Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.
AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader. Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.
Konsekvenserna oroar Unionen
Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.
”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”
Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.
Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.
Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD