Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionenmedlem förlorade Babblarna

Unionenmedlemmen äger inte rätten till Babblarna, trots att han varit med och skapat dem. Det slår Arbetsdomstolen fast och dömer samtidigt illustratören att betala över 2,5 miljoner kronor i rättegångskostnader.
Lina Björk Publicerad
Hatten Förlag
Illustratören bakom Babblarna förlorade mot företaget som ger ut Babblarna. Hatten Förlag

Inte många barnfamiljer i Sverige har undgått de färggranna figurerna Doddo, Diddi, Babba och de andra babblarna som förekommer i en rad tv-program, böcker och musik för de minsta.

Men bakom framgången har det pågått en tvist i Arbetsdomstolen, där förlaget bakom Babblarna har stämt en Unionenmedlem som är en av skaparna till figurerna. Tvisten har handlat om huruvida bolaget äger de alster, illustrationer och animationer som illustratören skapat under sin uppdragstid och anställningstid.

Läs mer: Babblarna i Arbetsdomstolen

Eftersom illustratören var anställd på bolaget i två år ansåg arbetsgivaren att man tagit över rätten att förfoga över hans babblare, även om medlemmen hade skapat dem innan han var anställd. Medlemmen vände sig till Unionen för att få hjälp, men eftersom händelsen uppstod innan han var anställd, stod han utan rättshjälp från förbundet, och har i stället med hjälp av crowdfounding samlat in pengar för sitt ändamål.  

I maj 2018 stämde företaget illustratören i AD för att få saken avgjord och nu har Arbetsdomstolen gett arbetsgivaren rätt, med hänvisning till att illustratören borde kunnat förutse vad företaget skulle göra med hans alster och att han utan protester då lät det ske. Illustratören döms att betala rättegångskostnader på 2,5 miljoner kronor. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.