Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sjukskrivna får dåligt stöd från arbetsgivare

Många sjukskrivna får inte tillräckligt stöd av arbetsgivaren att komma tillbaka i jobb. Kvinnor och de som lider av psykisk ohälsa får minst hjälp, enligt en rapport från TCO.
Elisabeth Brising Publicerad
Kvinna sitter ned och håller handen för ansiktet.
Den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning är psykiska diagnoser, som depression och ångest. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Arbetsgivare är skyldiga att erbjuda arbetsanpassning, rehabilitering och stöd för sjukskrivna medarbetare. Men stödet brister, visar en TCO-rapport

Var tredje tillfrågad sjukskriven tjänsteman är kritisk till de insatser deras arbetsgivare erbjudit för att de ska kunna komma tillbaka. Mest kritiska är kvinnor och de som sjukskrivits för psykisk ohälsa.

– Det är allvarligt att kvinnor som har blivit sjukskrivna för till exempel stress inte får rehabilitering. Det innebär ett onödigt lidande för individen och det är ett stort samhällsproblem, säger Therese Svanström, ordförande för fackorganisationen TCO i en kommentar till siffrorna.

Psykisk ohälsa vanligast

Den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning är psykiska diagnoser, som depression och ångest, vilket ofta har en koppling till stress i arbetsrollen. Fler kvinnor än män sjukskrivs.

Therese Svanström
Therese Svanström Foto: Eva Edsjö

– Flest kvinnor som blir sjukskrivna jobbar i offentlig sektor och i människorelaterade yrken med mycket kontakter. Kvinnor tar också ofta dubbelt ansvar för hemarbete och familj, säger Therese Svanström.

I privat sektor där Unionens medlemmar jobbar är missnöjet med rehab bland långtidssjukskrivna lägre än inom offentlig sektor. Samtidigt vill TCO:s ordförande varna för att underskatta de problem som finns. 

– Totalt sett anser tre av tio sjukskrivna att de inte får den rehab de behöver. Även i privat sektor och bland män dominerar den psykosociala ohälsan långtidsfrånvaron.

Hälften vill inte tillbaka 

Missnöjet med arbetsgivarens dåliga anpassningar för sjukskrivna visar sig också genom att bara ungefär varannan tjänsteman vill tillbaka till samma arbetsgivare och uppgifter, enligt rapporten. Samtidigt skulle fler vilja komma tillbaka om de kunde få andra arbetsuppgifter.

– Det är en varningsklocka för Sveriges arbetsgivare. Men om de lägger manken till och engagerar sig mer i rehabilitering finns möjlighet att få tillbaka fler till arbetsplatsen. Vi har ett enormt kompetensbehov – det är ett slöseri att inte hantera detta bättre. Vi har inte råd att inte värna medarbetare på ett hållbart sätt, säger Therese Svanström. 

Vissa branscher sticker ut

28 procent av de privatanställda kvinnorna och 21 procent av männen är kritiska till arbetsgivarens insatser när det gäller arbetsanpassning eller omplacering, enligt rapporten.

Inom privat sektor finns också skillnader mellan olika yrkesgrupper. Bland utbildare och instruktörer saknar 45 procent tillräckligt stöd av arbetsgivaren under sjukskrivningen. Detsamma gäller 31 procent bland avdelningschefer i butik, optikerassistenter och apotekstekniker samt 47 procent bland reseproducenter.

Tillgången till företagshälsovård och engagemanget i arbetsmiljöarbete hos arbetsgivaren påverkar också hur nöjd eller missnöjd den anställda är med stödet enligt rapporten.

– Jag tror inte alla arbetsgivare har koll på sitt ansvar för systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering. Att höja kunskapen om de här frågorna är viktigt, säger Therese Svanström.

Vikarier får sämre rehab

Brister upplevs generellt oftare inom yrken där det är vanligt med visstidsanställningar och perioder av eget företagande, till exempel journalist, författare och översättare. I den gruppen var 36 procent kritiska till arbetsgivarens anpassningar efter långtidssjukdom.

Inte så konstigt tycker Therese Svanström.

– Utöver den osäkerhet som själva visstiden innebär visar det här att arbetsgivaren dessutom lätt glömmer ansvaret för arbetsmiljö och rehabilitering.

TCO: Anmäl undermåliga arbetsgivare 

TCO vill att Försäkringskassan ska jobba hårdare med att kartlägga behovet av rehab tidigare i sjukskrivningsprocessen och bli tuffare gentemot arbetsgivarna. Till exempel tycker TCO att myndigheten ska anmäla arbetsgivare som inte klarar rehabiliteringskraven till Arbetsmiljöverket.

– Man kan också tänka sig ett hälsobokslut, eller effektiva sanktioner för de arbetsgivare som inte tar arbetsmiljöföreskrifterna på allvar. I dag finns inga sådana drivkrafter, säger Therese Svanström.

Systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering

  • Sedan den 1 juli 2018 har arbetsgivaren ett ansvar att upprätta en rehabiliteringsplan för återgång i arbete i sjukfall som kan antas pågå i minst 60 dagar.
  • Rapporten Vägen från sjukskrivning till arbete. Så fungerar rehabiliteringen för långtidssjukskrivna tjänstemän bygger på en enkätundersökning bland långtidssjukskrivna tjänstemän som SCB genomfört på uppdrag av TCO.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket