Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Experter: Därför är svenskar så stressade

Oro för systemkollaps, lågkonjunktur och ökad polarisering. Det är tre möjliga bidragande orsaker till att sjukskrivningar orsakade av stress ökar kraftigt, enligt två experter Kollega talat med.
Publicerad
Kvinna som håller för ansiktet med en klocka i bakgrunden.
Det är inte bara arbete som skapar stress. Lågkonjunktur, polarisering och miljöförstöring är ytterligare orsaker att svenskar är så stressade. Foto: Pexels/Collage: Vera Viksten.

Aldrig tidigare har så många svenskar varit sjukskrivna på grund av stress. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan, som Kollega nyligen skrivit om. Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet sjukskrivna med stressrelaterad diagnos med nästan 50 procent.

Den främsta orsaken till sjukskrivningarna är bristande arbetsmiljö. Men varför de ökat så kraftigt de senaste två åren är svårare att förklara. Kollega har pratat med två stressexperter som lyfter fram några hypoteser. 

Porträttbild på Töres Theorell.
Töres Theorell. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial medicin, menar att den stundande lågkonjunkturen har ett finger med i spelet. 2023 har kantats av höga räntor, energikris, inflation och en ökande arbetslöshet. När företag tvingas göra sig av med sin personal förändras ofta arbetsförhållandena till det sämre för de som blir kvar, menar Töres Theorell.

– Kravnivån stiger och det blir dålig stämning. De pressade cheferna kanske lyssnar mindre på vad de anställda har att säga och insatserna för att motverka stress och dålig arbetsmiljö, så som exempelvis kulturella aktiviteter, minskar. Det är tråkigt att det ska vara så då det är sådana insatser som behövs, i synnerhet i oroliga tider, säger han. 

Konjunktur påverkar sjukskrivningssiffror

Det finns flera historiska exempel på hur konjunktursvängningarna påverkat arbetsmiljön och sjuksiffrorna. Töres Theorell lyfter särskilt fram 1990-talet, då Sverige befann sig i ett socioekonomiskt krisläge. Både arbetslösheten och sjuktalen steg kontinuerligt fram till omkring 2002.

– Efter det har det pendlat lite upp och ned beroende på konjunkturerna. Vi har inte nått upp i de höga nivåer som vi hade i slutet på 90-talet och början på 2000-talet. Arbetsmiljön är inte heller lika krisartad nu som den var då, men tittar vi ännu längre tillbaka på hur folk rapporterade sin arbetsmiljö på 70- och 80-talen så var det fler indikatorer som låg bättre till då än i dag. Så även om det gått upp och ner, befinner vi oss just nu på en sämre nivå åtminstone om man tittar på självrapporterade arbetsförhållanden i offentlig statistik.

Det ekonomiska läget är en av flera yttre faktorer som bidrar till ökad stress. En annan är klimatkrisen. I den senaste SOM-undersökningen från Göteborgs Universitet svarade 85 procent att de kände oro över förändringar i klimatet. 

Enligt Fredrik Livheim, medicine doktor och psykolog, kan en del av förklaringen till våra ökade stressnivåer kopplas till klimatkrisen och ett nytt ”osäkerhetskomplex” som skapats till följd av den. 

– Osäkerhetskomplexet innebär att nya former av osäkerhet läggs på varandra i flera lager och interagerar, vilket jag tror är en del av svaret till varför vi blir mer stressade, säger han. 

Planetär systemkollaps

Porträttbild på Fredrik Livheim.
Fredrik Livheim. Foto: Albin Händig.

Osäkerhetskomplexet består, enligt Fredrik Livheim, av fyra lager som definierats i FN:s senaste Human Development Report. 

Det första lagret består av vardagsosäkerheten, såsom arbetsrelaterad osäkerhet och individens dagliga bekymmer, vilket alltid har funnits bland människor, menar Fredrik Livheim. Det andra lagret är nytt och handlar om den planetära systemkollaps som orsakats av mänskligheten.

– Under 1970- och 80-talen trodde vi att jordens resurser var oändliga, men nu börjar vi se värmeökningar, väderkatastrofer och översvämningar på grund av klimatet. Det börjar bli tydligt för oss att vi håller på att begå kollektiv självmord. Att vi måste ställa om, om vi ska överleva på planeten, säger han. 

Osäkerhet skapar stress

Det tredje lagret handlar just om de stora samhälleliga förändringar som klimatförändringarna kommer föra med sig. Både de förändringar som behövs för att rädda planeten men även de konsekvenser som kan komma att drabba mänskligheten, menar Livheim. Osäkerheten kring hur dessa förändringar kommer att ske och vilka konsekvenser de kommer att få är påfrestande för människor. 

–  Det skapar stress, för är det någonting som vi människor har svårt för och som stressar oss så är det saker som är nya, oförutsägbara och opåverkbara. 

För att hantera detta ökande osäkerhetskomplex lyfter FN, i det fjärde lagret, att människor vänder sig till polarisering, förenklade förklaringar och starka ledare som kan presentera dessa för att skapa en illusion av kontroll i en komplex värld.

– Vi gör världen svartvit och man polariserar. Grupper sätts mot varandra och det blir en ”vi mot dem-effekt”. Det tycker jag att vi ser mer och mer, överallt. Polariseringen bidrar ytterligare till osäkerhetskomplexet och gör det ännu svårare för oss att navigera mot hållbara lösningar, säger Fredrik Livheim. 

Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos förväntas lågkonjunkturen pågå i minst två år till och det är ännu oklart vart inflationen och räntorna kommer ta vägen. Frågorna om klimatet kommer knappast förlora sin aktualitet – snarare tvärt om. Om Theorells och Livheims hypoteser stämmer, finns det risk att även sjukskrivningssiffrorna kommer fortsätta stiga.

Text: Vera Viksten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?