Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Experter: Därför är svenskar så stressade

Oro för systemkollaps, lågkonjunktur och ökad polarisering. Det är tre möjliga bidragande orsaker till att sjukskrivningar orsakade av stress ökar kraftigt, enligt två experter Kollega talat med.
Publicerad
Kvinna som håller för ansiktet med en klocka i bakgrunden.
Det är inte bara arbete som skapar stress. Lågkonjunktur, polarisering och miljöförstöring är ytterligare orsaker att svenskar är så stressade. Foto: Pexels/Collage: Vera Viksten.

Aldrig tidigare har så många svenskar varit sjukskrivna på grund av stress. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan, som Kollega nyligen skrivit om. Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet sjukskrivna med stressrelaterad diagnos med nästan 50 procent.

Den främsta orsaken till sjukskrivningarna är bristande arbetsmiljö. Men varför de ökat så kraftigt de senaste två åren är svårare att förklara. Kollega har pratat med två stressexperter som lyfter fram några hypoteser. 

Porträttbild på Töres Theorell.
Töres Theorell. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial medicin, menar att den stundande lågkonjunkturen har ett finger med i spelet. 2023 har kantats av höga räntor, energikris, inflation och en ökande arbetslöshet. När företag tvingas göra sig av med sin personal förändras ofta arbetsförhållandena till det sämre för de som blir kvar, menar Töres Theorell.

– Kravnivån stiger och det blir dålig stämning. De pressade cheferna kanske lyssnar mindre på vad de anställda har att säga och insatserna för att motverka stress och dålig arbetsmiljö, så som exempelvis kulturella aktiviteter, minskar. Det är tråkigt att det ska vara så då det är sådana insatser som behövs, i synnerhet i oroliga tider, säger han. 

Konjunktur påverkar sjukskrivningssiffror

Det finns flera historiska exempel på hur konjunktursvängningarna påverkat arbetsmiljön och sjuksiffrorna. Töres Theorell lyfter särskilt fram 1990-talet, då Sverige befann sig i ett socioekonomiskt krisläge. Både arbetslösheten och sjuktalen steg kontinuerligt fram till omkring 2002.

– Efter det har det pendlat lite upp och ned beroende på konjunkturerna. Vi har inte nått upp i de höga nivåer som vi hade i slutet på 90-talet och början på 2000-talet. Arbetsmiljön är inte heller lika krisartad nu som den var då, men tittar vi ännu längre tillbaka på hur folk rapporterade sin arbetsmiljö på 70- och 80-talen så var det fler indikatorer som låg bättre till då än i dag. Så även om det gått upp och ner, befinner vi oss just nu på en sämre nivå åtminstone om man tittar på självrapporterade arbetsförhållanden i offentlig statistik.

Det ekonomiska läget är en av flera yttre faktorer som bidrar till ökad stress. En annan är klimatkrisen. I den senaste SOM-undersökningen från Göteborgs Universitet svarade 85 procent att de kände oro över förändringar i klimatet. 

Enligt Fredrik Livheim, medicine doktor och psykolog, kan en del av förklaringen till våra ökade stressnivåer kopplas till klimatkrisen och ett nytt ”osäkerhetskomplex” som skapats till följd av den. 

– Osäkerhetskomplexet innebär att nya former av osäkerhet läggs på varandra i flera lager och interagerar, vilket jag tror är en del av svaret till varför vi blir mer stressade, säger han. 

Planetär systemkollaps

Porträttbild på Fredrik Livheim.
Fredrik Livheim. Foto: Albin Händig.

Osäkerhetskomplexet består, enligt Fredrik Livheim, av fyra lager som definierats i FN:s senaste Human Development Report. 

Det första lagret består av vardagsosäkerheten, såsom arbetsrelaterad osäkerhet och individens dagliga bekymmer, vilket alltid har funnits bland människor, menar Fredrik Livheim. Det andra lagret är nytt och handlar om den planetära systemkollaps som orsakats av mänskligheten.

– Under 1970- och 80-talen trodde vi att jordens resurser var oändliga, men nu börjar vi se värmeökningar, väderkatastrofer och översvämningar på grund av klimatet. Det börjar bli tydligt för oss att vi håller på att begå kollektiv självmord. Att vi måste ställa om, om vi ska överleva på planeten, säger han. 

Osäkerhet skapar stress

Det tredje lagret handlar just om de stora samhälleliga förändringar som klimatförändringarna kommer föra med sig. Både de förändringar som behövs för att rädda planeten men även de konsekvenser som kan komma att drabba mänskligheten, menar Livheim. Osäkerheten kring hur dessa förändringar kommer att ske och vilka konsekvenser de kommer att få är påfrestande för människor. 

–  Det skapar stress, för är det någonting som vi människor har svårt för och som stressar oss så är det saker som är nya, oförutsägbara och opåverkbara. 

För att hantera detta ökande osäkerhetskomplex lyfter FN, i det fjärde lagret, att människor vänder sig till polarisering, förenklade förklaringar och starka ledare som kan presentera dessa för att skapa en illusion av kontroll i en komplex värld.

– Vi gör världen svartvit och man polariserar. Grupper sätts mot varandra och det blir en ”vi mot dem-effekt”. Det tycker jag att vi ser mer och mer, överallt. Polariseringen bidrar ytterligare till osäkerhetskomplexet och gör det ännu svårare för oss att navigera mot hållbara lösningar, säger Fredrik Livheim. 

Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos förväntas lågkonjunkturen pågå i minst två år till och det är ännu oklart vart inflationen och räntorna kommer ta vägen. Frågorna om klimatet kommer knappast förlora sin aktualitet – snarare tvärt om. Om Theorells och Livheims hypoteser stämmer, finns det risk att även sjukskrivningssiffrorna kommer fortsätta stiga.

Text: Vera Viksten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.