Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Karensavdrag – så fungerar det

När du blir sjuk blir du av med en del av lönen. Det avdraget kallades tidigare för karensdag, men gjordes om 2019 och heter nu karensavdrag.
Oscar Broström Publicerad
Förkyld person ligger i soffan. I förgrunden ligger näsduk och febertermometer.
Karensavdraget är 20 procent av din lön under en vanlig arbetsvecka. Foto: Isabell Höjman/TT

När du blir sjuk och måste vara hemma från jobbet får du i regel 80 procent av din lön i ersättning – även kallat sjuklön – under tiden du inte jobbar.

Men utöver det förlorar du ytterligare en del av inkomsten. Det är vad som kallas för karensavdrag.

Så räknas karensavdraget ut

Karensavdrag dras av från din ersättning under sjukdomsperioden och motsvarar 20 procent av din sjuklön en genomsnittlig, vanlig arbetsvecka.

Om du är sjuk en hel vecka, måndag-fredag, får du alltså 80 procent av din lön i sjuklön, minus 20 procent till följd av karensavdraget.

Ett räkneexempel: Du tjänar 30 000 kronor i månaden, eller ungefär 1 429 kronor per arbetad dag. När du är sjuk betalar då arbetsgivaren ut 1 429 x 0,8 = 1 143 kronor per dag. Karensavdraget blir samtidigt 1 429 kronor x 5 (en genomsnittlig arbetsvecka) = 7 145 x 0,2 = 1 429 kronor.

På din lönespecifikation kan det här även stå angivet i timlön, men principen är densamma. Arbetsgivaren räknar ut vad din sjuklön en vanlig vecka är och tar 20 procent av det i karensavdrag, oavsett hur många dagar du är sjuk.

Karensdag?

Förr kallades karensperioden för karensdag. Då blev du i regel av med inkomsten första dagen av din sjukskrivning. Systemet gjordes om för att avdraget skulle bli mer rättvist och förutsägbart. Tidigare kunde framför allt personer med oregelbunden arbetstid drabbas när karensdagens värde var olika beroende på hur långa dagar de arbetade.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Chef – kolla om du har rätt lön

Hur står sig din chefslön? Ny statistik från Unionen kan ge en fingervisning om du ligger rätt – och vara ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad 14 maj 2025, kl 06:00
Chefslönerna har ökat 19 procent de senaste fem åren, enligt statistik från Unionen. Har du koll på hur mycket chefer tjänar i din bransch? Foto: Colourbox

Det är flera faktorer som påverkar löneläget för landets chefer. Bland annat bransch, kön och bostadsort. 
I den nya lönestatistik från Unionen som Chef & Karriär har tagit del av visar att det spelar stor roll vilken sektor man är verksam i. En genomsnittlig månadslön för en chef inom IT- och telekom var över 24 000 kronor högre än snittet för ledare inom Service och tjänster.

Skillnaden mellan könen har ökat. I genomsnitt tjänar manliga chefer nästan 8 000 kronor mer än kvinnliga chefer, vilket är 1 000 kronor mer än för två år sedan.

Löneutvecklingen har varit gynnsam för cheferna. Enligt Unionens statistiken har chefslönerna ökat med över 19 procent de senaste fem åren. Statistiken nedan kan bli ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
 

Branscher 2024

IT & Telekom: 73 984

Farmaci & Hälsa: 68 256

Konsult & Finans: 66 909

Media & Kommunikation: 65 197

Industri & Teknik: 63 117

Energi & Miljö: 62 596

Bygg & Fastighet: 59 908

Handel: 59 747

Transport & Logistik: 56 501

Organisationer & Föreningar: 52 577

Service & Tjänster: 49 710

 

Ålder

20–24: 36 866

25-29: 44 421

30-34: 52 453

35-39:  58 315

40-44: 62 818

45-49: 65 463

50-54: 66 177

55-59: 64 969

60- : 62 355

 

Region:

Stockholm: 69 064

Göteborg: 63 928

Sydväst: 62 307

Småland: 57 405

Uppland: 56 882

Östra Sörmland/Gotland: 56 798

SjuHall: 56 752

Mälardalen: 56 208

Öst: 56 034

Bergslagen: 55 961

Värmland: 55 149

Sydost: 55 039

Skaraborg/Väst: 54 557

Västerbotten: 53 872

Gävleborg: 53 859

Dalarna: 52 793

Norrbotten: 51 764

Mellannorrland: 51 135

Källa: Unionen. Medellöner för chefsmedlemmar under 2024.