Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Experter: Därför är svenskar så stressade

Oro för systemkollaps, lågkonjunktur och ökad polarisering. Det är tre möjliga bidragande orsaker till att sjukskrivningar orsakade av stress ökar kraftigt, enligt två experter Kollega talat med.
Publicerad
Kvinna som håller för ansiktet med en klocka i bakgrunden.
Det är inte bara arbete som skapar stress. Lågkonjunktur, polarisering och miljöförstöring är ytterligare orsaker att svenskar är så stressade. Foto: Pexels/Collage: Vera Viksten.

Aldrig tidigare har så många svenskar varit sjukskrivna på grund av stress. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan, som Kollega nyligen skrivit om. Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet sjukskrivna med stressrelaterad diagnos med nästan 50 procent.

Den främsta orsaken till sjukskrivningarna är bristande arbetsmiljö. Men varför de ökat så kraftigt de senaste två åren är svårare att förklara. Kollega har pratat med två stressexperter som lyfter fram några hypoteser. 

Porträttbild på Töres Theorell.
Töres Theorell. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial medicin, menar att den stundande lågkonjunkturen har ett finger med i spelet. 2023 har kantats av höga räntor, energikris, inflation och en ökande arbetslöshet. När företag tvingas göra sig av med sin personal förändras ofta arbetsförhållandena till det sämre för de som blir kvar, menar Töres Theorell.

– Kravnivån stiger och det blir dålig stämning. De pressade cheferna kanske lyssnar mindre på vad de anställda har att säga och insatserna för att motverka stress och dålig arbetsmiljö, så som exempelvis kulturella aktiviteter, minskar. Det är tråkigt att det ska vara så då det är sådana insatser som behövs, i synnerhet i oroliga tider, säger han. 

Konjunktur påverkar sjukskrivningssiffror

Det finns flera historiska exempel på hur konjunktursvängningarna påverkat arbetsmiljön och sjuksiffrorna. Töres Theorell lyfter särskilt fram 1990-talet, då Sverige befann sig i ett socioekonomiskt krisläge. Både arbetslösheten och sjuktalen steg kontinuerligt fram till omkring 2002.

– Efter det har det pendlat lite upp och ned beroende på konjunkturerna. Vi har inte nått upp i de höga nivåer som vi hade i slutet på 90-talet och början på 2000-talet. Arbetsmiljön är inte heller lika krisartad nu som den var då, men tittar vi ännu längre tillbaka på hur folk rapporterade sin arbetsmiljö på 70- och 80-talen så var det fler indikatorer som låg bättre till då än i dag. Så även om det gått upp och ner, befinner vi oss just nu på en sämre nivå åtminstone om man tittar på självrapporterade arbetsförhållanden i offentlig statistik.

Det ekonomiska läget är en av flera yttre faktorer som bidrar till ökad stress. En annan är klimatkrisen. I den senaste SOM-undersökningen från Göteborgs Universitet svarade 85 procent att de kände oro över förändringar i klimatet. 

Enligt Fredrik Livheim, medicine doktor och psykolog, kan en del av förklaringen till våra ökade stressnivåer kopplas till klimatkrisen och ett nytt ”osäkerhetskomplex” som skapats till följd av den. 

– Osäkerhetskomplexet innebär att nya former av osäkerhet läggs på varandra i flera lager och interagerar, vilket jag tror är en del av svaret till varför vi blir mer stressade, säger han. 

Planetär systemkollaps

Porträttbild på Fredrik Livheim.
Fredrik Livheim. Foto: Albin Händig.

Osäkerhetskomplexet består, enligt Fredrik Livheim, av fyra lager som definierats i FN:s senaste Human Development Report. 

Det första lagret består av vardagsosäkerheten, såsom arbetsrelaterad osäkerhet och individens dagliga bekymmer, vilket alltid har funnits bland människor, menar Fredrik Livheim. Det andra lagret är nytt och handlar om den planetära systemkollaps som orsakats av mänskligheten.

– Under 1970- och 80-talen trodde vi att jordens resurser var oändliga, men nu börjar vi se värmeökningar, väderkatastrofer och översvämningar på grund av klimatet. Det börjar bli tydligt för oss att vi håller på att begå kollektiv självmord. Att vi måste ställa om, om vi ska överleva på planeten, säger han. 

Osäkerhet skapar stress

Det tredje lagret handlar just om de stora samhälleliga förändringar som klimatförändringarna kommer föra med sig. Både de förändringar som behövs för att rädda planeten men även de konsekvenser som kan komma att drabba mänskligheten, menar Livheim. Osäkerheten kring hur dessa förändringar kommer att ske och vilka konsekvenser de kommer att få är påfrestande för människor. 

–  Det skapar stress, för är det någonting som vi människor har svårt för och som stressar oss så är det saker som är nya, oförutsägbara och opåverkbara. 

För att hantera detta ökande osäkerhetskomplex lyfter FN, i det fjärde lagret, att människor vänder sig till polarisering, förenklade förklaringar och starka ledare som kan presentera dessa för att skapa en illusion av kontroll i en komplex värld.

– Vi gör världen svartvit och man polariserar. Grupper sätts mot varandra och det blir en ”vi mot dem-effekt”. Det tycker jag att vi ser mer och mer, överallt. Polariseringen bidrar ytterligare till osäkerhetskomplexet och gör det ännu svårare för oss att navigera mot hållbara lösningar, säger Fredrik Livheim. 

Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos förväntas lågkonjunkturen pågå i minst två år till och det är ännu oklart vart inflationen och räntorna kommer ta vägen. Frågorna om klimatet kommer knappast förlora sin aktualitet – snarare tvärt om. Om Theorells och Livheims hypoteser stämmer, finns det risk att även sjukskrivningssiffrorna kommer fortsätta stiga.

Text: Vera Viksten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Förkylning eller halsont – ska du stanna hemma från jobbet?

Stanna hemma eller gå till jobbet när du har lite ont i halsen? Bokaktuella Tracy Ghattas, specialist inom allmänmedicin men även känd som doktor Tracy på Tiktok, reder ut vad som gäller när vi nu går in en ny förkylningssäsong.
Petra Rendik Publicerad 29 september 2025, kl 06:01
När ska du stanna hemma från jobbet vid förkylning, halsont eller vinterkräksjuka? Doktor Tracy ger klara råd för smittorisk och återhämtning.
När ska du stanna hemma från jobbet vid förkylning, halsont eller vinterkräksjuka? Doktor Tracy Ghattas ger klara råd för smittorisk och återhämtning. Foto: Jessica Gow/TT/Gabriel Liljevall.

Under covid-19 lärde vi oss en sak, stanna hemma vid minsta lilla snuva och hosta. Pandemin är över men förkylningar, influensor och magsjukor kommer vi inte undan. Yngre barn som utvecklar sitt immunförsvar kan få så där sex till åtta förkylningar varje år, friska vuxna två till fyra. Det är alltså fullt normalt att vi blir smittade av olika virus varje år, ibland kommer vi lindrigt undan. Andra gånger däckar vi. 

Men frågan är när ska man stanna hemma från jobbet egentligen? 

Har du feber ska du inte jobba, inte hemma eller på kontoret. Inte ens om du kraxar att du klarar av det. Du kan smitta dina kollegor men du behöver också vila för feber är tecken på att din kropp bekämpar en infektion, säger doktor Tracy. 

Vinterkräksjuka – så länge bör du vara hemma

Läkaren Tracy Ghattas, även känd som Dr Tracy på Tiktok.
Dr Tracy Ghattas. Foto: Gabriel Lijevall.

Vinterkräksjukan är något som framkallas fasa hos många av oss och det med all rätt. En smittad person som använder jobbtoaletten kan i värsta fall sprida viruset vidare till ett helt gäng arbetskamrater. Regeln lyder: stanna hemma tills du varit fri från kräkningar och diarréer i två dygn. 

Vinterkräksjukan smittar extremt. Mår du bättre kan du jobba hemma om du har den möjligheten. Och det är väl en av de bra sakerna pandemin lärde oss, att vi kan jobba på distans, säger Tracy. 

Känner du dig riktigt krasslig, även om du är feberfri, är det läge att stanna hemma för din och omgivningens skull. I regel smittar man som mest när man har feber men även i början av infektionen. Sedan avtar smittan successivt. 

Förkylning och halsont – när är det okej att jobba?

Men en förkylning kan ju kännas oändlig. En snuva som aldrig tar slut och hosta som är evighetslång. Är det anledning nog att ställa in socialt umgänge och sjukskriva sig?

Efter en veckas förkylning kan du ha en hosta i tio veckor till, det smittar troligtvis inte. Känner du dig pigg, trots lite snuva och hosta, kan du gå till jobbet och leva som vanligt, säger doktor Tracy som ändå uppmanar till att vi tänker på äldre och infektionskänsliga kollegor.

Vad ska man säga till snörvliga kollegor som envisas med att komma in till jobbet med ett ”det är lugnt, jag smittar inte”?

Det beror var i sjukdomsförloppet du befinner dig i. Ett råd är att om du vaknar och känner dig öm i halsen, jobba hemma och känn efter vad som händer under dagen. Blir du sämre stannar du hemma nästa dag. Mår du bra kan du gå till jobbet. 

Något annat bra tips i förkylningstider?

Peta inte i ögonen och i munnen. Särskilt när du åkt kollektivtrafik till jobbet och inte hunnit tvätta händerna, säger doktor Tracy.

Doktor Tracys bästa tips för att undvika smitta

Hur länge ska man stanna hemma vid vinterkräksjuka?

Stanna hemma tills du har varit från kräkningar och diarréer i två dygn. 

När är man smittfri efter en influensa?

Gå inte till jobbet när du har feber och känner dig sjuk. Du kan smitta kollegor när du har feber men framför allt är det en signal på att du ska vara hemma och vila. Minst en feberfri dag (utan febernedsättande) innan du återvänder i arbete. 

Kan jag gå till jobbet om jag bara har lite snuva?

Här gäller sunt förnuft. Vaknar du och känner dig hängig men i övrigt ok, stanna/jobba hemma en dag om du har möjlighet.  Känner du dig pigg men har lite snuva kan du beroende på vad du arbetar med att gå till jobbet. 

Smittar hosta även om jag inte har feber?

Vaknar du med en rejäl hosta är rådet att stanna hemma i alla fall första dagen. Men en hosta efter en förkylning kan hålla i sig i veckor.  Feberfri och mår bra? Då kan du gå till kontoret. 

Källa: Dr Tracy Ghattas.