Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Kraftig ökning av stressrelaterade sjukskrivningar

Sjukskrivningar orsakade av stress ökar kraftigt. Hälften av alla sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa – med stress som den största boven. Orsaken är främst bristande arbetsmiljö.
David Österberg Publicerad
Suddig bild på stressad kvinna med huvudet i händerna.
Sjukskrivningar orsakade av stress ökar kraftigt. Hälften av alla sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa - och kvinnor är oftare drabbade. Foto: Colourbox.

Aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna på grund av stress. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan. Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet sjukskrivna med stressrelaterad diagnos med nästan 50 procent. Varför sjukskrivningstalen har ökat de senaste fyra åren är oklart, men trenden har sett liknande ut sedan 90-talet.

– Den underliggande trenden är ökande antal och andel sjukskrivningar i främst stressrelaterad psykisk ohälsa. Främsta orsaken är tuffare förhållanden i arbetslivet, säger Ulrik Lidwall, rapportförfattare och analytiker på Försäkringskassan.

Otillräckliga resurser

Ulrik Lindwall.
Ulrik Lindwall.

Han påpekar att både statistik från Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån, SCB, påvisar sämre arbetsmiljö och fler besvär orsakade av arbetet. I SCB:s senast undersökning om levnadsförhållanden svarar 52 procent att de har ett psykiskt ansträngande arbete, mot 41 procent 2008.

– Vår rapport svarar inte på varför allt fler upplever negativ stress på jobbet, men det kan finnas flera förklaringar som kan vara olika i olika delar av arbetslivet. Automatisering och digitalisering minskar behovet av viss mänsklig arbetskraft men ökar behovet av annan, med mer kognitiva och sociala förmågor, säger Ulrik Lidwall.

Otillräckliga resurser är en annan förklaring. Det problemet finns främst inom välfärdstjänster, som vård, omsorg och utbildning.

– Där har både de kvalitativa och kvantitativa kraven ökat utan att olika former av resurser har ökat i samma utsträckning, säger Ulrik Lidwall.

Viktigt med tydliga uppgifter

Kristina Holmgren.
Kristina Holmgren.

Kristina Holmgren är professor i arbetsterapi vid Göteborgs universitet. Inte heller hon har en förklaring till varför sjukskrivningarna ökat just de senaste fyra åren.

– Men sjukskrivingarna påverkas av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det är viktigt att man som medarbetare kan påverka arbetstakten, hur arbetet utförs och beslut som rör verksamheten. Om det finns konflikter ska chefen ha förutsättningar att lösa dem. 

Likt Ulrik Didwall påpekar även Kristina Holmgren att arbetslivet har förändrats och att de flesta arbetsuppgifter kräver mental ansträngning.

– Den fysiska arbetsmiljön är mycket bättre nu än förr, men man har inte i lika hög utsträckning kommit till rätta med den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Det kan bero på högre belastning: man ska göra mer på samma tid. Det kan också ha en organisatorisk förklaring: arbetet är organiserat på ett felaktigt sätt. Och det kan också bero på att det är mer tillåtet i dag att vara sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. Människor kan ha upplevt stressrelaterad ohälsa även tidigare, men det var inte var lika accepterat som orsak till sjukskrivning då som idag.

Vad ska man göra för att komma till rätta med dålig arbetsmiljö?

– Det handlar jättemycket om att arbetsgivarna måste se över organisationen. Cheferna måste ha en rimlig arbetssituation och medarbetarna måste ha en rimlig arbetsbelastning. De flesta klarar att gå på topp ibland, men generellt sett ska man kunna klara av sina arbetsuppgifter på den tiden man är på sitt arbete. Man ska också kunna få en bra återkoppling, kunna prata med sina kollegor och chefer och veta vad som förväntas av en.

Kvinnor oftare sjuka

Lisa Björk.
Lisa Björk.

Kvinnor är oftare sjukskrivna för stress än män. Det beror främst på att de oftare arbetar i branscher med sämre arbetsmiljö, exempelvis välfärdssektorn, enligt Lisa Björk på Institutet för stressmedicin.

– När det gäller psykosociala risker, som kombinationen av låg kontroll och höga krav, höga krav och låg belöning eller besvärliga arbetstider som uppdelade skift och arbete med psykiskt påfrestande situationer, har kvinnor ofta sämre arbetsmiljö. När det gäller andra risker, som olyckor och belastning, kan det vara mycket värre i andra branscher.

Ytterligare en förklaring är kvinnors dubbelarbete.

– Kvinnor har oftare huvudansvar för hem och barn samtidigt som de arbetar på samma villkor som männen, i branscher med tuffa arbetsvillkor, säger Lisa Björk.

Varför görs inte mer åt arbetsmiljön om man vet vad som ger bra arbetsmiljö?

– Det kan handla om kunskapsbrister hos chefer och arbetsgivare. Men främst tror jag att det handlar om bristande förutsättningar. Hög arbetsbelastning kan till exempel handla om strukturella problem, som personalbrist. Då blir det också svårt att tillgodose önskemål kring exempelvis arbetstidsförläggning. Och tyvärr ser det inte ut som att det kommer att ljusna den närmaste tiden.

Arbetsgivarens ansvar

Från 2016 gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Om arbetsgivarna följer föreskrifterna minskar risken för dålig arbetsmiljö betydligt, enligt de experter Kollega pratat med.

– Men det är svårt med sanktioner mot arbetsgivare som inte tar ansvar för den psykosociala arbetsmiljön, jämfört med den fysiska. När det gäller fysisk arbetsmiljö finns fler gränsvärden och riktlinjer att förhålla sig till. Det är svårare att påvisa att någon har blivit sjuk på grund av stress på arbetet eftersom hela livssituationen påverkar, säger Lisa Björk.

Vilket ansvar har vi som individer att inte bli sjuka av stress?

– Arbetsgivarna har inte allt ansvar, men när det gäller sjukskrivningar för stress är det ofta på arbetsplatserna något kan göras för att behålla folk i arbete. Och det ansvaret ligger på arbetsgivarna oavsett orsaken till att den psykiska ohälsan har uppstått. Men självklart är stress och psykisk ohälsa ett stort samhällsproblem som vi skulle behöva hantera på många olika plan. Vi har det väldigt bra men verkar ändå inte må så bra.

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön

  • Från 2016 gäller Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Den är ett verktyg för arbetsgivare och har fokus på det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
  • Arbetsgivaren har ansvar för att:

…arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet.

…arbetstiderna inte leder till ohälsa. Risk för ohälsa finns till exempel vid skiftarbete och vid förväntningar på att ständigt vara nåbar.

…klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Sjuka i kläm mellan olika mål

Ambitionen hos arbetsgivare, Försäkringskassan och vården kan krocka rejält när den som varit sjukskriven för psykisk ohälsa ska börja jobba igen, enligt en ny studie.
Torbjörn Tenfält Publicerad 28 maj 2025, kl 06:01
Två händer som bryter arm
Arbetsgivare, Försäkringskassan och läkare vill alla att den som lider av psykisk ohälsa ska komma tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning. Men hur det ska gå till kan skilja sig åt, vilket skapar målkonflikter, enligt en ny studie. Illustration: Linnea Blixt

 Det finns en idé om att ökat samarbete mellan arbetsgivarna och andra aktörer underlättar en återgång till arbetslivet för en person som varit sjukskriven för psykisk ohälsa.

Men verkligheten är ofta en annan, framgår av en studie vid Göteborgs universitet.

– Vår analys visar att även om man skulle ha metoder för att få till ett perfekt samarbete så saknar detta betydelse om aktörerna inte har samma målsättning, säger Thomas Hartvigsson, forskare i praktisk filosofi med inriktning mot medicinsk etik och patienträtt.

Han är en av forskarna bakom studien och ger några exempel på målkonflikter.

Arbetsgivare vill få ut så mycket som möjligt av sin personal. Men den ambitionen kan krocka med arbetsmiljöansvaret och uppdraget att försöka få tillbaka personen i arbete.

– Det kan finnas andra potentiella arbetstagare som är mer produktiva och då vill arbetsgivaren kanske hellre anlita någon av dem.

 

Försäkringskassan har inte koll på jobbet

Försäkringskassan har ett uttalat mål att få tillbaka den sjuke i arbete. Även här finns en inbyggd konflikt.

– Om arbetsplatsen är orsaken till sjukskrivning måste det ske på rätt sätt, annars är det risk att problemen återkommer eller förvärras, säger Thomas Hartvigsson.

Relationen mellan läkare och patient kan också prövas. Vårdgivaren strävar efter att ha en bra relation med patienten, men måste också säga sanningen för att Försäkringskassan ska kunna göra en korrekt bedömning.

– En hel del information som är relevant för bedömning av arbetsförmåga är känslig och kan vara av en sort som arbetstagaren inte vill berätta för sin arbetsgivare.

I andra studier har forskarna mött exempel där arbetsgivare driver på för att få tillbaka den sjukskrivne i arbete, samtidigt som den sjuke själv tycker att det går för snabbt.

– Annan forskning visar att det finns en hel del okunskap om psykisk ohälsa hos de olika aktörerna och dåliga kunskaper om vad de kan förvänta sig av varandra. Det finns arbetsgivare som inte vet vilka anpassningar de kan göra för att underlätta för den som återkommer från sjukskrivning, och det finns de som vill men inte har resurser.

Vilken roll kan facket spela?

– En viktig uppgift för facket är att se till att arbetsgivaren gör det den ska, att bedömningen är rättssäker och balanserad, och att medlemmarna inte far illa.

Försäkringskassan, å sin sida, är beroende av signaler från både arbetsgivare och vården om vilka personer som behöver omfattande stöd för att kunna börja jobba igen.

Men det är inte alltid de signalerna tränger fram.

– Vårt uppdrag är att se till att det påbörjas rehabiliterande åtgärder så snabbt som möjligt. Men det kommer alltid finnas tillfällen där vi inte fångar rätt signaler, säger Michael Boman, områdeschef på Försäkringskassan.

– Man ska också komma ihåg att de flesta som blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa kommer tillbaka i arbete utan att det behövs några särskilda aktiviteter från oss.

En omständighet som kan komplicera tillbakagången är att läkarintyget i inledningen av sjukskrivningen är fokuserat på att beskriva personens oförmåga att arbeta.

– Vi har dubbla uppdrag. Vi ska bedöma om personen har rätt till den sjukpenning den gör anspråk på. Men när vi ser att personen har nedsatt arbetsförmåga och skulle behöva rehabilitering för att komma tillbaka behöver vi växla fokus till vad personens möjliga förmåga är.

Försäkringskassan är beroende av den plan för återgång till jobbet som arbetsgivaren är skyldig att göra, men också av signaler från hälso- och sjukvården om att det finns behov av rehabiliterande insatser.

– Vårt perspektiv är att identifiera under vilka förutsättningar en person kan arbeta och lägga upp en planering tillsammans med insatsansvariga aktörer.

Hur kan en gemensam målsättning se ut?

– Den kan vara ett precisera i vilken omfattning vi tror att personen kan komma tillbaka i jobb. Kan det ske på hel- eller halvtid? Vad krävs det för anpassning eller rehabiliterande åtgärder – eller finns det ett annat jobb hos arbetsgivaren som personen kan klara av.

Lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter infördes 2020. Den innebär att regionerna ska erbjuda koordineringsinsatser för att främja återgången till arbetslivet. En följd av lagen är att vården har anställt rehabkoordinatorer.

– De håller ihop insatserna på den vårdenhet där den sjukskrivne finns, men skickar också signaler till oss om när det är dags att samordna rehabiliterande åtgärder.

Samtidigt konstaterar Michael Boman att företagshälsovården och de rehabkoordinatorer som är knutna till den är en viktig resurs när det behöver vidtas åtgärder på arbetsplatsen.

– När de olika aktörerna diskuterar vad som behöver hända på arbetsplatsen kopplat till anpassning och rehabilitering är företagshälsovården arbetsgivarens viktigaste stöd, säger han.

 Man bör fundera över om bedömningen av arbetsförmåga vid psykiska diagnoser ska flyttas från primärvården till företagshälsovården

Branschorganisationen Sveriges Företagshälsors vd Peter Munck af Rosenschöld är inte sen att hålla med:

Peter Munck af Rosenschöld
Foto: Karl Nordlund

– Vi tar reda på om det är något i arbetsmiljön som behöver fixas så att problemet inte uppstår igen. Det gör inte primärvården.

Han anser att det borde läggas mer vikt vid att det är just från sitt arbete man blir sjukskriven.

– Det betyder att arbetsplatsen är en oerhört viktig komponent när man ska gå tillbaka till jobbet. När man bedömer individens arbetsförmåga ska man titta på tre saker: motivationen, arbetsmiljön och individens funktionsförmåga.

Därför vänder han sig emot att se på sjukskrivning och rehabilitering ur en rent medicinsk synvinkel.

– Man bör fundera över om inte bedömningen av arbetsförmåga vid framför allt psykiska diagnoser ska flyttas från primärvården till företagshälsovården.

För att fylla i glappet mellan aktörerna pekar Peter Munck af Rosenschöld på två nödvändiga insatser: Klara ut vem som gör vad och se till att den enskilde får rätt stöd.

Vad kan ett gemensamt mål vara?

– De måste vara att så snart som möjligt få en sjukskriven person tillbaka i arbete — för arbete är bra, säger Peter Munck af Rosenschöld.