Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Första tvisten om uthyrningslagen i domstol

En tvist om uthyrningslagen prövas för första gången i domstol då Unionen stämmer techföretaget Samsung. Förbundet menar att företaget lämnat erbjudande om en anställning som inte fanns.
Lina Björk Publicerad
Unionens chefsjurist Malin Wulkan
Unionens chefsjurist Malin Wulkan anser att Samsung har kringgått reglerna i uthyrningslagen. Foto: Claudio Bresciani TT/Unionen

Efter att 80 konsulter på Samsung hade jobbat 24 månader lämnade företaget ett erbjudande. Alternativen: få en tillsvidareanställning enligt de nya reglerna i uthyrningslagen eller tacka nej och fortsätt jobba hos oss med möjlighet till bonus.

Men erbjudandet om en fast anställning kom med en varning. Eftersom företaget har ett maxantal i antal anställda kunde den som valde det alternativet sägas upp på grund av arbetsbrist. 
En person tackade ja till erbjudandet och sades upp innan hon hann tillträda sin tjänst. Unionen anser att arbetsgivaren kringgått reglerna i uthyrningslagen. 

– Vi anser att företaget aldrig hade för avsikt att erbjuda en tillsvidareanställning eftersom de visste att det inte fanns utrymme att utöka personalstyrkan. Avsikten var att begränsa sina egna kostnader, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

 

Domen avgörande för hur reglerna tolkas

Att vara bemanningsanställd kan vara osäkrare än att ha en vanlig anställning. I oktober 2022 ändrades därför reglerna i uthyrningslagen. Enligt de nya reglerna ska den som har varit uthyrd till ett företag i mer än 24 månader erbjudas anställning hos kunden. Om kunden inte vill anställa ska konsulten få två månadslöner som kompensation. Två år efter att reglerna ändrades prövas lagen i domstol för första gången. Och domen kommer att bli avgörande för hur fack och arbetsgivare ska tolka bestämmelserna.

– Skulle man gå på arbetsgivarens linje så kommer reglerna i uthyrningslagen inte ge det skydd som var avsett för uthyrda arbetstagare. Då kommer det vara möjligt att kringgå syftet med de nya reglerna, säger Malin Wulkan.

Almega, som företräder Samsung är av en annan åsikt. 

Foto: Kate Gabor

– Det finns väldigt tydliga förarbeten där det framgår vad som är ett kringgående av reglerna i uthyrningslagen och vad som inte är det. Och arbetsbrist är inte det, så vi tycker att arbetsgivaren haft fog att hantera ärendet som de gjorde, säger Hedda Mann, biträdande chefsjurist på Almega. 

Unionen stämmer arbetsgivaren på 150 000 i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd och samt utebliven lön och semester. 

Det här är uthyrningslagen

  • Ändringarna i uthyrningslagen var en del i det las-paket som flera fackförbund och arbetsgivare kom överens om 2020.
     
  • Tanken är att reglerna ska skydda bemanningsanställda. Efter två år ska kundföretaget erbjuda arbetstagaren en tillsvidare­anställning eller välja att betala en ersättning motsvarande två månadslöner till arbetstagaren. 
     
  • Om arbetstagaren inte tar anställnings­erbjudandet fortsätter anställningen hos bemannings­företaget och uthyrningen kan fortsätta. 
     
  • Uthyrningen kan även fortsätta om kundföretaget väljer att betala ersättningen. Det är alltså inte fråga om ett förbud att fortsatt anlita bemanningsföretaget eller om ett yrkesförbud av något slag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.