Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Så mycket kostar sjukskrivningarna

16,6 miljarder kronor. Så mycket kostar sjukpenningen för stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det gör psykisk ohälsa till den diagnos som kostar samhället mest.
David Österberg Publicerad
stressad kvinna vid datorn
Förra året betalade Försäkringskassan 39,5 miljarder kronor i sjukpenning. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Foto: Colourbox.

Förra året betalade Försäkringskassan ut 39,5 miljarder kronor i sjukpenning. Den största posten, 42 procent, gick till människor med stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det innebär att psykisk ohälsa kostar samhället 16,6 miljarder kronor. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan.

– Arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro bland sina medarbetare, säger Ulrik Lidwall. Genom att agera tidigt kan man förebygga sjukskrivningar och behovet av rehabilitering. Det är något som hela samhället tjänar på, säger rapportförfattaren Ulrik Lidwall, enligt ett pressmeddelande.

Sjukskrivningar på grund av stress ökar kraftigt

Kollega skrev nyligen om att sjukskrivningar på grund av stress ökat kraftigt de senaste fyra åren. Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet sjukskrivna med stressrelaterad diagnos med nästan 50 procent. Varför sjukskrivningstalen har ökat de senaste fyra åren är oklart, men trenden har sett liknande ut sedan 90-talet.

– Den underliggande trenden är ökande antal och andel sjukskrivningar i främst stressrelaterad psykisk ohälsa. Främsta orsaken är tuffare förhållanden i arbetslivet, sa Ulrik Lidwall till Kollega. 

Psykiatriska diagnoser dominerar bland både kvinnor och män. Kvinnor är dock oftare sjukskrivna för utmattningssyndrom och män oftare sjukskrivna för depression.

År 2020 betalade Försäkringskassan ut 36,9 miljarder kronor i sjukpenning. 2021 var den siffran 37,6 miljarder kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Forskning: Det här är veckans sämsta dag

Alla hatar ju måndagar. Eller? Forskare i England har frågat 49 000 personer vilken veckodag och tid på dagen de mår som sämst. Och svaret är oväntat.
David Österberg Publicerad 15 september 2025, kl 06:00
Man som gråter
Vilken är veckans bästa dag? Och vilken är den sämsta? Ny forskning ger oväntat svar. Colourbox

Forskare vid University College London lät under två år 49 000 personer svara på frågor om välbefinnande. Deltagarna fick ranka hur lyckliga de kände sig, hur nöjda de var med sina liv, hur deprimerade och ångestfyllda de var och hur ensamma de kände sig. Forskarna undersökte sedan om det fanns samband mellan välbefinnande och tid på dygnet, veckodag och årstid.

 Bäst mådde deltagarna på morgonen och sämst vid midnatt. 

– Resultaten kan få viktiga praktiska konsekvenser. Stödtjänster för psykisk hälsa kan överväga att anpassa resurser för att matcha varierande behov under dygnet – till exempel genom att prioritera tillgänglighet sent på kvällen, säger Feifei Bu som lett studien, i en kommentar.

Måndagar och fredagar är bra dagar

Hur vi mår beror också på vilken veckodag det är, enligt studien. Lyckligast är vi, kanske lite oväntat, på måndagar. På andra plats kommer fredagar, följt av tisdagar, lördagar, söndagar och onsdagar. Veckans allra sämsta dag är torsdag.

Studien hittade också samband mellan lycka och årstider. Vintern är den årstid då vi mår sämst – och bäst mår vi på sommaren.

Att vi mår olika beroende på tid på dygnet kan ha biologiska förklaringar. Nivåerna av kortisol är till exempel högst direkt efter uppvaknandet och lägst sent på kvällen.

Att lyckan varierar mellan veckodagarna tror forskarna beror på yttre faktorer som jobb och andra aktiviteter. Mitt i veckan har vi till exempel ofta mycket att göra och helgen känns samtidigt långt borta.