Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Babblarnas förlag: Tecknaren ställde orimliga krav

Enligt Anneli Tisell, grundaren till Babblarna, ville Hatten förlag aldrig att tvisten skulle gå till Arbetsdomstolen. Men illustratören valde att ställa orimliga krav och att sabotera för förlaget, anser hon.
Lina Björk Publicerad
Hatten Förlag
Enligt förlaget Hatten har det aldrig funnits några tveksamheter om att det är de som äger rättigheterna till Babblarna. Hatten Förlag

När Ola Schubert sade upp sig från sin anställning på Hatten, ville han samtidigt att hans arbetsgivare skulle sluta använda de illustrationer han medverkat till. Något som skulle kunnat kullkasta hela verksamheten för förlaget, enligt Anneli Tisell.

Läs mer: Babblarnas tecknare ångrar inget trots miljonsmällen

– För oss har det aldrig funnits några tveksamheter kring att alla rättigheter var våra. Men när Ola Schubert såg till att alla Babblarnas filmer på vår Youtubekanal stängdes ner i en månad genom att påstå att upphovsrätten var hans och hotade Babblarnas musikal, tvingades vi slutligen att stämma honom för att få bekräftat att hans påståenden var fel och att vi hade rätten på vår sida.

Kan du förstå hans agerande för att få rätt till de illustrationer han varit med och skapat?
– I stället för att resonera valde Ola att ställa orimliga krav och att sabotera för förlaget. Jag har svårt att känna förståelse för ett sådant beteende. Vi hade en överenskommelse som gällde ända sedan samarbetet började tolv år tidigare och som han därefter själv bekräftat genom sitt eget handlande. Han hade själv godkänt all ersättning och han var överens om den fria användningen. Plötsligt ändrade han sig och påstod att det vi varit överens om så länge inte gällde längre.

Varför var det viktigt att nå ett avgörande i Arbetsdomstolen?
Ola Schubert knöt själv sitt tillbakadragande av sina påstådda rättigheter till avslutandet av sin anställning. Hatten är kollektivavtalsanslutet och i kollektivavtalet regleras i detalj hur tvister ska lösas. Eftersom tvisten inte löstes genom fack och arbetsgivare, så är Arbetsdomstolen sista instans.

Varför ville ni inte förlikas?
– Det stämmer inte. Det är en smutskastning från hans sida.

Vad tycker du om domen?
– Det är självklart skönt att efter två långa år nu ha fått den bekräftelse vi behövde och att det inte finns några tveksamheter om att vi har rättigheterna. Jag beklagar att Ola står ensam med alla rättegångskostnader. Svenska Tecknare som rådgav och företrädde honom inledningsvis lämnade honom senare ensam i rättsprocessen, inte heller Unionen stannade vid Olas sida eller gav honom stöd.

Vad får domen för konsekvenser för er?
– Tvisten har legat som ett tungt lock på verksamheten. Vi har ägnat mycket tid och resurser på allt negativt som den har medfört. Vi är ett litet företag med ett tiotal personer som jobbar nära tillsammans och vi har alla varit djupt tyngda av tvisten. Det känns verkligen bra att äntligen kunna återgå till att fortsätta utveckla Babblarna.

Kan den få konsekvenser i ett större sammanhang, i hur man ser på upphovsrätt?
– Kreativa småföretag som Hatten är viktiga som uppdragsgivare och arbetsgivare åt författare, illustratörer, kompositörer och många andra kreativa personer. Då måste vi kunna lita på att upphovsrätten fungerar, annars skulle vi inte våga investera och bygga upp en verksamhet.

– Vem vågar ge uppdrag eller arbete till kreatörer om verksamheten över en natt kan stoppas genom att en tidigare anställd plötsligt börjar skicka kravbrev till Youtube, musikalproducenter och andra samarbetspartner? Domen bekräftar de principer som redan fanns, vilket känns skönt.

Kommer ni att jobba annorlunda i framtiden, till exempel vid skrivningar av avtal?
– Självklart har vi lärt oss mycket av den här händelsen och är mycket noggranna även om domen faktiskt visade att vi hade rätt och att anklagelserna från Ola var felaktiga, avslutar Anneli Tisell.

Babblarnas födelse

Figurerna i Babblarna är baserade på Karlstadmodellen, ett system för språkinlärning som utvecklades under 1970-talet av professorn Irene Johansson.

Redan i hennes första böcker introducerades figurerna Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddo. Då var de dockor man sydde själv, fyllda med olika innehåll så att de blev lätta för barnen att urskilja taktilt och visuellt.

När Anneli Tisell, var nybliven mamma till ett barn med Downs syndrom kom hon i kontakt med modellen och bestämde sig för att utveckla Babblarna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.