Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Karensavdrag – så fungerar det

När du blir sjuk blir du av med en del av lönen. Det avdraget kallades tidigare för karensdag, men gjordes om 2019 och heter nu karensavdrag.
Oscar Broström Publicerad 16 december 2022, kl 11:12
Förkyld person ligger i soffan. I förgrunden ligger näsduk och febertermometer.
Karensavdraget är 20 procent av din lön under en vanlig arbetsvecka. Foto: Isabell Höjman/TT

När du blir sjuk och måste vara hemma från jobbet får du i regel 80 procent av din lön i ersättning – även kallat sjuklön – under tiden du inte jobbar.

Men utöver det förlorar du ytterligare en del av inkomsten. Det är vad som kallas för karensavdrag.

Så räknas karensavdraget ut

Karensavdrag dras av från din ersättning under sjukdomsperioden och motsvarar 20 procent av din sjuklön en genomsnittlig, vanlig arbetsvecka.

Om du är sjuk en hel vecka, måndag-fredag, får du alltså 80 procent av din lön i sjuklön, minus 20 procent till följd av karensavdraget.

Ett räkneexempel: Du tjänar 30 000 kronor i månaden, eller ungefär 1 429 kronor per arbetad dag. När du är sjuk betalar då arbetsgivaren ut 1 429 x 0,8 = 1 143 kronor per dag. Karensavdraget blir samtidigt 1 429 kronor x 5 (en genomsnittlig arbetsvecka) = 7 145 x 0,2 = 1 429 kronor.

På din lönespecifikation kan det här även stå angivet i timlön, men principen är densamma. Arbetsgivaren räknar ut vad din sjuklön en vanlig vecka är och tar 20 procent av det i karensavdrag, oavsett hur många dagar du är sjuk.

Karensdag?

Förr kallades karensperioden för karensdag. Då blev du i regel av med inkomsten första dagen av din sjukskrivning. Systemet gjordes om för att avdraget skulle bli mer rättvist och förutsägbart. Tidigare kunde framför allt personer med oregelbunden arbetstid drabbas när karensdagens värde var olika beroende på hur långa dagar de arbetade.

Lön

Chef - kolla om du har rätt lön

Hur står sig din chefslön? Ny statistik från Unionen kan ge en fingervisning om du ligger rätt – och vara ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad 30 augusti 2023, kl 13:14
Till vänster en hög med mynt, till höger en skylt med ordet Lönesamtal.
Var du bor, vilken bransch du jobbar i och vilket kön du har - allt detta påverkar hur din lön blir. Men har du rätt belopp i lönekuvertet? Foto: Adam Wrafter/TT/Colourbox.

Bransch, kön och bostadsort. Det är faktorer som påverkar löneläget – i synnerhet för landets chefer. Så ser det också ut i den nya lönestatistik från Unionen som Chef & Karriär har tagit del av.
Medellönen för chefer inom branschen IT- och telekom låg förra året på 67 581 kronor i månaden. Det är över 22 000 kronor mer än snittet för ledare inom Service och tjänster.

I genomsnitt tjänar manliga chefer nästan 7 000 kronor mer än kvinnliga chefer. Löneutvecklingen har varit gynnsam för cheferna de senaste åren, i snitt har lönerna ökat med över 14,5 procent under perioden 2018 till 2022.

Lönenivåer i olika branscher 2022

Bransch, medellön

IT & Telekom: 67 581

Farmaci & Hälsa: 61 043

Konsult & Finans: 60 789

Media & Kommunikation: 60 515

Industri & Teknik: 57 380

Energi & Miljö: 56 844

Bygg & Fastighet: 54 778

Handel: 54 271

Transport & Logistik: 50 503

Organisationer & Föreningar: 47 924

Service & Tjänster: 45 481

 

Medellön för chefer fördelat på ålder

20–24: 36 034

25-29: 40 735

30-34: 47 556

35-39: 53 200

40-44: 56 765

45-49: 59 176

50-54: 59 672

55-59: 58 867

60- : 56 826

 

Lönenivåer region:

Högst medellönen i Stockholm 62 117 kr. Lägst i Norrbotten 46 874 kr.

Region, medellön

Stockholm: 62 117

Göteborg: 58 637

Sydväst: 55 794

Östra Sörmland/Gotland: 53 668

Bergslagen: 52 854

Uppland: 52 733

Småland: 52 104

Mälardalen: 51 728

Öst: 51 470

SjuHall: 51 441

Sydost: 50 713

Skaraborg/Väst: 50 599

Gävleborg: 50 359

Värmland: 50 107

Dalarna: 49 346

Västerbotten: 49 251

Mellannorrland: 47 304

Norrbotten: 46 874

Källa: Unionen. Lönestatistik för 2022 för chefsmedlemmar som själva angett att de har en ledande befattning.