Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Babblarnas tecknare ångrar inget trots miljonsmällen

En av Babblarnas illustratörer Ola Schubert stämdes i Arbetsdomstolen av sin före detta arbetsgivare. Han förlorade och dömdes att betala 3,8 miljoner kronor efter rättegången.
– Jag skulle göra om det för att försvara mina rättigheter, säger han.
Lina Björk Publicerad
Figurerna i Babblarna.
Trots att Illustratören Ola Schubert både förlorade rätten till sina alster och blev skydlig miljonbelopp i rättegångskostnader ångarar han inte att han tog strid för upphovsrätten. Illustration: Hatten Förlag

De flesta barnfamiljer känner till de färgglada karaktärerna Bibbi, Dadda och de andra babblarna. Men de populära figurerna har varit föremål för en segdragen tvist mellan illustratören Ola Schubert och Hatten förlag, där grundaren Anneli Tisell till slut valde att ta ärendet till Arbetsdomstolen.

Det hela började hösten 2017 då ett avtal om royalty skulle förhandlas om. Ola Schubert hade frilansat för förlaget sedan 2005 och varit anställd under de senaste två åren. Det hade aldrig varit några bekymmer att få betalt, men nu ville han få underlag för vad som egentligen gällde de figurer som han varit med och skapat.

– Det blev fort väldigt dålig stämning. Jag ville veta vad royaltyn grundade sig på men de ville inte ge mig någon information och drog ut på svaren. När Hatten förlag anlitade en advokatbyrå valde jag att säga upp mig.

Med intresseorganisationen Svenska Tecknares stöd formulerade han ett brev till förlaget att ett royaltyavtal måste på plats, annars måste Hatten sluta att använda sig av hans upphovsrättsskyddade alster. Efter fyra månaders fruktlösa försök till förlikning kände han sig tvungen att anmäla videorna med Babblarna på Youtube, vilket fick konsekvensen att de plockades bort i en månad. Hatten förlag valde då att stämma honom i Arbetsdomstolen för att reda ut frågan kring om Ola Schubert i och med sin anställning hade låtit upphovsrätten gå över i företaget.

– Det var en jobbig tid såklart. De avfyrade en bredsida med anklagelser och jag behövde försvara mig mot saker som inte var relevanta. Därtill prövades saken i Arbetsdomstolen, en instans som inte har någon som helst expertis på upphovsrätt utan specialiserar sig på arbetsrättsliga prövningar.

Tiden innan Arbetsdomstolen hade Ola Schubert kontaktat Unionen för rådgivning. Men eftersom han inte hunnit vara medlem i tre månader stod han utan rättshjälp.* Han företräddes dock av förbundets ombudsmän i både lokal och central förhandling.

– I det här läget är man utlämnad till expertkunskap och jag kände mig väldigt ensam. Jag fick besked från min handläggare på Unionen att om tvisten skulle gå till Arbetsdomstolen skulle jag få hjälp, men när det kom till juristerna sa de nej.

I rättssalen argumenterade Ola Schubert för att han äger upphovsrätten till de illustrationer han skapat. Arbetsgivaren hävdade i stället att om illustratören äger rätten till sina alster så kan förlagets investering i Babblarna kunna omintetgöras och att det därför måste vara arbetsgivaren som har förvärvat förfoganderätten, inklusive rätten att bearbeta materialet som illustratören skapat under sin anställning och frilansperiod.

Under processen försökte Ola Schubert få till en förlikning, men enligt honom var Hatten inte intresserade.

– Mitt mål har hela tiden varit att komma överens om en skälig ersättning för nyttjandet av mina alster. Både jag och Arbetsdomstolen har försökt att få till en förlikning men de var inte intresserade. Kanske var de övertygade om att vinna.

Hösten 2019 dömde Arbetsdomstolen till Hattens fördel och Ola Schubert fick en nota på över tre miljoner kronor i rättegångskostnader. Domen ger också förlaget all makt över hans alster.

– Jag har fått brev från Kronofogdemyndigheten om att Hatten och Medieföretagen vill ha sina pengar och jag har bett om uppskov, vilket inte beviljades. Om pengarna inte kommer in blir det ett ärende hos Kronofogden och då antar jag att man gör en utmätning. Det är jobbigt för hela familjen.

I Arbetsdomstolens dom gör man bedömningen att Ola Schubert inte har protesterat under den tid hans figurer har använts och därmed medverkat och underlättat sin uppdragsgivares användning av Babblarna på ett sådant sätt att de får anses ha förvärvat rättigheterna.

– Jag hade ju ingen anledning att protestera när allt fungerade som det skulle med det gamla avtalet. Det var först när det skulle förhandlas om och jag frågade om underlaget som det blev infekterat.

Även om stödet från facket uteblivit så har Ola Schubert fått stort kollegialt stöd. Svenska Tecknares förbund valde i veckan att tillkalla sina medlemmar till ett extra årsmöte där man tog beslutet att ersätta honom för hans egna advokatkostander på 1,2 miljoner kronor. När rösterna hade räknats var 40 medlemmar för förslaget. Ingen var emot.

Eftersom Arbetsdomstolen är både första och sista instans för arbetsrättsliga tvister så går domen inte att överklaga. Vilken effekt den kommer att ha på liknande ärenden i framtiden är oklart.

– En förskjutning som vi redan har sett är att upphovspersoners ställning har försvagats. Ansvaret att se till att det finns riktiga avtal ligger på oss utförare när det tidigare låg på beställaren. Det känns orimligt om vi ska krångla med företagen redan innan vi fått ett uppdrag, då går de vidare till nästa, säger Ola Schubert.

Hade du gjort något annorlunda i dag?
– Jag hade kanske kunnat göra annorlunda men jag tror inte att det hade slutat annorlunda. Jag är en person mot ett förlag med ett numera framgångsrikt koncept, som andra branscher är beroende av och avlönade för. Men jag stod upp för mig själv och det jag tyckte var riktigt och skulle göra om det igen.

* Enligt Unionens jurister fick Ola Schubert ingen rättshjälp i Arbetsdomstolen eftersom han inte var medlem när tvisten uppstod. Som ny medlem i Unionen behöver du normalt vänta tills du varit medlem i tre månader innan du får förhandlingshjälp. Läs mer på Unionen.se

Domslut

Arbetsdomstolen har fastställt att Hatten Förlag har förvärvat rätten från Ola Schubert att förfoga över de upphovsrättsliga prestationer som uppkommit inom ramen för hans uppdrag och anställning.

Han ska ersätta Hatten med 1,2 miljoner kronor och Medieföretagen med 1,4 miljoner kronor. Därtill ska han betala sina egna rättegångskostnader på 1,2 miljoner kronor. (Hans egna rättegångskostnader har dock föreningen Svenska Tecknare beslutat hjälpa honom med)  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.