Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Karensavdrag – så fungerar det

När du blir sjuk blir du av med en del av lönen. Det avdraget kallades tidigare för karensdag, men gjordes om 2019 och heter nu karensavdrag.
Oscar Broström Publicerad
Förkyld person ligger i soffan. I förgrunden ligger näsduk och febertermometer.
Karensavdraget är 20 procent av din lön under en vanlig arbetsvecka. Foto: Isabell Höjman/TT

När du blir sjuk och måste vara hemma från jobbet får du i regel 80 procent av din lön i ersättning – även kallat sjuklön – under tiden du inte jobbar.

Men utöver det förlorar du ytterligare en del av inkomsten. Det är vad som kallas för karensavdrag.

Så räknas karensavdraget ut

Karensavdrag dras av från din ersättning under sjukdomsperioden och motsvarar 20 procent av din sjuklön en genomsnittlig, vanlig arbetsvecka.

Om du är sjuk en hel vecka, måndag-fredag, får du alltså 80 procent av din lön i sjuklön, minus 20 procent till följd av karensavdraget.

Ett räkneexempel: Du tjänar 30 000 kronor i månaden, eller ungefär 1 429 kronor per arbetad dag. När du är sjuk betalar då arbetsgivaren ut 1 429 x 0,8 = 1 143 kronor per dag. Karensavdraget blir samtidigt 1 429 kronor x 5 (en genomsnittlig arbetsvecka) = 7 145 x 0,2 = 1 429 kronor.

På din lönespecifikation kan det här även stå angivet i timlön, men principen är densamma. Arbetsgivaren räknar ut vad din sjuklön en vanlig vecka är och tar 20 procent av det i karensavdrag, oavsett hur många dagar du är sjuk.

Karensdag?

Förr kallades karensperioden för karensdag. Då blev du i regel av med inkomsten första dagen av din sjukskrivning. Systemet gjordes om för att avdraget skulle bli mer rättvist och förutsägbart. Tidigare kunde framför allt personer med oregelbunden arbetstid drabbas när karensdagens värde var olika beroende på hur långa dagar de arbetade.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.