Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna på grund av stress. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan. Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet sjukskrivna med stressrelaterad diagnos med nästan 50 procent. Varför sjukskrivningstalen har ökat de senaste fyra åren är oklart, men trenden har sett liknande ut sedan 90-talet.
– Den underliggande trenden är ökande antal och andel sjukskrivningar i främst stressrelaterad psykisk ohälsa. Främsta orsaken är tuffare förhållanden i arbetslivet, säger Ulrik Lidwall, rapportförfattare och analytiker på Försäkringskassan.
Han påpekar att både statistik från Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån, SCB, påvisar sämre arbetsmiljö och fler besvär orsakade av arbetet. I SCB:s senast undersökning om levnadsförhållanden svarar 52 procent att de har ett psykiskt ansträngande arbete, mot 41 procent 2008.
– Vår rapport svarar inte på varför allt fler upplever negativ stress på jobbet, men det kan finnas flera förklaringar som kan vara olika i olika delar av arbetslivet. Automatisering och digitalisering minskar behovet av viss mänsklig arbetskraft men ökar behovet av annan, med mer kognitiva och sociala förmågor, säger Ulrik Lidwall.
Otillräckliga resurser är en annan förklaring. Det problemet finns främst inom välfärdstjänster, som vård, omsorg och utbildning.
– Där har både de kvalitativa och kvantitativa kraven ökat utan att olika former av resurser har ökat i samma utsträckning, säger Ulrik Lidwall.
Kristina Holmgren är professor i arbetsterapi vid Göteborgs universitet. Inte heller hon har en förklaring till varför sjukskrivningarna ökat just de senaste fyra åren.
– Men sjukskrivingarna påverkas av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det är viktigt att man som medarbetare kan påverka arbetstakten, hur arbetet utförs och beslut som rör verksamheten. Om det finns konflikter ska chefen ha förutsättningar att lösa dem.
Likt Ulrik Didwall påpekar även Kristina Holmgren att arbetslivet har förändrats och att de flesta arbetsuppgifter kräver mental ansträngning.
– Den fysiska arbetsmiljön är mycket bättre nu än förr, men man har inte i lika hög utsträckning kommit till rätta med den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Det kan bero på högre belastning: man ska göra mer på samma tid. Det kan också ha en organisatorisk förklaring: arbetet är organiserat på ett felaktigt sätt. Och det kan också bero på att det är mer tillåtet i dag att vara sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. Människor kan ha upplevt stressrelaterad ohälsa även tidigare, men det var inte var lika accepterat som orsak till sjukskrivning då som idag.
Vad ska man göra för att komma till rätta med dålig arbetsmiljö?
– Det handlar jättemycket om att arbetsgivarna måste se över organisationen. Cheferna måste ha en rimlig arbetssituation och medarbetarna måste ha en rimlig arbetsbelastning. De flesta klarar att gå på topp ibland, men generellt sett ska man kunna klara av sina arbetsuppgifter på den tiden man är på sitt arbete. Man ska också kunna få en bra återkoppling, kunna prata med sina kollegor och chefer och veta vad som förväntas av en.
Kvinnor är oftare sjukskrivna för stress än män. Det beror främst på att de oftare arbetar i branscher med sämre arbetsmiljö, exempelvis välfärdssektorn, enligt Lisa Björk på Institutet för stressmedicin.
– När det gäller psykosociala risker, som kombinationen av låg kontroll och höga krav, höga krav och låg belöning eller besvärliga arbetstider som uppdelade skift och arbete med psykiskt påfrestande situationer, har kvinnor ofta sämre arbetsmiljö. När det gäller andra risker, som olyckor och belastning, kan det vara mycket värre i andra branscher.
Ytterligare en förklaring är kvinnors dubbelarbete.
– Kvinnor har oftare huvudansvar för hem och barn samtidigt som de arbetar på samma villkor som männen, i branscher med tuffa arbetsvillkor, säger Lisa Björk.
Varför görs inte mer åt arbetsmiljön om man vet vad som ger bra arbetsmiljö?
– Det kan handla om kunskapsbrister hos chefer och arbetsgivare. Men främst tror jag att det handlar om bristande förutsättningar. Hög arbetsbelastning kan till exempel handla om strukturella problem, som personalbrist. Då blir det också svårt att tillgodose önskemål kring exempelvis arbetstidsförläggning. Och tyvärr ser det inte ut som att det kommer att ljusna den närmaste tiden.
Från 2016 gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Om arbetsgivarna följer föreskrifterna minskar risken för dålig arbetsmiljö betydligt, enligt de experter Kollega pratat med.
– Men det är svårt med sanktioner mot arbetsgivare som inte tar ansvar för den psykosociala arbetsmiljön, jämfört med den fysiska. När det gäller fysisk arbetsmiljö finns fler gränsvärden och riktlinjer att förhålla sig till. Det är svårare att påvisa att någon har blivit sjuk på grund av stress på arbetet eftersom hela livssituationen påverkar, säger Lisa Björk.
Vilket ansvar har vi som individer att inte bli sjuka av stress?
– Arbetsgivarna har inte allt ansvar, men när det gäller sjukskrivningar för stress är det ofta på arbetsplatserna något kan göras för att behålla folk i arbete. Och det ansvaret ligger på arbetsgivarna oavsett orsaken till att den psykiska ohälsan har uppstått. Men självklart är stress och psykisk ohälsa ett stort samhällsproblem som vi skulle behöva hantera på många olika plan. Vi har det väldigt bra men verkar ändå inte må så bra.
…arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet.
…arbetstiderna inte leder till ohälsa. Risk för ohälsa finns till exempel vid skiftarbete och vid förväntningar på att ständigt vara nåbar.
…klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras.
Sök professionell hjälp om du fastnar i stress, oro, nedstämdhet, ilska, prokrastinering, konflikter och tvångsmässiga beteenden som ätstörning, eller hälsohets.
Källa: Intervju med Irena Makower, docent i psykologi, leg. psykoterapeut och författare.
Hyllade kändisar som Beyonce och Steve Jobs har kallats det. Men oftast har perfektionist en lite negativ klang. Tråkig petnisse, överkritisk chef eller städmani. Men det finns förstås både bra och dåliga sidor med att ha höga förväntningar och mål, allt beror på drivkraften bakom, menar Irena Makower, docent i psykologi.
– Perfektionism är ett personlighetsdrag som karaktäriseras av höga prestationskrav och strävan efter felfrihet, säger hon.
Psykologiforskning delar upp draget i en mer eller mindre hälsosam variant. Den positiva sidan är att kunna fråga sig: Är det här tillräckligt bra, eller ska jag ändra på något?
Men det behöver också finnas en känsla av: Vad spännande, det här har jag aldrig gjort, vad kul!
Den perfektionist som inte är rädd för misstag, utan försöker lära sig av sina fel, löper enligt forskningen mindre risk för psykisk ohälsa.
Beteendena hos den hälsosamma perfektionisten gynnar målet. Personen klarar av att planera och korrigera arbetet utifrån förutsättningarna, utan att fastna i detaljer eller skjuta upp viktiga åtaganden.
– Du jobbar ändamålsenligt, säger Irena Makower.
Den ohälsosamma varianten märks i stor oro över att göra misstag och inte duga, vilket leder till uppskjutande och undvikande av sådant som känns obehagligt.
– Ångest och rädsla för att misslyckas och förlora status och bekräftelse driver situationen, säger Irena Makower.
Det här gör det svårt både att komma i gång med uppgifter och slutföra dem, liksom att våga testa sådant som kan leda till fel och kritik. Perfektionister lägger lätt skuld på sig själva, oroar sig, skjuter upp, överarbetar eller fastnar i detaljer. Om de här tankarna överväger finns en risk att fastna i skadliga mönster som ökar risken för ångest, depression och utmattning.
* Man skjuter upp uppgifter av rädsla för att det inte ska bli felfritt eller ens godtagbart.
* Går igenom mejl och texter flera gånger, fokuserar på detaljer, vilket tar tid.
* Svårt att fokusera, jämför sig, känner avundsjuka på andra – varför är de så bra?
* Känner skam och självförakt om något blir fel – lägger skuld på sig själv eller andra.
* Svårt att hantera fel och misslyckanden i stället för att lära av dem och pröva nytt.
* Strävan efter att undvika kritik gör att man tappar lust och kreativitet i jobbet.
* Överarbetar, petar i och kontrollerar sitt eget eller andras arbete.
* Har svårt att avsluta uppgifter och bli klar i tid.
* Tar överdrivet ansvar för andra, har svårt att delegera och stort kontrollbehov.
* Har svårt att fatta beslut.
* Svårt att träffa en partner, eftersom man kritiskt söker den perfekta.
Negativ perfektionism har blivit allt vanligare. Det visar stora studier som gjorts på studenter i anglosaxiska länder ända sedan 80-talet. Forskare tror det beror på ett mer individualistiskt och konkurrensstyrt marknadssamhälle med höga mål som inte är realistiska för stora grupper. Sociala medier och smarta mobiler bidrar till att sprida orimliga mål och bilder av ”perfekta” människor och bidrar till ökningen av negativ perfektionism, enligt Irena Makower.
Har vi blivit mer perfektionistiska?
– Ja, särskilt socialt föreskriven perfektionism, att man upplever höga krav från andra, har ökat. Vad andra ska tycka blir viktigare än vad jag själv vill, säger Irena Makower.
När blir ohälsosam perfektionism ett problem på jobbet?
– När personer inte mår bra, är stressade och utmattade, vilket återspeglas i problem med att hålla tider, leverera och att man hamnar i konflikter.
För att komma till rätta med ohälsosam perfektionism menar Irena Makower att man kan fundera på: Vilka värderingar styr dig? Är det yttre drivkrafter som gillande, karriärframgång, pengar och fysisk attraktivitet? Eller inre, som personlig utveckling, meningsfullhet, hälsa och goda nära relationer?
– Om man vill förändra sina mönster behöver man granska sina egna drivkrafter, för de präglar allt. Övervikt av yttre drivkrafter är förknippat med sämre mående och vitalitet och högre grad av depression och ångest, säger Irena Makower.
Den största boven för många är självkritiken och rädslan för att inte leva upp till krav. Ett tips här är att lyssna mer på den kritik du får – och erkänna om du gjort ett fel.
– Många orkar inte ens lyssna på kritik för man får panik och vill försvara sig, säger Irena Makower.
Ett annat råd är att börja ifrågasätta sina självkritiska tankar.
– Den inre rösten kan vara väldigt aggressiv. Föreställ dig i stället: vad skulle min bästa vän säga? Det är bra om man hittar en vänligare röst inom sig. Använd gärna en som du känner har behandlat dig med förståelse, låt dig smittas av den personens uttryck och tonläge.
Så när är det dags att söka professionell hjälp?
– När man är trött, deppig och känner mycket ångest och stress. Perfektionism är förknippat med ökad självmordsrisk, den dolda skammen är en tickande bomb som kan leda till att man angriper sig själv. Be om ett bedömningssamtal hos läkare eller psykolog så du får feedback.
Läs mer: Självkänsla och perfektionism, Irena Makower.
Bättre än perfekt, en självhjälpsbok, Alexander Rozental.
Perfektionsfällan, att omfamna kraften i lagom bra, Thomas Curran.
Ständigt stressad och kalenderpressad? Du är inte ensam i så fall. Allt fler av oss brottas med en känsla av tidsbrist. Trots att vi i Sverige egentligen har mer fri tid än någonsin tidigare. Men det finns en lösning på den förbryllande paradoxen.
– Det går att ta makten över din tid genom att öka förståelsen för hur du tänker kring den. Jag vill inspirera människor att reflektera och välja hur de handskas med tiden. För mig är det den mest värdefulla resurs vi har, säger Jonas Hjalmar Blom, psykolog, föreläsare och författare, som skrivit boken ”Du hinner! Ta makten över din tid”.
Med hjälp av forskning i psykologi, neurovetenskap, ekonomi och antropologi djupdyker han i hur vi uppfattar, använder och värderar vår tid.
Framför allt sticker Jonas Hjalmar Blom hål på den seglivade myten att tid är pengar. Frasen myntades redan 1748, av vetenskapsmannen och filosofen Benjamin Franklin (som för övrigt pryder den amerikanska 100-dollarssedeln), och har sedan dess präglat vår tidsuppfattning. Lite kortfattat betyder talesättet att vi inte ska slösa tiden utan använda den till att tjäna pengar.
Ett synsätt som Jonas Hjalmar Blom går på tvärs emot.
– Tid är inte pengar. Pengar är tid. Genom att arbeta säljer du ju din tid till en arbetsgivare. Pengar är sedan det du får för att kunna göra roliga och värdefulla saker på fritiden. Det utesluter förstås inte att arbetet kan vara något meningsfullt i livet, säger han.
Pengar triggar ofta ett begär efter ännu mer pengar. Fokus på tid leder däremot till ett emotionellt värde där vi prioriterar andra saker än status och pengar. Var vi väljer att lägga fokus styr sedan våra tankar, beteenden och känslor kring tid, enligt Jonas Hjalmar Blom.
– Enligt studier skulle de flesta människor nå högre välbefinnande genom att arbeta mindre. Att ha fritid har en avgörande betydelse för att vi ska må bra, konstaterar han.
Men de flesta av oss måste, vare sig vi vill eller inte, ändå ägna en stor del av våra liv till att jobba.
"Vetskapen att vi alla ska dö är den yttersta formen av tidsbrist"
Finns det då något knep för att uppleva att vi har mer tid när mejlboxen svämmar över och att-göra-listan blir allt längre?
– Ja – att välja bort, subtrahera i stället för att addera. Men det är lättare sagt än gjort. Ju större tidsbrist vi upplever, desto mer vill vi lägga till och effektivisera i stället för att prioritera. När vi är stressade gör vi ofta mer i stället för att göra bättre, förklarar han.
Att ha koll på tidsfällor är också en nyckel till att ta makten över tiden och undvika stress. Multitasking och ”att ha många bollar i luften” leder inte bara till mindre effektivitet utan inte sällan också till stress och sjukdom.
Det är också en förrädisk fallgrop att tro att en lång arbetstid hänger samman med prestation, förklarar han.
– Forskning visar att ju fler timmar en person arbetar, desto mindre effektiv blir den per timme. Själv kan jag bara arbeta fokuserat i tre timmar, sedan behöver jag en rejäl paus, gärna med något fysiskt, berättar Jonas Hjalmar Blom.
En annan stor tidsfälla är tidsoptimism. Det innebär att vi underskattar hur lång tid saker och ting ska ta, i stort som smått. En förklaring är att om vi planerar för att allt ska gå så smidigt som möjligt så väljer vi ofta den snabbaste vägen.
Att vara tidsoptimist är nämligen mindre energikrävande än att vara realist och kalkylera med hinder och ett myller av olika möjligheter. Mot alla odds tror vi att vi ska få mer tid i framtiden. En framtid som troligen inte infinner sig.
– Men tidsoptimism leder till onödig stress och besvikelse när det visar sig att verkligheten inte möter våra förväntningar. Det påverkar vår förmåga att planera effektivt och hantera våra uppgifter. Och det kan sedan resultera i personliga och professionella misslyckanden.
En metod för att få bukt med tidsoptimism är att skapa tre scenarier: ett optimistisk, ett realistiskt och ett pessimistiskt.
– Välj sedan den gyllene medelvägen och ta den realistiska, uppmanar Jonas Hjalmar Blom.
Han tipsar även om tre övergripande och enkla tekniker för att få saker gjorda utan att känna stress: schemalägga, sätta deadliner och bortprioritera (se ruta).
Det kan låta tungt och deppigt, men han menar att det kan vara hjälpsamt att tänka på döden för att få perspektiv på hur vi använder vår tid.
– Döden och vetskapen att vi alla ska dö är den yttersta formen av tidsbrist. Känslan av att något kan försvinna kan hjälpa oss att välja vilket liv vi vill leva och därmed också ta makten över den tid vi har, säger Jonas Hjalmar Blom.
Text: GERTRUD DAHLBERG
1. Schemalägg. Anteckna vilken uppgift du ska utföra och gör en så kallad beredskapsplanering där du tänker över vad du gör om planeringen rubbas.
2. Deadline. Bestäm när uppgiften ska vara slutförd. Bryt ned stora mål i hanterbara delmål med separata deadliner.
3. Välj bort. Prioritera det som är viktigt. Undvik att fylla kalendern med alltför många saker.
1. Strikta gränser mellan arbete och fritid. Även du behöver återhämtning. Föregå med gott exempel – som chef är du en förebild.
2. Sluta multitaska. Det gör dig inte mer produktiv, bara mer stressad.
3. Delegera. Du måste inte göra allt själv.
4. Undvik tidsoptimism. Det mesta tar längre tid än förväntat. Att ha en realistisk tidsuppfattning gör att du undviker stress och felsteg.
5. Ta bort distraktioner. Stäng av mobilen och stäng dörren.
6. Känn dig själv. Vi har alla olika så kallad kronotyp, som styr vår inre klocka och avgör när vi är på topp. Anpassa dina uppgifter utifrån om du är en morgon- eller kvällsmänniska.
7. Tänk på döden. Livet är ändligt men förhoppningsvis långt. Att påminna dig om att tiden är utmätt kan leda till mer medvetna val, i stort som smått. Kanske ska du gå ned i arbetstid. Rentav utbilda dig till något annat. Eller bara vara mer tacksam över det du har just nu.