Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sjukskrivna får dåligt stöd från arbetsgivare

Många sjukskrivna får inte tillräckligt stöd av arbetsgivaren att komma tillbaka i jobb. Kvinnor och de som lider av psykisk ohälsa får minst hjälp, enligt en rapport från TCO.
Elisabeth Brising Publicerad
Kvinna sitter ned och håller handen för ansiktet.
En vanlig orsak till långtidssjukskrivning är psykiska diagnoser, som depression och ångest. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Arbetsgivare är skyldiga att erbjuda arbetsanpassning, rehabilitering och stöd för sjukskrivna medarbetare. Men stödet brister, visar en TCO-rapport. 

Var tredje tillfrågad sjukskriven tjänsteman är kritisk till de insatser deras arbetsgivare erbjudit för att de ska kunna komma tillbaka. Mest kritiska är kvinnor och de som sjukskrivits för psykisk ohälsa.

– Det är allvarligt att kvinnor som har blivit sjukskrivna för till exempel stress inte får rehabilitering. Det innebär ett onödigt lidande för individen och det är ett stort samhällsproblem, säger Therese Svanström, ordförande för fackorganisationen TCO i en kommentar till siffrorna.

Psykisk ohälsa vanligast

Den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning är psykiska diagnoser, som depression och ångest, vilket ofta har en koppling till stress i arbetsrollen. Fler kvinnor än män sjukskrivs.

Therese Svanström
Therese Svanström Foto: Eva Edsjö

– Flest kvinnor som blir sjukskrivna jobbar i offentlig sektor och i människorelaterade yrken med mycket kontakter. Kvinnor tar också ofta dubbelt ansvar för hemarbete och familj, säger Therese Svanström.

I privat sektor där Unionens medlemmar jobbar är missnöjet med rehab bland långtidssjukskrivna lägre än inom offentlig sektor. Samtidigt vill TCO:s ordförande varna för att underskatta de problem som finns. 

– Totalt sett anser tre av tio sjukskrivna att de inte får den rehab de behöver. Även i privat sektor och bland män dominerar den psykosociala ohälsan långtidsfrånvaron.

Hälften vill inte tillbaka 

Missnöjet med arbetsgivarens dåliga anpassningar för sjukskrivna visar sig också genom att bara ungefär varannan tjänsteman vill tillbaka till samma arbetsgivare och uppgifter, enligt rapporten. Samtidigt skulle fler vilja komma tillbaka om de kunde få andra arbetsuppgifter.

– Det är en varningsklocka för Sveriges arbetsgivare. Men om de lägger manken till och engagerar sig mer i rehabilitering finns möjlighet att få tillbaka fler till arbetsplatsen. Vi har ett enormt kompetensbehov – det är ett slöseri att inte hantera detta bättre. Vi har inte råd att inte värna medarbetare på ett hållbart sätt, säger Therese Svanström. 

Vissa branscher sticker ut

28 procent av de privatanställda kvinnorna och 21 procent av männen är kritiska till arbetsgivarens insatser när det gäller arbetsanpassning eller omplacering, enligt rapporten.

Inom privat sektor finns också skillnader mellan olika yrkesgrupper. Bland utbildare och instruktörer saknar 45 procent tillräckligt stöd av arbetsgivaren under sjukskrivningen. Detsamma gäller 31 procent bland avdelningschefer i butik, optikerassistenter och apotekstekniker samt 47 procent bland reseproducenter.

Tillgången till företagshälsovård och engagemanget i arbetsmiljöarbete hos arbetsgivaren påverkar också hur nöjd eller missnöjd den anställda är med stödet enligt rapporten.

– Jag tror inte alla arbetsgivare har koll på sitt ansvar för systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering. Att höja kunskapen om de här frågorna är viktigt, säger Therese Svanström.

Vikarier får sämre rehab

Brister upplevs generellt oftare inom yrken där det är vanligt med visstidsanställningar och perioder av eget företagande, till exempel journalist, författare och översättare. I den gruppen var 36 procent kritiska till arbetsgivarens anpassningar efter långtidssjukdom.

Inte så konstigt tycker Therese Svanström.

– Utöver den osäkerhet som själva visstiden innebär visar det här att arbetsgivaren dessutom lätt glömmer ansvaret för arbetsmiljö och rehabilitering.

TCO: Anmäl undermåliga arbetsgivare 

TCO vill att Försäkringskassan ska jobba hårdare med att kartlägga behovet av rehab tidigare i sjukskrivningsprocessen och bli tuffare gentemot arbetsgivarna. Till exempel tycker TCO att myndigheten ska anmäla arbetsgivare som inte klarar rehabiliteringskraven till Arbetsmiljöverket.

– Man kan också tänka sig ett hälsobokslut, eller effektiva sanktioner för de arbetsgivare som inte tar arbetsmiljöföreskrifterna på allvar. I dag finns inga sådana drivkrafter, säger Therese Svanström.

Systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering

  • Sedan den 1 juli 2018 har arbetsgivaren ett ansvar att upprätta en rehabiliteringsplan för återgång i arbete i sjukfall som kan antas pågå i minst 60 dagar.
  • Rapporten Vägen från sjukskrivning till arbete. Så fungerar rehabiliteringen för långtidssjukskrivna tjänstemän bygger på en enkätundersökning bland långtidssjukskrivna tjänstemän som SCB genomfört på uppdrag av TCO.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Arbetsgivaren vinner på att stötta vid skilsmässa”

En skilsmässa kan försämra koncentrationen, minnet och förmågan att fatta beslut på jobbet. Arbetsgivare tjänar på att erbjuda stöd och vara flexibla, enligt specialistpsykologen Anna Wickberg.
Lena Michanek Publicerad 30 september 2026, kl 05:59
Specialistpsykolog Anna Wickberg står utomhus på en stadsgata.
Specialistpsykologen Anna Wickberg på Falck säger att stöd och flexibilitet från arbetsgivaren kan minska stressen för medarbetare som går igenom en skilsmässa eller separation. Foto: Sofia Sabel

– Man kan till exempel få koncentrationssvårigheter, sämre minne och svårt att fatta beslut. Det kan bli svårare att ha många bollar i luften och man kanske inte orkar prestera lika mycket och blir långsammare. Det kan också påverka humöret ganska mycket, säger Anna Wickberg. 

Sjukskrivning efter en skilsmässa

Skilsmässa eller separation är sällan orsaken till att man söker sig till företagshälsovården, enligt Wickberg. Men det framkommer ofta vid samtal när någon kommer för besvär som oro, ångest och sömnproblem att olika livskriser, däribland skilsmässa, ligger bakom.

Anna Wickberg berättar att sjukskrivningar kopplade till skilsmässa inte brukar bli långa, det kan handla om det akuta skedet då man kanske inte har sovit på flera dygn eller har väldigt stark ångest. 

Så kan arbetsgivaren stötta vid skilsmässa

Men om det uppstår problem till följd av skilsmässan, som exempelvis vårdnadstvist eller en svår ekonomisk situation, kan det få långtgående negativa hälsoeffekter och leda till längre sjukskrivningar.

– Att erbjudas stöd av arbetsgivaren är väldigt positivt vid alla typer av kriser. Bara vetskapen om att det finns stöd att få även om man inte nyttjar det sänker stressnivån rejält. Det är en billig åtgärd att ta till för arbetsgivaren.

Anna Wickberg menar att det lönar sig för arbetsgivarna att vara proaktiva, lyhörda och finnas där om medarbetaren vill prata.   

Flexibilitet kan underlätta arbetet

– Man tjänar också på att visa flexibilitet i sin vilja att hjälpa. Vad vill personen som kan underlätta på arbetet och vad är rimligt utifrån ett arbetsgivarperspektiv?

– Det kan till exempel handla om flexibilitet kring hemarbete om det är möjligt, erbjudande om samtalsstöd eller att visa förståelse för att medarbetaren inte presterar lika bra som vanligt.

Att erbjuda stöd är betydelsefullt på flera sätt enligt Wickberg.

– Som chef har jag märkt att det också betyder något för känslan av att någon bryr sig.

Så kan chefen stötta en medarbetare vid skilsmässa

En chef kan underlätta för en medarbetare som går igenom en skilsmässa genom att:

  • informera om vilket stöd som finns
  • lyssna om medarbetaren vill prata
  • undersöka om arbetssituationen tillfälligt kan anpassas
  • erbjuda samtalsstöd eller kontakt med företagshälsovården
  • visa förståelse för att arbetsförmågan kan påverkas
  • följa upp hur stödet fungerar