Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Experten: Vila på jobbet är ”en arbetsuppgift”

Se till att ladda batterierna på jobbet. Du är inte lat, bara smart. Det hävdar återhämtningsforskaren Lina Ejlertsson. Här är hennes tips för mer ork i arbetsvardagen.
Elisabeth Brising Publicerad
Kvinna tittat ut genom fönster på grönska.
Ta paus ofta så jobbar du mer effektivt. Återhämtningsforskaren Lina Ejlertsson ger sina bästa tips på hur du gör för att orka hela arbetsdagen och arbetslivet. Foto: Shutterstock
Lina Ejlertsson
Lina Ejlertsson. Foto: Privat

Varför ska vi återhämta oss på jobbet?

– För att då presterar vi bättre, vi blir piggare, gladare och får bättre fokus. Frisknärvaron ökar. Att inte ta pauser gör att vi presterar sämre. 

Hur ofta ska man pausa?

– Det optimala är korta mikropauser utspritt under dagen för nytt fokus och ny energi. En tumregel är fem, tio minuter för varje timme. Det ska kombineras med minst 30 minuters sammanhängande paus, som lunch.

Vad är återhämtning mer, utom paus?

– Att återskapa resurser vi har förbrukat. Vi gör av med energi i allt vi gör, både roliga och stressiga aktiviteter. Jag gillar liknelsen att vi har olika batterier: mentala, sociala, fysiska, emotionella och sensoriska. Att återhämta sig är att ladda batterierna. 

Kan vi ladda batterierna medan vi gör vårt jobb?

– Ja, planera för när du bokar möten och utför uppgifter. Variation är viktigt. Försök varva mer mentalt fokus med rutinuppgifter. Gör tvärtom mot det du precis gjorde. Har du suttit i ett möte - gör något rutinmässigt på egen hand. Planera in paus emellan möten.

Hur länge orkar hjärnan sitta i sträck med en uppgift?

– Det är individuellt. Ingen kan hålla mentalt fokus för länge, 45 minuter i taget är en vanlig tumregel. Det finns också olika tekniker, som att jobba 20 minuter, pausa fem minuter, och sedan jobba 20 igen. Sätt en klocka.

Hur ska man motivera behovet av pauser för sin chef?

– Återhämtning måste vara en självklar del av arbetsvardagen. Det är en prestation i sig att prioritera sitt välbefinnande för att kunna göra ett bra jobb hela livet. Det är en arbetsuppgift. 

Varför är det så viktigt med kunskap om återhämtningsbeteenden? 

– Den stressrelaterade psykiska ohälsan är högre än någonsin. Vid stress är återhämtning viktigt. Stress är i sig är inte farligt, men utsätts vi under för lång tid utan att balansera med återhämtning kan den bli farlig. 

Återhämtar vi oss mindre i dag än förr? 

– Den stressrelaterade ohälsan fortsätter öka, vi har ett prestationssamhälle och en ständig uppkoppling som påverkar oss. Men jag ser samtidigt en positiv trend där vi har mer kunskap om återhämtning. Medvetenheten har ökat om att alla har ett behov av det här. Ingenting blir bättre av att vi stressar. Försök göra saker långsammare. 

Kan det bli stressigt att återhämta sig?

– Risken är att vi ständigt får höra om allt vi ska göra för att må bra och att det blir en stress. Det låter så enkelt, men är svårt, att få in nya rutiner. Många skippar mikropauserna på jobbet för de tänker att det är inte är lönt, att det gör ingen skillnad, men det gör det. 

Det här funkar återhämtande enligt forskning

Naturen. På jobbet kan du titta ut genom fönstret, skaffa en grön växt, eller en tavla med naturmotiv och lyssna på naturljud. Gå ut på lunchpromenad.

Passiv vila. Nedvarvning. Prova att vila med en guidad avslappning för att få ner stress och hög puls. Sitt och blunda och ta djupa andetag eller lägg dig ner en kort stund.

Bra relationer: Ta en fika eller lunchpromenad med kollegan, eller ring en kompis på rasten. 

Rörelse. Fysisk aktivitet i lagom dos funkar återhämtande på kroppen. Gå och träna på lunchen, dansa lite till musik, eller gå runt inomhus. Hushållsarbete kan också duga vid hemarbete.

Kreativa aktiviteter. Glöms lätt bort. Lyssna på musik. Ta en paus och lägg pussel, lös korsord, sticka, måla eller gör något annat kreativt med händerna en stund.

Källa: Forskaren Lina Ejlertsson, som driver kontot @aterhämtningsforskaren på Instagram. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Lista: 5 tips som hjälper dig överleva vabruari

Ungarna är sjuka stup i kvarten och du vabbar hela tiden. Vintern är tuff för många småbarnsföräldrar men det blir lättare, vi lovar. Under tiden får ni några tips på hur man kan minska vab-frustrationen.
Petra Rendik Publicerad 19 februari 2026, kl 06:04
Förälder mäter feber på sjukt barn hemma under vabruari.
Vabruari är högsäsong för infektioner bland småbarn – tvååringar toppar statistiken över flest vab-dagar enligt Försäkringskassan. Foto: Anders Wiklund/TT

Februari och mars är månaderna då flest är hemma med sjuka barn. Infektionerna kan dugga tätt, särskilt om barnen är små och går i förskolan. Allra vanligaste är det att vabba 2-åringar enligt statistik från Försäkringskassan. 

Förra året togs det ut ungefär 9 dagar med vab per tvååring. Antalet dagar per år minskade vartefter barnet blev äldre. Kanske kan det vara en liten tröst när det känns som du vabbar för hundraelfte gången.

5 tips för att klara vab-träsket

Planera vab i förväg – så undviker ni konflikter hemma

Det är lätt att ryka ihop på morgonkvisten när barnet vaknar sjukt. Båda känner att de verkligen behöver vara på jobbet, så vem ska vara hemma? Bestäm er för ett system innan kräksjukan slår till och fördela ansvaret så rättvist det går. 

Kanske ska ni köra varannan dag utan undantag, dela veckan rakt av eller vabba halva dagen var? Föräldraförsäkringen är väldigt flexibel i det avseendet. Om ni är två föräldrar kan ett tips vara att på söndagen gå igenom kommande vecka och ha en plan för hur ni gör om barnen blir sjuka.

Vem får vabba? Regler för släktingar, vänner och ersättning

Det är inte bara är mammor och pappor som kan vabba. En släkting eller vän kan också få ersättning om de avstår ifrån att jobba eller söka arbete när de är hemma med ditt barn. Men första gången någon annan än föräldrar vabbar måste personen anmäla det genom att ringa Försäkringskassan.

Vobba med sjukt barn – vad gäller och vilka rättigheter har du?

Att vobba, jobba hemma med sjukt barn, är en fantastisk möjlighet för många. Ekonomin blir mindre lidande och stressen att halka efter på jobbet minskar. Fast vobb kan också skapa stress för det är ju inte alltid lätt att vårda en liten sjukling och svara på jobbmejlen samtidigt. 

Ett tips kan vara att vobba halva dagen och vabba resten. Om barnet är tillräckligt stort kan ni komma överens om att du tar dina möten på förmiddagen och tittar på film med barnet på eftermiddagen.

Kom ihåg att vobba inte är en rättighet eller skyldighet. En chef kan alltså inte kräva att du vobbar och du måste få dennes medgivande om du vill göra det.

Dina rättigheter vid vab – vad får chefen säga?

Du har rätt enligt lag att vara hemma med sjuka barn. Din chef kan alltså inte neka dig det oavsett hur mycket ni har att göra. Det är chefens ansvar att din och dina kollegors jobbhög inte växer för att du är hemma. 

Du får inte bli missgynnad på jobbet på något sätt för att du är hemma och vårdar barn. Om chefen (eller en kollega för den delen) muttrar ”ska du vabba igen?” svarar du lugnt ”ja det ska jag". Blir det här muttret ett återkommande problem kan du kontakta facket eller DO, diskrimineringsombudsmannen.

Glöm inte att mysa

Sänk kraven på vardagen och stäng av jobbmobilen om du vabbar. Passa på att vila lite när du kan, vi vet det går inte alltid. Men vab är en riktigt schysst förmån så varför inte låta en liten feberhet hand krypa in i din samtidigt som ni kurar ihop er i soffan. Påminn dig själv om att det här inte varar för evigt.

När vabbas det som mest?

Vab varierar mycket under året. Vanligtvis har det vabbats mest under februari till mars. Under coronapandemin ökade vabbandet kraftigt och förändrade mönstret för när det vabbades som mest.

I april 2020, under pandemins början, betalades det ut fler dagar med vab än någonsin tidigare. Under både november och december 2021 betalades det ut över 1 miljon vab‑dagar varje månad. Efter coronapandemin återgick mönstret till det vanliga med toppar i februari och mars.

Källa: Försäkringskassan.

Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.