Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Karensavdrag – så fungerar det

När du blir sjuk blir du av med en del av lönen. Det avdraget kallades tidigare för karensdag, men gjordes om 2019 och heter nu karensavdrag.
Oscar Broström Publicerad
Förkyld person ligger i soffan. I förgrunden ligger näsduk och febertermometer.
Karensavdraget är 20 procent av din lön under en vanlig arbetsvecka. Foto: Isabell Höjman/TT

När du blir sjuk och måste vara hemma från jobbet får du i regel 80 procent av din lön i ersättning – även kallat sjuklön – under tiden du inte jobbar.

Men utöver det förlorar du ytterligare en del av inkomsten. Det är vad som kallas för karensavdrag.

Så räknas karensavdraget ut

Karensavdrag dras av från din ersättning under sjukdomsperioden och motsvarar 20 procent av din sjuklön en genomsnittlig, vanlig arbetsvecka.

Om du är sjuk en hel vecka, måndag-fredag, får du alltså 80 procent av din lön i sjuklön, minus 20 procent till följd av karensavdraget.

Ett räkneexempel: Du tjänar 30 000 kronor i månaden, eller ungefär 1 429 kronor per arbetad dag. När du är sjuk betalar då arbetsgivaren ut 1 429 x 0,8 = 1 143 kronor per dag. Karensavdraget blir samtidigt 1 429 kronor x 5 (en genomsnittlig arbetsvecka) = 7 145 x 0,2 = 1 429 kronor.

På din lönespecifikation kan det här även stå angivet i timlön, men principen är densamma. Arbetsgivaren räknar ut vad din sjuklön en vanlig vecka är och tar 20 procent av det i karensavdrag, oavsett hur många dagar du är sjuk.

Karensdag?

Förr kallades karensperioden för karensdag. Då blev du i regel av med inkomsten första dagen av din sjukskrivning. Systemet gjordes om för att avdraget skulle bli mer rättvist och förutsägbart. Tidigare kunde framför allt personer med oregelbunden arbetstid drabbas när karensdagens värde var olika beroende på hur långa dagar de arbetade.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ha en rik barndomsvän kan ge högre lön

Kompisen du satt bredvid i skolbänken kan påverka din lön som vuxen. En ny svensk avhandling visar att svenska barn från fattiga hem med minst en god vän från en rik familj tjänade betydligt bättre som vuxna.
Elisabeth Brising Publicerad 25 mars 2026, kl 06:00
Vi blir som vi umgås sägs det. Vilka vänskapsband du knyter som barn kan påverka dig resten av livet enligt forskning. Foto: Colourbox

För barn från svenska familjer med låga inkomster kan en enda god vän i klassen från en rik bakgrund vara tillräckligt för att tjäna mer på jobbet som vuxen. 

Det här visar en ny avhandling av Klara Gurzo vid institutionen för Folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. 

Vänner ersatte något som saknades hemma

Klara Gurzo
Klara Gurzo. Foto: Håkan Soold/SU

Det vi fann mest anmärkningsvärt var att när vi studerade barn födda 1953, som nu är pensionerade, såg vi att det var viktigt om någon hade en priviligierad vän med föräldrar med mycket hög inkomst. Det verkar som om den här vännen kunde ersätta något som barnet saknade hemma, säger hon. 

Hur kan vänskap hjälpa barn att klättra på samhällsstegen?

Vi kunde inte se en exakt mekanism. Vi såg att barnen med mer priviligierade vänner tenderade att nå en högre utbildningsnivå. Men även utöver det såg vi samband mellan dessa vänskaper och goda utfall senare i livet. Det tyder på att vänskapen kan ha underlättat att hitta jobb och gett nätverk och kontakter på arbetsmarknaden, säger Klara Gurzo. 

13-åringar intervjuade om bästa klasskompisarna

Forskningen gjordes på 10 000 svenskar födda 1953. Barnen i studien intervjuades när de var 13 år gamla om vilka deras tre bästa vänner i klassen var och de följdes upp senare i arbetslivet beträffande lön och hälsa. 

Barn från de lägsta inkomstgrupperna som hade minst en vän som kom från en välbärgad familj tjänade som vuxna betydligt mer än barn som inte hade haft sådana vänskaper.

Det är en väldigt ovanlig studie även om det finns liknande på större datamaterial som skolområdens påverkan, säger Klara Gurzo. 

Bostadspolitik och skola påverkar lön på lång sikt

Hur kan studien användas för att minska socioekonomiska skillnader bland barn?

I den här gruppen spelade bostadspolitiken stor roll. Det byggdes nya bostäder, unga familjer flyttade in och områden blev socioekonomiskt blandade. Eftersom barn då vanligtvis gick i den skola som låg närmast hemmet blev klassrummen mycket heterogena i socioekonomiska bakgrunder. Samtidigt såg vi att barn från låginkomstfamiljer ändå hade färre vänner bland barn från höginkomstfamiljer - trots den mixade miljön, säger Klara Gurzo.

Så gjordes studien: Mer än 10 000 svenskar födda 1953 undersöktes. Med hjälp av uppgifter som samlades in bland barnen om deras vänskaper i 13-årsåldern på 1960-talet följdes deltagarnas inkomster mellan 37 och 48 års ålder. 

Länk till avhandlingen: Perspectives on income and health: cohort change, intergenerational social mobility, and the role of personal attributes and childhood friends, Stockholms universitet.