Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Babblarnas förlag: Tecknaren ställde orimliga krav

Enligt Anneli Tisell, grundaren till Babblarna, ville Hatten förlag aldrig att tvisten skulle gå till Arbetsdomstolen. Men illustratören valde att ställa orimliga krav och att sabotera för förlaget, anser hon.
Lina Björk Publicerad
Hatten Förlag
Enligt förlaget Hatten har det aldrig funnits några tveksamheter om att det är de som äger rättigheterna till Babblarna. Hatten Förlag

När Ola Schubert sade upp sig från sin anställning på Hatten, ville han samtidigt att hans arbetsgivare skulle sluta använda de illustrationer han medverkat till. Något som skulle kunnat kullkasta hela verksamheten för förlaget, enligt Anneli Tisell.

Läs mer: Babblarnas tecknare ångrar inget trots miljonsmällen

– För oss har det aldrig funnits några tveksamheter kring att alla rättigheter var våra. Men när Ola Schubert såg till att alla Babblarnas filmer på vår Youtubekanal stängdes ner i en månad genom att påstå att upphovsrätten var hans och hotade Babblarnas musikal, tvingades vi slutligen att stämma honom för att få bekräftat att hans påståenden var fel och att vi hade rätten på vår sida.

Kan du förstå hans agerande för att få rätt till de illustrationer han varit med och skapat?
– I stället för att resonera valde Ola att ställa orimliga krav och att sabotera för förlaget. Jag har svårt att känna förståelse för ett sådant beteende. Vi hade en överenskommelse som gällde ända sedan samarbetet började tolv år tidigare och som han därefter själv bekräftat genom sitt eget handlande. Han hade själv godkänt all ersättning och han var överens om den fria användningen. Plötsligt ändrade han sig och påstod att det vi varit överens om så länge inte gällde längre.

Varför var det viktigt att nå ett avgörande i Arbetsdomstolen?
Ola Schubert knöt själv sitt tillbakadragande av sina påstådda rättigheter till avslutandet av sin anställning. Hatten är kollektivavtalsanslutet och i kollektivavtalet regleras i detalj hur tvister ska lösas. Eftersom tvisten inte löstes genom fack och arbetsgivare, så är Arbetsdomstolen sista instans.

Varför ville ni inte förlikas?
– Det stämmer inte. Det är en smutskastning från hans sida.

Vad tycker du om domen?
– Det är självklart skönt att efter två långa år nu ha fått den bekräftelse vi behövde och att det inte finns några tveksamheter om att vi har rättigheterna. Jag beklagar att Ola står ensam med alla rättegångskostnader. Svenska Tecknare som rådgav och företrädde honom inledningsvis lämnade honom senare ensam i rättsprocessen, inte heller Unionen stannade vid Olas sida eller gav honom stöd.

Vad får domen för konsekvenser för er?
– Tvisten har legat som ett tungt lock på verksamheten. Vi har ägnat mycket tid och resurser på allt negativt som den har medfört. Vi är ett litet företag med ett tiotal personer som jobbar nära tillsammans och vi har alla varit djupt tyngda av tvisten. Det känns verkligen bra att äntligen kunna återgå till att fortsätta utveckla Babblarna.

Kan den få konsekvenser i ett större sammanhang, i hur man ser på upphovsrätt?
– Kreativa småföretag som Hatten är viktiga som uppdragsgivare och arbetsgivare åt författare, illustratörer, kompositörer och många andra kreativa personer. Då måste vi kunna lita på att upphovsrätten fungerar, annars skulle vi inte våga investera och bygga upp en verksamhet.

– Vem vågar ge uppdrag eller arbete till kreatörer om verksamheten över en natt kan stoppas genom att en tidigare anställd plötsligt börjar skicka kravbrev till Youtube, musikalproducenter och andra samarbetspartner? Domen bekräftar de principer som redan fanns, vilket känns skönt.

Kommer ni att jobba annorlunda i framtiden, till exempel vid skrivningar av avtal?
– Självklart har vi lärt oss mycket av den här händelsen och är mycket noggranna även om domen faktiskt visade att vi hade rätt och att anklagelserna från Ola var felaktiga, avslutar Anneli Tisell.

Babblarnas födelse

Figurerna i Babblarna är baserade på Karlstadmodellen, ett system för språkinlärning som utvecklades under 1970-talet av professorn Irene Johansson.

Redan i hennes första böcker introducerades figurerna Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddo. Då var de dockor man sydde själv, fyllda med olika innehåll så att de blev lätta för barnen att urskilja taktilt och visuellt.

När Anneli Tisell, var nybliven mamma till ett barn med Downs syndrom kom hon i kontakt med modellen och bestämde sig för att utveckla Babblarna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.