Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Många känner hälsofarlig stress

Två av tre har stressat så mycket på jobbet att de har känt oro för sin hälsa. Lösningen är ett aktivare ledarskap, enligt HR-företaget Simployer.
David Österberg Publicerad
Kvinna framför dator. Håller huvudet i händerna. Är stressad.
I en undersökning från HR-företaget Simployer svarar två av tre att de någon gång har stressat så mycket på jobbet att de har känt oro för sin hälsa. Foto: Colourbox.

Stress handlar om att mobilisera energi. Syftet är bland annat att förbereda kroppen för fysisk ansträngning. Att stressa är med andra ord inte farligt – förutsatt att man inte gör det för ofta. Problemen uppstår när stressen blir långvarig och tiden för återhämtning är för kort. Enligt Stressforskningsinstitutet kan det leda till att regleringen av energinivån rubbas. Det innebär att vi till slut har svårt att orka med exempelvis jobbet.

I en undersökning från HR-företaget Simployer svarar två av tre att de någon gång har stressat så mycket på jobbet att de har känt oro för sin hälsa.

– Det är alarmerande höga siffror. Stressen på arbetet får inte vara så hög och omfattande att det påverkar personens välmående och leder till psykisk ohälsa. Arbetsgivaren har ett stort ansvar att förebygga det genom att se till att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är bra och välfungerande, säger Ida Ljungberg, HR-specialist på Simployer, i ett pressmeddelande.

Arbetsgivare dåliga på att motverka stress

Orsaken till stress är bland annat hög arbetsbelastning, otydliga förväntningar, kränkningar och att känna sig utanför. Lösningen är ett mer aktivt ledarskap där arbetsgivaren åtgärdar de organisatoriska orsaker som leder till hög stress. Men det görs alltför sällan, enligt Ida Ljungberg.

– I stället hittar man lösningar på individnivå, exempelvis genom föreläsningar för att lära sig hantera stressiga situationer eller genom hjälp till individen att hitta strategier för att främja sin egen hälsa och återhämtning. Det betyder att det är effekterna av stressen som hanteras medan orsakerna kvarstår, vilket innebär att stressen ända inte minskar, säger Ida Ljungberg.

I Arbetsmiljöverkets återkommande rapport ”Arbetsorsakade besvär” framkommer att en tredjedel av alla som arbetar har besvär som orakats av arbetet. Den vanligaste orsaken är för hög arbetsbelastning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Forskning: Det här är veckans sämsta dag

Alla hatar ju måndagar. Eller? Forskare i England har frågat 49 000 personer vilken veckodag och tid på dagen de mår som sämst. Och svaret är oväntat.
David Österberg Publicerad 15 september 2025, kl 06:00
Man som gråter
Vilken är veckans bästa dag? Och vilken är den sämsta? Ny forskning ger oväntat svar. Colourbox

Forskare vid University College London lät under två år 49 000 personer svara på frågor om välbefinnande. Deltagarna fick ranka hur lyckliga de kände sig, hur nöjda de var med sina liv, hur deprimerade och ångestfyllda de var och hur ensamma de kände sig. Forskarna undersökte sedan om det fanns samband mellan välbefinnande och tid på dygnet, veckodag och årstid.

 Bäst mådde deltagarna på morgonen och sämst vid midnatt. 

– Resultaten kan få viktiga praktiska konsekvenser. Stödtjänster för psykisk hälsa kan överväga att anpassa resurser för att matcha varierande behov under dygnet – till exempel genom att prioritera tillgänglighet sent på kvällen, säger Feifei Bu som lett studien, i en kommentar.

Måndagar och fredagar är bra dagar

Hur vi mår beror också på vilken veckodag det är, enligt studien. Lyckligast är vi, kanske lite oväntat, på måndagar. På andra plats kommer fredagar, följt av tisdagar, lördagar, söndagar och onsdagar. Veckans allra sämsta dag är torsdag.

Studien hittade också samband mellan lycka och årstider. Vintern är den årstid då vi mår sämst – och bäst mår vi på sommaren.

Att vi mår olika beroende på tid på dygnet kan ha biologiska förklaringar. Nivåerna av kortisol är till exempel högst direkt efter uppvaknandet och lägst sent på kvällen.

Att lyckan varierar mellan veckodagarna tror forskarna beror på yttre faktorer som jobb och andra aktiviteter. Mitt i veckan har vi till exempel ofta mycket att göra och helgen känns samtidigt långt borta.