Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Babblarnas tecknare ångrar inget trots miljonsmällen

En av Babblarnas illustratörer Ola Schubert stämdes i Arbetsdomstolen av sin före detta arbetsgivare. Han förlorade och dömdes att betala 3,8 miljoner kronor efter rättegången.
– Jag skulle göra om det för att försvara mina rättigheter, säger han.
Lina Björk Publicerad
Figurerna i Babblarna.
Trots att Illustratören Ola Schubert både förlorade rätten till sina alster och blev skydlig miljonbelopp i rättegångskostnader ångarar han inte att han tog strid för upphovsrätten. Illustration: Hatten Förlag

De flesta barnfamiljer känner till de färgglada karaktärerna Bibbi, Dadda och de andra babblarna. Men de populära figurerna har varit föremål för en segdragen tvist mellan illustratören Ola Schubert och Hatten förlag, där grundaren Anneli Tisell till slut valde att ta ärendet till Arbetsdomstolen.

Det hela började hösten 2017 då ett avtal om royalty skulle förhandlas om. Ola Schubert hade frilansat för förlaget sedan 2005 och varit anställd under de senaste två åren. Det hade aldrig varit några bekymmer att få betalt, men nu ville han få underlag för vad som egentligen gällde de figurer som han varit med och skapat.

– Det blev fort väldigt dålig stämning. Jag ville veta vad royaltyn grundade sig på men de ville inte ge mig någon information och drog ut på svaren. När Hatten förlag anlitade en advokatbyrå valde jag att säga upp mig.

Med intresseorganisationen Svenska Tecknares stöd formulerade han ett brev till förlaget att ett royaltyavtal måste på plats, annars måste Hatten sluta att använda sig av hans upphovsrättsskyddade alster. Efter fyra månaders fruktlösa försök till förlikning kände han sig tvungen att anmäla videorna med Babblarna på Youtube, vilket fick konsekvensen att de plockades bort i en månad. Hatten förlag valde då att stämma honom i Arbetsdomstolen för att reda ut frågan kring om Ola Schubert i och med sin anställning hade låtit upphovsrätten gå över i företaget.

– Det var en jobbig tid såklart. De avfyrade en bredsida med anklagelser och jag behövde försvara mig mot saker som inte var relevanta. Därtill prövades saken i Arbetsdomstolen, en instans som inte har någon som helst expertis på upphovsrätt utan specialiserar sig på arbetsrättsliga prövningar.

Tiden innan Arbetsdomstolen hade Ola Schubert kontaktat Unionen för rådgivning. Men eftersom han inte hunnit vara medlem i tre månader stod han utan rättshjälp.* Han företräddes dock av förbundets ombudsmän i både lokal och central förhandling.

– I det här läget är man utlämnad till expertkunskap och jag kände mig väldigt ensam. Jag fick besked från min handläggare på Unionen att om tvisten skulle gå till Arbetsdomstolen skulle jag få hjälp, men när det kom till juristerna sa de nej.

I rättssalen argumenterade Ola Schubert för att han äger upphovsrätten till de illustrationer han skapat. Arbetsgivaren hävdade i stället att om illustratören äger rätten till sina alster så kan förlagets investering i Babblarna kunna omintetgöras och att det därför måste vara arbetsgivaren som har förvärvat förfoganderätten, inklusive rätten att bearbeta materialet som illustratören skapat under sin anställning och frilansperiod.

Under processen försökte Ola Schubert få till en förlikning, men enligt honom var Hatten inte intresserade.

– Mitt mål har hela tiden varit att komma överens om en skälig ersättning för nyttjandet av mina alster. Både jag och Arbetsdomstolen har försökt att få till en förlikning men de var inte intresserade. Kanske var de övertygade om att vinna.

Hösten 2019 dömde Arbetsdomstolen till Hattens fördel och Ola Schubert fick en nota på över tre miljoner kronor i rättegångskostnader. Domen ger också förlaget all makt över hans alster.

– Jag har fått brev från Kronofogdemyndigheten om att Hatten och Medieföretagen vill ha sina pengar och jag har bett om uppskov, vilket inte beviljades. Om pengarna inte kommer in blir det ett ärende hos Kronofogden och då antar jag att man gör en utmätning. Det är jobbigt för hela familjen.

I Arbetsdomstolens dom gör man bedömningen att Ola Schubert inte har protesterat under den tid hans figurer har använts och därmed medverkat och underlättat sin uppdragsgivares användning av Babblarna på ett sådant sätt att de får anses ha förvärvat rättigheterna.

– Jag hade ju ingen anledning att protestera när allt fungerade som det skulle med det gamla avtalet. Det var först när det skulle förhandlas om och jag frågade om underlaget som det blev infekterat.

Även om stödet från facket uteblivit så har Ola Schubert fått stort kollegialt stöd. Svenska Tecknares förbund valde i veckan att tillkalla sina medlemmar till ett extra årsmöte där man tog beslutet att ersätta honom för hans egna advokatkostander på 1,2 miljoner kronor. När rösterna hade räknats var 40 medlemmar för förslaget. Ingen var emot.

Eftersom Arbetsdomstolen är både första och sista instans för arbetsrättsliga tvister så går domen inte att överklaga. Vilken effekt den kommer att ha på liknande ärenden i framtiden är oklart.

– En förskjutning som vi redan har sett är att upphovspersoners ställning har försvagats. Ansvaret att se till att det finns riktiga avtal ligger på oss utförare när det tidigare låg på beställaren. Det känns orimligt om vi ska krångla med företagen redan innan vi fått ett uppdrag, då går de vidare till nästa, säger Ola Schubert.

Hade du gjort något annorlunda i dag?
– Jag hade kanske kunnat göra annorlunda men jag tror inte att det hade slutat annorlunda. Jag är en person mot ett förlag med ett numera framgångsrikt koncept, som andra branscher är beroende av och avlönade för. Men jag stod upp för mig själv och det jag tyckte var riktigt och skulle göra om det igen.

* Enligt Unionens jurister fick Ola Schubert ingen rättshjälp i Arbetsdomstolen eftersom han inte var medlem när tvisten uppstod. Som ny medlem i Unionen behöver du normalt vänta tills du varit medlem i tre månader innan du får förhandlingshjälp. Läs mer på Unionen.se

Domslut

Arbetsdomstolen har fastställt att Hatten Förlag har förvärvat rätten från Ola Schubert att förfoga över de upphovsrättsliga prestationer som uppkommit inom ramen för hans uppdrag och anställning.

Han ska ersätta Hatten med 1,2 miljoner kronor och Medieföretagen med 1,4 miljoner kronor. Därtill ska han betala sina egna rättegångskostnader på 1,2 miljoner kronor. (Hans egna rättegångskostnader har dock föreningen Svenska Tecknare beslutat hjälpa honom med)  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.