Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Experten: Vila på jobbet är ”en arbetsuppgift”

Se till att ladda batterierna på jobbet. Du är inte lat, bara smart. Det hävdar återhämtningsforskaren Lina Ejlertsson. Här är hennes tips för mer ork i arbetsvardagen.
Elisabeth Brising Publicerad
Kvinna tittat ut genom fönster på grönska.
Ta paus ofta så jobbar du mer effektivt. Återhämtningsforskaren Lina Ejlertsson ger sina bästa tips på hur du gör för att orka hela arbetsdagen och arbetslivet. Foto: Shutterstock
Lina Ejlertsson
Lina Ejlertsson. Foto: Privat

Varför ska vi återhämta oss på jobbet?

– För att då presterar vi bättre, vi blir piggare, gladare och får bättre fokus. Frisknärvaron ökar. Att inte ta pauser gör att vi presterar sämre. 

Hur ofta ska man pausa?

– Det optimala är korta mikropauser utspritt under dagen för nytt fokus och ny energi. En tumregel är fem, tio minuter för varje timme. Det ska kombineras med minst 30 minuters sammanhängande paus, som lunch.

Vad är återhämtning mer, utom paus?

– Att återskapa resurser vi har förbrukat. Vi gör av med energi i allt vi gör, både roliga och stressiga aktiviteter. Jag gillar liknelsen att vi har olika batterier: mentala, sociala, fysiska, emotionella och sensoriska. Att återhämta sig är att ladda batterierna. 

Kan vi ladda batterierna medan vi gör vårt jobb?

– Ja, planera för när du bokar möten och utför uppgifter. Variation är viktigt. Försök varva mer mentalt fokus med rutinuppgifter. Gör tvärtom mot det du precis gjorde. Har du suttit i ett möte - gör något rutinmässigt på egen hand. Planera in paus emellan möten.

Hur länge orkar hjärnan sitta i sträck med en uppgift?

– Det är individuellt. Ingen kan hålla mentalt fokus för länge, 45 minuter i taget är en vanlig tumregel. Det finns också olika tekniker, som att jobba 20 minuter, pausa fem minuter, och sedan jobba 20 igen. Sätt en klocka.

Hur ska man motivera behovet av pauser för sin chef?

– Återhämtning måste vara en självklar del av arbetsvardagen. Det är en prestation i sig att prioritera sitt välbefinnande för att kunna göra ett bra jobb hela livet. Det är en arbetsuppgift. 

Varför är det så viktigt med kunskap om återhämtningsbeteenden? 

– Den stressrelaterade psykiska ohälsan är högre än någonsin. Vid stress är återhämtning viktigt. Stress är i sig är inte farligt, men utsätts vi under för lång tid utan att balansera med återhämtning kan den bli farlig. 

Återhämtar vi oss mindre i dag än förr? 

– Den stressrelaterade ohälsan fortsätter öka, vi har ett prestationssamhälle och en ständig uppkoppling som påverkar oss. Men jag ser samtidigt en positiv trend där vi har mer kunskap om återhämtning. Medvetenheten har ökat om att alla har ett behov av det här. Ingenting blir bättre av att vi stressar. Försök göra saker långsammare. 

Kan det bli stressigt att återhämta sig?

– Risken är att vi ständigt får höra om allt vi ska göra för att må bra och att det blir en stress. Det låter så enkelt, men är svårt, att få in nya rutiner. Många skippar mikropauserna på jobbet för de tänker att det är inte är lönt, att det gör ingen skillnad, men det gör det. 

Det här funkar återhämtande enligt forskning

Naturen. På jobbet kan du titta ut genom fönstret, skaffa en grön växt, eller en tavla med naturmotiv och lyssna på naturljud. Gå ut på lunchpromenad.

Passiv vila. Nedvarvning. Prova att vila med en guidad avslappning för att få ner stress och hög puls. Sitt och blunda och ta djupa andetag eller lägg dig ner en kort stund.

Bra relationer: Ta en fika eller lunchpromenad med kollegan, eller ring en kompis på rasten. 

Rörelse. Fysisk aktivitet i lagom dos funkar återhämtande på kroppen. Gå och träna på lunchen, dansa lite till musik, eller gå runt inomhus. Hushållsarbete kan också duga vid hemarbete.

Kreativa aktiviteter. Glöms lätt bort. Lyssna på musik. Ta en paus och lägg pussel, lös korsord, sticka, måla eller gör något annat kreativt med händerna en stund.

Källa: Forskaren Lina Ejlertsson, som driver kontot @aterhämtningsforskaren på Instagram. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Därför missar du friskvårdsbidraget

En tredjedel av friskvårdbidragen brinner inne varje år. Mångmiljonbelopp finns att hämta ut. Det visar statistik från företaget Epassi. Det här krävs för att du ska ta casha in förmånen.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2025, kl 06:01
Friskvårdsbidraget kan användas för att gå på agility med din franska vallhund. Det visar Epassis databas över ovanliga friskvårdsförmåner i Sverige förra året. Allt beror på din chefs inställning. Dessvärre är det en tredjedel som missar att utnyttja bidraget.

Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året. 

Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner. 

Miljontals kronor som inte hämtas ut varje år

Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade. 

Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?

Åsa Severgårdh
Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden. Foto: Epassi

En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden. 

Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?

Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.

– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv. 

Agility med hunden och zonterapi

Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning. 

Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?

– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym. 

I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia. 

Topplista - de populäraste friskvårdsaktiviteterna

  1. Gym- och gruppträning
  2. Massage
  3. Rådgivning kost och träning
  4. Fotvård
  5. Behandlingar, till exempel akupressur, osteopati och zonterapi. 

Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024. 

Det här visste du inte var friskvård

  • Gokart
  • Bodyflight
  • Bastu
  • Självförsvarskurs
  • Boule
  • Paintball
  • Kallbad
  • Agility
  • Sportfiske
  • Bowling

Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.