för att få fortsatt sjukpenning. Du måste vara för sjuk för att klara något jobb alls. Så såg en omdebatterad regel i sjukförsäkringen ut för några år sedan. Det fick orimliga konsekvenser, ansåg den rödgröna regeringen och mjukade upp regelverket. 

Nu vill nuvarande regerings utredare skrota lättnaderna och återgå till hårdare regler. Det har väckt reaktioner.

– Vi är oroliga att det här kommer att innebära att personer inte kommer att hinna fullfölja sin rehabilitering och kastas ut i arbetssökande när de fortfarande är sjuka, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.  

Matchas mot din egen yrkesgrupp

De nuvarande reglerna innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden. 

Den rödgröna regeringen gav för två år sedan en utredare i uppdrag att utvärdera hur förändringarna i sjukförsäkringens regelverk hade påverkat hur sjuka personer fullföljt sin rehabilitering och kommit tillbaka i arbete. 

Efter regeringsskiftet ändrades utredningens direktiv och en ny utredare tillsattes. Den nya utredaren kom fram till att personer stannar längre i sjukskrivning och att sjukförsäkringen dessutom har blivit betydligt dyrare. 

–  En sjukförsäkring ska vara en buffert i det akuta läget och en hjälp att komma tillbaka i arbete på sikt. Syftet med lättnaderna var att personer skulle få tid till rehabilitering och komma tillbaka till sitt ordinarie jobb, så att siffrorna visar att de kunnat vara sjukskrivna längre är inte förvånade utan förväntat, säger Peter Hellberg. 

Samhällskostnaderna blir större

Han menar att försäkringen visserligen har blivit dyrare de senaste åren, men att samhällskostnaderna för att gå tillbaka till de gamla reglerna blir större. 
–  Att en anställd får tid på sig att bli frisk tjänar personen, arbetsgivaren och samhället på. 

Finns det en inlåsningseffekt i försäkringen då personer fortsätter att vara sjukskrivna?

–  Jo, det kan det göra om parterna inte tar sitt rehabiliteringsansvar. Du som anställd måste göra din del, arbetsgivaren och Försäkringskassan måste göra sitt. En positiv sak i utredningen är att man pekar på att det krävs bättre förutsättningar för rehabilitering. Det står vi bakom till hundra procent. 

Den 2 april lämnade utredaren de nya förslagen till regeringen. De ska nu ut på remiss och exempelvis TCO, tjänstemännens centralorganisation, där Unionen ingår, ska tycka till om utredningen. 

Att få människor tillbaka i jobb efter en sjukskrivning är en nyckelfråga, anser Peter Hellberg. Men det kommer inte att ske genom hårdare regler. 

– En fungerande sjukförsäkring ska vara i samklang med ett gott arbetsmiljöarbete. Alla kan bli sjuka och då måste vi kunna lita på att vi får tid till rehabilitering. 

Sjukförsäkring det här gäller nu

Det är möjligt att få fortsatt sjukpenning efter dag 180 om övervägande skäl talar för att du kan återgå i arbete hos din arbetsgivare. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.

 

Sjukförsäkring det här vill utredaren förändra

Efter 180 dagar ska det inte längre räcka att vara för sjuk för att klara av sitt vanliga arbete. Din arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden och om det finns jobb som du borde klara av ska sjukpenningen dras in. Försäkringskassan ska inte precisera inom vilken yrkesgrupp den sjukskrivne har arbetsförmåga, det räcker att hänvisa till ”normalt förekommande arbete”.


Utredningens förslag (som är fler än ovan) är nu ute på remiss och instanserna har till och med 1 juli på sig att svara.