Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
När Ola Schubert sade upp sig från sin anställning på Hatten, ville han samtidigt att hans arbetsgivare skulle sluta använda de illustrationer han medverkat till. Något som skulle kunnat kullkasta hela verksamheten för förlaget, enligt Anneli Tisell.
Läs mer: Babblarnas tecknare ångrar inget trots miljonsmällen
– För oss har det aldrig funnits några tveksamheter kring att alla rättigheter var våra. Men när Ola Schubert såg till att alla Babblarnas filmer på vår Youtubekanal stängdes ner i en månad genom att påstå att upphovsrätten var hans och hotade Babblarnas musikal, tvingades vi slutligen att stämma honom för att få bekräftat att hans påståenden var fel och att vi hade rätten på vår sida.
Kan du förstå hans agerande för att få rätt till de illustrationer han varit med och skapat?
– I stället för att resonera valde Ola att ställa orimliga krav och att sabotera för förlaget. Jag har svårt att känna förståelse för ett sådant beteende. Vi hade en överenskommelse som gällde ända sedan samarbetet började tolv år tidigare och som han därefter själv bekräftat genom sitt eget handlande. Han hade själv godkänt all ersättning och han var överens om den fria användningen. Plötsligt ändrade han sig och påstod att det vi varit överens om så länge inte gällde längre.
Varför var det viktigt att nå ett avgörande i Arbetsdomstolen?
– Ola Schubert knöt själv sitt tillbakadragande av sina påstådda rättigheter till avslutandet av sin anställning. Hatten är kollektivavtalsanslutet och i kollektivavtalet regleras i detalj hur tvister ska lösas. Eftersom tvisten inte löstes genom fack och arbetsgivare, så är Arbetsdomstolen sista instans.
Varför ville ni inte förlikas?
– Det stämmer inte. Det är en smutskastning från hans sida.
Vad tycker du om domen?
– Det är självklart skönt att efter två långa år nu ha fått den bekräftelse vi behövde och att det inte finns några tveksamheter om att vi har rättigheterna. Jag beklagar att Ola står ensam med alla rättegångskostnader. Svenska Tecknare som rådgav och företrädde honom inledningsvis lämnade honom senare ensam i rättsprocessen, inte heller Unionen stannade vid Olas sida eller gav honom stöd.
Vad får domen för konsekvenser för er?
– Tvisten har legat som ett tungt lock på verksamheten. Vi har ägnat mycket tid och resurser på allt negativt som den har medfört. Vi är ett litet företag med ett tiotal personer som jobbar nära tillsammans och vi har alla varit djupt tyngda av tvisten. Det känns verkligen bra att äntligen kunna återgå till att fortsätta utveckla Babblarna.
Kan den få konsekvenser i ett större sammanhang, i hur man ser på upphovsrätt?
– Kreativa småföretag som Hatten är viktiga som uppdragsgivare och arbetsgivare åt författare, illustratörer, kompositörer och många andra kreativa personer. Då måste vi kunna lita på att upphovsrätten fungerar, annars skulle vi inte våga investera och bygga upp en verksamhet.
– Vem vågar ge uppdrag eller arbete till kreatörer om verksamheten över en natt kan stoppas genom att en tidigare anställd plötsligt börjar skicka kravbrev till Youtube, musikalproducenter och andra samarbetspartner? Domen bekräftar de principer som redan fanns, vilket känns skönt.
Kommer ni att jobba annorlunda i framtiden, till exempel vid skrivningar av avtal?
– Självklart har vi lärt oss mycket av den här händelsen och är mycket noggranna även om domen faktiskt visade att vi hade rätt och att anklagelserna från Ola var felaktiga, avslutar Anneli Tisell.
Figurerna i Babblarna är baserade på Karlstadmodellen, ett system för språkinlärning som utvecklades under 1970-talet av professorn Irene Johansson.
Redan i hennes första böcker introducerades figurerna Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddo. Då var de dockor man sydde själv, fyllda med olika innehåll så att de blev lätta för barnen att urskilja taktilt och visuellt.
När Anneli Tisell, var nybliven mamma till ett barn med Downs syndrom kom hon i kontakt med modellen och bestämde sig för att utveckla Babblarna.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Källa: Unionen