Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Babblarnas förlag: Tecknaren ställde orimliga krav

Enligt Anneli Tisell, grundaren till Babblarna, ville Hatten förlag aldrig att tvisten skulle gå till Arbetsdomstolen. Men illustratören valde att ställa orimliga krav och att sabotera för förlaget, anser hon.
Lina Björk Publicerad
Hatten Förlag
Enligt förlaget Hatten har det aldrig funnits några tveksamheter om att det är de som äger rättigheterna till Babblarna. Hatten Förlag

När Ola Schubert sade upp sig från sin anställning på Hatten, ville han samtidigt att hans arbetsgivare skulle sluta använda de illustrationer han medverkat till. Något som skulle kunnat kullkasta hela verksamheten för förlaget, enligt Anneli Tisell.

Läs mer: Babblarnas tecknare ångrar inget trots miljonsmällen

– För oss har det aldrig funnits några tveksamheter kring att alla rättigheter var våra. Men när Ola Schubert såg till att alla Babblarnas filmer på vår Youtubekanal stängdes ner i en månad genom att påstå att upphovsrätten var hans och hotade Babblarnas musikal, tvingades vi slutligen att stämma honom för att få bekräftat att hans påståenden var fel och att vi hade rätten på vår sida.

Kan du förstå hans agerande för att få rätt till de illustrationer han varit med och skapat?
– I stället för att resonera valde Ola att ställa orimliga krav och att sabotera för förlaget. Jag har svårt att känna förståelse för ett sådant beteende. Vi hade en överenskommelse som gällde ända sedan samarbetet började tolv år tidigare och som han därefter själv bekräftat genom sitt eget handlande. Han hade själv godkänt all ersättning och han var överens om den fria användningen. Plötsligt ändrade han sig och påstod att det vi varit överens om så länge inte gällde längre.

Varför var det viktigt att nå ett avgörande i Arbetsdomstolen?
Ola Schubert knöt själv sitt tillbakadragande av sina påstådda rättigheter till avslutandet av sin anställning. Hatten är kollektivavtalsanslutet och i kollektivavtalet regleras i detalj hur tvister ska lösas. Eftersom tvisten inte löstes genom fack och arbetsgivare, så är Arbetsdomstolen sista instans.

Varför ville ni inte förlikas?
– Det stämmer inte. Det är en smutskastning från hans sida.

Vad tycker du om domen?
– Det är självklart skönt att efter två långa år nu ha fått den bekräftelse vi behövde och att det inte finns några tveksamheter om att vi har rättigheterna. Jag beklagar att Ola står ensam med alla rättegångskostnader. Svenska Tecknare som rådgav och företrädde honom inledningsvis lämnade honom senare ensam i rättsprocessen, inte heller Unionen stannade vid Olas sida eller gav honom stöd.

Vad får domen för konsekvenser för er?
– Tvisten har legat som ett tungt lock på verksamheten. Vi har ägnat mycket tid och resurser på allt negativt som den har medfört. Vi är ett litet företag med ett tiotal personer som jobbar nära tillsammans och vi har alla varit djupt tyngda av tvisten. Det känns verkligen bra att äntligen kunna återgå till att fortsätta utveckla Babblarna.

Kan den få konsekvenser i ett större sammanhang, i hur man ser på upphovsrätt?
– Kreativa småföretag som Hatten är viktiga som uppdragsgivare och arbetsgivare åt författare, illustratörer, kompositörer och många andra kreativa personer. Då måste vi kunna lita på att upphovsrätten fungerar, annars skulle vi inte våga investera och bygga upp en verksamhet.

– Vem vågar ge uppdrag eller arbete till kreatörer om verksamheten över en natt kan stoppas genom att en tidigare anställd plötsligt börjar skicka kravbrev till Youtube, musikalproducenter och andra samarbetspartner? Domen bekräftar de principer som redan fanns, vilket känns skönt.

Kommer ni att jobba annorlunda i framtiden, till exempel vid skrivningar av avtal?
– Självklart har vi lärt oss mycket av den här händelsen och är mycket noggranna även om domen faktiskt visade att vi hade rätt och att anklagelserna från Ola var felaktiga, avslutar Anneli Tisell.

Babblarnas födelse

Figurerna i Babblarna är baserade på Karlstadmodellen, ett system för språkinlärning som utvecklades under 1970-talet av professorn Irene Johansson.

Redan i hennes första böcker introducerades figurerna Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddo. Då var de dockor man sydde själv, fyllda med olika innehåll så att de blev lätta för barnen att urskilja taktilt och visuellt.

När Anneli Tisell, var nybliven mamma till ett barn med Downs syndrom kom hon i kontakt med modellen och bestämde sig för att utveckla Babblarna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ringde sig själv i Telias kundtjänst – fick sparken

Medarbetaren ringde sig själv för att hinna med jobbet i kundtjänst för Telia. För det fick personen sparken. Nu stäms Telia av Unionen för ogiltigt avskedande.
Elisabeth Brising Publicerad 12 juni 2025, kl 09:27
Teliaskylt
Arbetet i Telias kundtjänst beskrivs som pressat i en stämningsansökan från Unionen. En kundtjänstanställd ringde upp sig själv för att hinna med jobbet men fick sparken för det. Nu stämmer facket företaget. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Artikeln har uppdaterats 16 juni.

Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog. 

Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen. 

Lyste rött i systemet

Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet. 

Chefen: Sköt det snyggt

Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.

Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen. 

När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken. 

Stäms på 190 000 kronor

Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund. 

Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet. 

Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten. 

"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.