Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Kraftig ökning av stressrelaterade sjukskrivningar
Sjukskrivningar orsakade av stress ökar kraftigt. Hälften av alla sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa – med stress som den största boven. Orsaken är främst bristande arbetsmiljö.
Aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna på grund av stress. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan. Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet sjukskrivna med stressrelaterad diagnos med nästan 50 procent. Varför sjukskrivningstalen har ökat de senaste fyra åren är oklart, men trenden har sett liknande ut sedan 90-talet.
– Den underliggande trenden är ökande antal och andel sjukskrivningar i främst stressrelaterad psykisk ohälsa. Främsta orsaken är tuffare förhållanden i arbetslivet, säger Ulrik Lidwall, rapportförfattare och analytiker på Försäkringskassan.
Otillräckliga resurser
Han påpekar att både statistik från Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån, SCB, påvisar sämre arbetsmiljö och fler besvär orsakade av arbetet. I SCB:s senast undersökning om levnadsförhållanden svarar 52 procent att de har ett psykiskt ansträngande arbete, mot 41 procent 2008.
– Vår rapport svarar inte på varför allt fler upplever negativ stress på jobbet, men det kan finnas flera förklaringar som kan vara olika i olika delar av arbetslivet. Automatisering och digitalisering minskar behovet av viss mänsklig arbetskraft men ökar behovet av annan, med mer kognitiva och sociala förmågor, säger Ulrik Lidwall.
Otillräckliga resurser är en annan förklaring. Det problemet finns främst inom välfärdstjänster, som vård, omsorg och utbildning.
– Där har både de kvalitativa och kvantitativa kraven ökat utan att olika former av resurser har ökat i samma utsträckning, säger Ulrik Lidwall.
Viktigt med tydliga uppgifter
Kristina Holmgren är professor i arbetsterapi vid Göteborgs universitet. Inte heller hon har en förklaring till varför sjukskrivningarna ökat just de senaste fyra åren.
– Men sjukskrivingarna påverkas av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det är viktigt att man som medarbetare kan påverka arbetstakten, hur arbetet utförs och beslut som rör verksamheten. Om det finns konflikter ska chefen ha förutsättningar att lösa dem.
Likt Ulrik Didwall påpekar även Kristina Holmgren att arbetslivet har förändrats och att de flesta arbetsuppgifter kräver mental ansträngning.
– Den fysiska arbetsmiljön är mycket bättre nu än förr, men man har inte i lika hög utsträckning kommit till rätta med den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Det kan bero på högre belastning: man ska göra mer på samma tid. Det kan också ha en organisatorisk förklaring: arbetet är organiserat på ett felaktigt sätt. Och det kan också bero på att det är mer tillåtet i dag att vara sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. Människor kan ha upplevt stressrelaterad ohälsa även tidigare, men det var inte var lika accepterat som orsak till sjukskrivning då som idag.
Vad ska man göra för att komma till rätta med dålig arbetsmiljö?
– Det handlar jättemycket om att arbetsgivarna måste se över organisationen. Cheferna måste ha en rimlig arbetssituation och medarbetarna måste ha en rimlig arbetsbelastning. De flesta klarar att gå på topp ibland, men generellt sett ska man kunna klara av sina arbetsuppgifter på den tiden man är på sitt arbete. Man ska också kunna få en bra återkoppling, kunna prata med sina kollegor och chefer och veta vad som förväntas av en.
Kvinnor oftare sjuka
Kvinnor är oftare sjukskrivna för stress än män. Det beror främst på att de oftare arbetar i branscher med sämre arbetsmiljö, exempelvis välfärdssektorn, enligt Lisa Björk på Institutet för stressmedicin.
– När det gäller psykosociala risker, som kombinationen av låg kontroll och höga krav, höga krav och låg belöning eller besvärliga arbetstider som uppdelade skift och arbete med psykiskt påfrestande situationer, har kvinnor ofta sämre arbetsmiljö. När det gäller andra risker, som olyckor och belastning, kan det vara mycket värre i andra branscher.
Ytterligare en förklaring är kvinnors dubbelarbete.
– Kvinnor har oftare huvudansvar för hem och barn samtidigt som de arbetar på samma villkor som männen, i branscher med tuffa arbetsvillkor, säger Lisa Björk.
Varför görs inte mer åt arbetsmiljön om man vet vad som ger bra arbetsmiljö?
– Det kan handla om kunskapsbrister hos chefer och arbetsgivare. Men främst tror jag att det handlar om bristande förutsättningar. Hög arbetsbelastning kan till exempel handla om strukturella problem, som personalbrist. Då blir det också svårt att tillgodose önskemål kring exempelvis arbetstidsförläggning. Och tyvärr ser det inte ut som att det kommer att ljusna den närmaste tiden.
Arbetsgivarens ansvar
Från 2016 gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Om arbetsgivarna följer föreskrifterna minskar risken för dålig arbetsmiljö betydligt, enligt de experter Kollega pratat med.
– Men det är svårt med sanktioner mot arbetsgivare som inte tar ansvar för den psykosociala arbetsmiljön, jämfört med den fysiska. När det gäller fysisk arbetsmiljö finns fler gränsvärden och riktlinjer att förhålla sig till. Det är svårare att påvisa att någon har blivit sjuk på grund av stress på arbetet eftersom hela livssituationen påverkar, säger Lisa Björk.
Vilket ansvar har vi som individer att inte bli sjuka av stress?
– Arbetsgivarna har inte allt ansvar, men när det gäller sjukskrivningar för stress är det ofta på arbetsplatserna något kan göras för att behålla folk i arbete. Och det ansvaret ligger på arbetsgivarna oavsett orsaken till att den psykiska ohälsan har uppstått. Men självklart är stress och psykisk ohälsa ett stort samhällsproblem som vi skulle behöva hantera på många olika plan. Vi har det väldigt bra men verkar ändå inte må så bra.
Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön
- Från 2016 gäller Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Den är ett verktyg för arbetsgivare och har fokus på det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
- Arbetsgivaren har ansvar för att:
…arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet.
…arbetstiderna inte leder till ohälsa. Risk för ohälsa finns till exempel vid skiftarbete och vid förväntningar på att ständigt vara nåbar.
…klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Tagga-ner-lista: Så blir du lagom perfekt på jobbet
Perfektionistiska drag riskerar att leda till till prokrastinering, sena leveranser och psykisk ohälsa. Tagga ner på jobbet i nio steg och bli lagom perfekt.
Så blir du mer lagom på jobbet i 9 steg
- Förstå att det är lättast att ändra beteende först, inte tankar eller känslor.
- Använd almanacka – det låter väldigt osexigt. Men för perfektionister finns en risk att allt upplevs som lika viktigt att göra felfritt. En stor risk är uppskjutande och att inte planera eller prioritera bland uppgifter.
- De flesta jobbar bäst klockan 10-12 på förmiddagen. Gör det jobbigaste du känner dig mest obekväm med då. Sedan gör du lite till - av lättnad.
- Planera jobbdagen dagen innan. Planera inte tvångsmässigt varje minut, utan tre viktiga saker du ska få gjorda varje dag.
- Koppla bort Smartphone/sociala medier t.ex. kl 10-12 för fokus.
- Minska onödigt noggranna kontroller av exempelvis meddelanden.
- Hantera motgångar: Se dem inte som en brist hos dig, utan snarare något som du vill förändra i situationen. Se fel dynamiskt: Vad hände den här gången? Vad kan jag ändra på och inte?
- Utveckla en vänligare inre röst. Påminn dig själv om dina inre drivkrafter som hälsa, meningsfullhet och goda nära relationer. Tänk på en person som behandlat dig väl, vad skulle den personen säga?
Sök professionell hjälp om du fastnar i stress, oro, nedstämdhet, ilska, prokrastinering, konflikter och tvångsmässiga beteenden som ätstörning, eller hälsohets.
Källa: Intervju med Irena Makower, docent i psykologi, leg. psykoterapeut och författare.
Då blir perfektionismen ohälsosam
Det finns kända perfektionister som tack vare sin läggning uppnått storverk. Men personlighetsdraget kan också leda till uppskjutna uppgifter, missade deadlines och psykisk ohälsa.
Hyllade kändisar som Beyonce och Steve Jobs har kallats det. Men oftast har perfektionist en lite negativ klang. Tråkig petnisse, överkritisk chef eller städmani. Men det finns förstås både bra och dåliga sidor med att ha höga förväntningar och mål, allt beror på drivkraften bakom, menar Irena Makower, docent i psykologi.
– Perfektionism är ett personlighetsdrag som karaktäriseras av höga prestationskrav och strävan efter felfrihet, säger hon.
Psykologiforskning delar upp draget i en mer eller mindre hälsosam variant. Den positiva sidan är att kunna fråga sig: Är det här tillräckligt bra, eller ska jag ändra på något?
Men det behöver också finnas en känsla av: Vad spännande, det här har jag aldrig gjort, vad kul!
Negativ perfektionism - svårt hantera misstag
Den perfektionist som inte är rädd för misstag, utan försöker lära sig av sina fel, löper enligt forskningen mindre risk för psykisk ohälsa.
Beteendena hos den hälsosamma perfektionisten gynnar målet. Personen klarar av att planera och korrigera arbetet utifrån förutsättningarna, utan att fastna i detaljer eller skjuta upp viktiga åtaganden.
– Du jobbar ändamålsenligt, säger Irena Makower.
Den ohälsosamma varianten märks i stor oro över att göra misstag och inte duga, vilket leder till uppskjutande och undvikande av sådant som känns obehagligt.
– Ångest och rädsla för att misslyckas och förlora status och bekräftelse driver situationen, säger Irena Makower.
Det här gör det svårt både att komma i gång med uppgifter och slutföra dem, liksom att våga testa sådant som kan leda till fel och kritik. Perfektionister lägger lätt skuld på sig själva, oroar sig, skjuter upp, överarbetar eller fastnar i detaljer. Om de här tankarna överväger finns en risk att fastna i skadliga mönster som ökar risken för ångest, depression och utmattning.
Då blir perfektionismen ohälsosam
* Man skjuter upp uppgifter av rädsla för att det inte ska bli felfritt eller ens godtagbart.
* Går igenom mejl och texter flera gånger, fokuserar på detaljer, vilket tar tid.
* Svårt att fokusera, jämför sig, känner avundsjuka på andra – varför är de så bra?
* Känner skam och självförakt om något blir fel – lägger skuld på sig själv eller andra.
* Svårt att hantera fel och misslyckanden i stället för att lära av dem och pröva nytt.
* Strävan efter att undvika kritik gör att man tappar lust och kreativitet i jobbet.
* Överarbetar, petar i och kontrollerar sitt eget eller andras arbete.
* Har svårt att avsluta uppgifter och bli klar i tid.
* Tar överdrivet ansvar för andra, har svårt att delegera och stort kontrollbehov.
* Har svårt att fatta beslut.
* Svårt att träffa en partner, eftersom man kritiskt söker den perfekta.
Vanligare med negativ perfektionism
Negativ perfektionism har blivit allt vanligare. Det visar stora studier som gjorts på studenter i anglosaxiska länder ända sedan 80-talet. Forskare tror det beror på ett mer individualistiskt och konkurrensstyrt marknadssamhälle med höga mål som inte är realistiska för stora grupper. Sociala medier och smarta mobiler bidrar till att sprida orimliga mål och bilder av ”perfekta” människor och bidrar till ökningen av negativ perfektionism, enligt Irena Makower.
Har vi blivit mer perfektionistiska?
– Ja, särskilt socialt föreskriven perfektionism, att man upplever höga krav från andra, har ökat. Vad andra ska tycka blir viktigare än vad jag själv vill, säger Irena Makower.
När blir ohälsosam perfektionism ett problem på jobbet?
– När personer inte mår bra, är stressade och utmattade, vilket återspeglas i problem med att hålla tider, leverera och att man hamnar i konflikter.
För att komma till rätta med ohälsosam perfektionism menar Irena Makower att man kan fundera på: Vilka värderingar styr dig? Är det yttre drivkrafter som gillande, karriärframgång, pengar och fysisk attraktivitet? Eller inre, som personlig utveckling, meningsfullhet, hälsa och goda nära relationer?
Fundera på vad som är viktigt på riktigt
– Om man vill förändra sina mönster behöver man granska sina egna drivkrafter, för de präglar allt. Övervikt av yttre drivkrafter är förknippat med sämre mående och vitalitet och högre grad av depression och ångest, säger Irena Makower.
Våga lyssna på andras kritik
Den största boven för många är självkritiken och rädslan för att inte leva upp till krav. Ett tips här är att lyssna mer på den kritik du får – och erkänna om du gjort ett fel.
– Många orkar inte ens lyssna på kritik för man får panik och vill försvara sig, säger Irena Makower.
Ifrågasätt din inre kritiker
Ett annat råd är att börja ifrågasätta sina självkritiska tankar.
– Den inre rösten kan vara väldigt aggressiv. Föreställ dig i stället: vad skulle min bästa vän säga? Det är bra om man hittar en vänligare röst inom sig. Använd gärna en som du känner har behandlat dig med förståelse, låt dig smittas av den personens uttryck och tonläge.
Så när är det dags att söka professionell hjälp?
– När man är trött, deppig och känner mycket ångest och stress. Perfektionism är förknippat med ökad självmordsrisk, den dolda skammen är en tickande bomb som kan leda till att man angriper sig själv. Be om ett bedömningssamtal hos läkare eller psykolog så du får feedback.
Läs mer: Självkänsla och perfektionism, Irena Makower.
Bättre än perfekt, en självhjälpsbok, Alexander Rozental.
Perfektionsfällan, att omfamna kraften i lagom bra, Thomas Curran.
