Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Därför bråkar Sverige om minimilöner i EU

I morgon, onsdag, lägger EU-kommissionen fram ett förslag om reglering av minimilöner på Europanivå. Men arbetet med förslaget har stött på stort motstånd från de nordiska länderna.
Niklas Hallstedt Publicerad 27 oktober 2020, kl 14:23
Yves Herman / AP /TT
EU-kommissionen, med ordförande Ursula von der Leyen i spetsen, kommer att lägga fram ett förslag om minimilöner under onsdagen. Yves Herman / AP /TT

I en stor majoritet av EU:s medlemsländer finns nationella minimilöner, alltså nivåer som lönerna inte får understiga.

Men dessa löner skiljer sig åt mellan länderna. I vissa länder går den knappast att leva på. Dit hör exempelvis Bulgarien, där en anställd är garanterad drygt 312 euro i månaden, Lettland och Rumänien. Allra högst är minimilönen i Luxemburg, drygt 2 100 euro.

Så mot den bakgrunden är det inte konstigt att den europeiska fackföreningsrörelsen i stora drag har varit för en reglering av minimilönen på EU-nivå. I många länder ser man det naturligtvis som en väg mot höjda minimilöner.

Bara några få länder, däribland Sverige, Danmark och Finland, saknar minimilöner. Här regleras i stället lönerna via avtal mellan fack och arbetsgivare. Staten har i princip inget inflytande över lönesättningen.

Läs mer: "Europafacket har fel om minimilöner"

Därför har både den svenska regeringen och parterna på den svenska arbetsmarknaden haft starka invändningar mot att EU skulle lägga sig i frågan. Både fack och arbetsgivare menar att en EU-reglering skulle vara ett hot mot den svenska modellen och förstöra ett väl fungerande systemet för lönebildning.

Trots de nordiska invändningarna kommer nu EU-kommissionen med sitt direktivförslag. Förslaget presenteras i morgon, men enligt tidningen Arbetsvärlden, som har tagit del av det i förväg, löser kommissionen problemet genom att lägga bestämmelserna om hur minimilöner ska sättas i ett särskilt kapitel som enbart riktar sig till länder med lagstadgade minimilöner. På så vis kommer inte dessa regler kunna användas i de nordiska länderna där det finns en kollektivavtalad reglering.

Niklas Hallstedt