Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

”Sjuka kommer att kastas ut i arbete”

Ett sätt att få fler tillbaka i jobb – eller sämre möjligheter till rehabilitering? Meningarna är delade om förslagen till en striktare sjukförsäkring. Unionens ordförande Peter Hellberg är starkt kritisk till att regeringen kan komma att återinföra tuffare regler.
Lina Björk Publicerad 20 juni 2024, kl 06:01
till vänster Försäkringskassans flaggor, till höger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg
Om de nya förslagen går igenom kan det innebära att många sjuka inte hinner fullfölja sin rehabilitering, tror Unionens förbundsordförande Peter Hellberg. Foto: TT/Jessica Gow/Peter Jönsson

När du varit sjuk i 180 dagar räcker det inte att du är för sjuk för att klara ditt gamla jobb för att få fortsatt sjukpenning. Du måste vara för sjuk för att klara något jobb alls. Så såg en omdebatterad regel i sjukförsäkringen ut för några år sedan. Det fick orimliga konsekvenser, ansåg den rödgröna regeringen och mjukade upp regelverket. 

Nu vill nuvarande regerings utredare skrota lättnaderna och återgå till hårdare regler. Det har väckt reaktioner.

– Vi är oroliga att det här kommer att innebära att personer inte kommer att hinna fullfölja sin rehabilitering och kastas ut i arbetssökande när de fortfarande är sjuka, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.  

Matchas mot din egen yrkesgrupp

De nuvarande reglerna innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden. 

Den rödgröna regeringen gav för två år sedan en utredare i uppdrag att utvärdera hur förändringarna i sjukförsäkringens regelverk hade påverkat hur sjuka personer fullföljt sin rehabilitering och kommit tillbaka i arbete. 

Efter regeringsskiftet ändrades utredningens direktiv och en ny utredare tillsattes. Den nya utredaren kom fram till att personer stannar längre i sjukskrivning och att sjukförsäkringen dessutom har blivit betydligt dyrare. 

–  En sjukförsäkring ska vara en buffert i det akuta läget och en hjälp att komma tillbaka i arbete på sikt. Syftet med lättnaderna var att personer skulle få tid till rehabilitering och komma tillbaka till sitt ordinarie jobb, så att siffrorna visar att de kunnat vara sjukskrivna längre är inte förvånade utan förväntat, säger Peter Hellberg. 

Samhällskostnaderna blir större

Han menar att försäkringen visserligen har blivit dyrare de senaste åren, men att samhällskostnaderna för att gå tillbaka till de gamla reglerna blir större. 
–  Att en anställd får tid på sig att bli frisk tjänar personen, arbetsgivaren och samhället på. 

Finns det en inlåsningseffekt i försäkringen då personer fortsätter att vara sjukskrivna?

–  Jo, det kan det göra om parterna inte tar sitt rehabiliteringsansvar. Du som anställd måste göra din del, arbetsgivaren och Försäkringskassan måste göra sitt. En positiv sak i utredningen är att man pekar på att det krävs bättre förutsättningar för rehabilitering. Det står vi bakom till hundra procent. 

Den 2 april lämnade utredaren de nya förslagen till regeringen. De ska nu ut på remiss och exempelvis TCO, tjänstemännens centralorganisation, där Unionen ingår, ska tycka till om utredningen. 

Att få människor tillbaka i jobb efter en sjukskrivning är en nyckelfråga, anser Peter Hellberg. Men det kommer inte att ske genom hårdare regler. 

– En fungerande sjukförsäkring ska vara i samklang med ett gott arbetsmiljöarbete. Alla kan bli sjuka och då måste vi kunna lita på att vi får tid till rehabilitering. 

Sjukförsäkring det här gäller nu

Det är möjligt att få fortsatt sjukpenning efter dag 180 om övervägande skäl talar för att du kan återgå i arbete hos din arbetsgivare. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.

 

Sjukförsäkring det här vill utredaren förändra

Efter 180 dagar ska det inte längre räcka att vara för sjuk för att klara av sitt vanliga arbete. Din arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden och om det finns jobb som du borde klara av ska sjukpenningen dras in. Försäkringskassan ska inte precisera inom vilken yrkesgrupp den sjukskrivne har arbetsförmåga, det räcker att hänvisa till ”normalt förekommande arbete”.


Utredningens förslag (som är fler än ovan) är nu ute på remiss och instanserna har till och med 1 juli på sig att svara. 

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.