Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ringde sig själv i Telias kundtjänst – fick sparken

Medarbetaren ringde sig själv för att hinna med jobbet i kundtjänst för Telia. För det fick personen sparken. Nu stäms Telia av Unionen för ogiltigt avskedande.
Elisabeth Brising Publicerad
Teliaskylt
Arbetet i Telias kundtjänst beskrivs som pressat i en stämningsansökan från Unionen. En kundtjänstanställd ringde upp sig själv för att hinna med jobbet men fick sparken för det. Nu stämmer facket företaget. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Artikeln har uppdaterats 16 juni.

Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog. 

Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen. 

Lyste rött i systemet

Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet. 

Chefen: Sköt det snyggt

Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.

Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen. 

När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken. 

Stäms på 190 000 kronor

Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund. 

Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet. 

Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten. 

"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Krav på miljonvite efter konkurrensklausul i modebranschen

Modellbokaren gick till ett nytt bolag och nio modeller följde med henne. Notan: över tre miljoner kronor i vite på grund av en konkurrensklausul. Nu har Unionen lyckats få ned summan genom att företräda medlemmen i tingsrätten.
Lina Björk Publicerad 27 januari 2026, kl 06:01
Modeller på en catwalk
Modellbokaren gick över till en konkurrent och nio modeller gjorde samma sak. Tingsrätten beslutade dock att kvinnan inte brutit mot någon värvningsklausul och hon slipper nu betala vite på tre miljoner kronor. Foto: Andy Wong/TT

Att ta med sig företagshemligheter, kunder eller register från ett företag till ett annat kan stå dig dyrt. Det fick en unionenmedlem erfara efter att hon slutat på en modellagentur och gått till en konkurrent. I samband med bytet av arbetsgivare följde nio modeller med.

I hennes anställningsavtal fanns en konkurrensklausul med ett vite på sex månadslöner för varje överträdelse. Arbetsgivaren valde därför att stämma henne i tingsrätten med ett ekonomiskt krav på över tre miljoner kronor. De menade att modellbokaren både bedrivit konkurrerande verksamhet samt värvat över modeller och en modellscout.  

Unionens jurister, som företrädde kvinnan i tingsrätten, menade dock att modellerna inte blivit värvade utan gått över till den nya agenturen utan att ha blivit påverkade av kvinnan. Och nu har man fått rätt i domstolen. I stället för tre miljoner ska modellbokaren betala 576 000 kronor, och en mindre del av motpartens rättegångskostnader.

Lisa Melin.

– Att summan blev lägre beror på att vår medlem inte hade brutit gentemot värvningsklausulen genom att värva en enda av modellerna utan tingsrätten konstaterade att det var modellerna som hade sökt sig till henne, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen. 

Unionen företräder årligen en handfull personer som hamnat i domstol på grund av konkurrensklausuler. 

Vad är viktigt att tänka på om du har en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal? 

– Om du redan har en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal är det viktigt att läsa igenom den noga i samband med att du avslutar din anställning och vill påbörja en ny inom samma bransch. Om konkurrensklausulen är oskälig kan det finnas anledning att försöka omförhandla anställningsavtalet innan det blir skarpt läge. 

– Ska du börja ett nytt jobb och arbetsgivaren vill att du ska skriva under en konkurrensklausul, behöver du tänka på att det långt ifrån alltid är rimligt eller tillåtet att ha en sådan. Vi rekommenderar medlemmar att vända sig till Unionen för rådgivning.

När får arbetsgivaren införa en konkurrensklausul?

  • För att en arbetsgivare ska få införa en konkurrensklausul måste det finnas ett legitimt syfte och ett intresse som får anses objektivt skyddsvärt för arbetsgivaren.
  • Finns kollektivavtal gäller normalt ett särskilt kollektivavtal som har särskilda regler för konkurrensklausuler. Saknas kollektivavtal är bedömningen om konkurrensklausulen kan anses skälig. 

Källa: Unionen