Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Avskedad utan förklaring - kallades ”säkerhetsrisk”

Företaget APM Terminals i Göteborg säkerhetsprövade samtliga tjänstemän. Då blev en anställd av med jobbet – helt utan motivering. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad
Containrar i containerhamnen APM Terminals
En kvinna blev av med jobbet efter att hon underkänts i en säkerhetsprövning. Hon fick aldrig veta varför hon underkänts. Nu stämmer Unionen APM Terminals i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

För två år sedan anställdes en kvinna på HR-avdelningen på APM Terminals i Göteborg. Det är Nordens största containerterminal. Tjänsten var inte säkerhetsklassad. I våras bestämde sig företaget för att säkerhetspröva alla tjänstemän. Ett externt företag anlitades för att genomföra prövningarna och de anställda kallades på intervju.

–  Jag var aldrig orolig eftersom jag lever ett lugnt och skötsamt liv. Men det var lite jobbigt att sitta och prata med någon som jag aldrig hade träffat om personliga saker. Det kändes mer som ett förhör än en intervju. säger kvinnan till Kollega.

Ett par veckor senare fick hon ett samtal från HR-chefen.

– Det var på min första semesterdag. HR-chefen ringde mig och det samtalet varade i exakt tre minuter: ”Jag har dåliga nyheter, du gick inte igenom säkerhetsprövningen och det medför en konsekvens.”. Vad konsekvensen var fick jag inte veta utan hon sa att vi skulle ses två dagar senare på ett privat möte. Jag skulle ta med mig passerkort, dator och mobil. Några timmar senare började kollegor att ringa mig. Det visade sig att HR-chefen och terminalchefen informerat teamen i Danmark och Göteborg att jag hade fått sluta på dagen och att jag inte skulle komma tillbaka.

Fick aldrig veta varför hon inte blev godkänd

Två dagar senare blev kvinnan av med sitt jobb. Den enda motiveringen var att hon inte hade klarat säkerhetsprövningen. På vilket sätt fick hon dock aldrig veta.

– Det var fruktansvärt. Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar.

Nu har Unionen stämt APM Terminals i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver i första hand att domstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt och förpliktar företaget att betala 190 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företräder kvinnan.

– Arbetsgivaren har fattat beslut om att säkerhetsprövningar skulle genomföras och vilket företag som skulle genomföra dem. Det är också företaget som har beslutat att kvinnan inte fick arbeta kvar. Enligt praxis från Arbetsdomstolen har arbetsgivaren en skyldighet att redogöra för de omständigheter som ligger till grund för beslutet, men det har inte skett, säger hon.

"Otroligt svårt att försvara sig"

Annika Melin Koeppel beskriver kvinnans situation som ”Kafka-lik”.

– Hon har uppmärksammats och belönats för sin arbetsinsats flera gånger. Helt plötsligt sprider företaget information till kollegor och andra bolag inom koncernen att hon skulle vara ett hot mot rikets säkerhet. Det är otroligt svårt att försvara sig när man inte vet vilka anklagelser som riktas mot en.

Kollega har sökt APM Terminals. I en skriftlig kommentar svarar företaget: "Av respekt för individen kommenterar vi inte enskilda personalärenden. Generellt kan vi säga att vi alltid hanterar personalfrågor med stor eftertanke och i enlighet med gällande lagstiftning. Vi har förtroende för den rättsliga processen och låter den ha sin gång, med förhoppning om en lösning som känns rättvis för alla parter."

Enligt en undersökning från fackförbundet Sveriges Ingenjörer har antalet säkerhetsprövningar ökat markant de senaste tre åren. Förra året kom också en statlig utredning om säkerhetsprövningar. Syftet med utredningen var att stärka regleringen inom området och öka rättssäkerheten för både enskilda och verksamhetsutövare. Utredningen anser också att det ska finnas möjlighet att överklaga för den som inte blivit godkänd i en säkerhetsprövning.

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.