Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Babblarnas förlag: Tecknaren ställde orimliga krav

Enligt Anneli Tisell, grundaren till Babblarna, ville Hatten förlag aldrig att tvisten skulle gå till Arbetsdomstolen. Men illustratören valde att ställa orimliga krav och att sabotera för förlaget, anser hon.
Lina Björk Publicerad 21 januari 2020, kl 16:17
Hatten Förlag
Enligt förlaget Hatten har det aldrig funnits några tveksamheter om att det är de som äger rättigheterna till Babblarna. Hatten Förlag

När Ola Schubert sade upp sig från sin anställning på Hatten, ville han samtidigt att hans arbetsgivare skulle sluta använda de illustrationer han medverkat till. Något som skulle kunnat kullkasta hela verksamheten för förlaget, enligt Anneli Tisell.

Läs mer: Babblarnas tecknare ångrar inget trots miljonsmällen

– För oss har det aldrig funnits några tveksamheter kring att alla rättigheter var våra. Men när Ola Schubert såg till att alla Babblarnas filmer på vår Youtubekanal stängdes ner i en månad genom att påstå att upphovsrätten var hans och hotade Babblarnas musikal, tvingades vi slutligen att stämma honom för att få bekräftat att hans påståenden var fel och att vi hade rätten på vår sida.

Kan du förstå hans agerande för att få rätt till de illustrationer han varit med och skapat?
– I stället för att resonera valde Ola att ställa orimliga krav och att sabotera för förlaget. Jag har svårt att känna förståelse för ett sådant beteende. Vi hade en överenskommelse som gällde ända sedan samarbetet började tolv år tidigare och som han därefter själv bekräftat genom sitt eget handlande. Han hade själv godkänt all ersättning och han var överens om den fria användningen. Plötsligt ändrade han sig och påstod att det vi varit överens om så länge inte gällde längre.

Varför var det viktigt att nå ett avgörande i Arbetsdomstolen?
Ola Schubert knöt själv sitt tillbakadragande av sina påstådda rättigheter till avslutandet av sin anställning. Hatten är kollektivavtalsanslutet och i kollektivavtalet regleras i detalj hur tvister ska lösas. Eftersom tvisten inte löstes genom fack och arbetsgivare, så är Arbetsdomstolen sista instans.

Varför ville ni inte förlikas?
– Det stämmer inte. Det är en smutskastning från hans sida.

Vad tycker du om domen?
– Det är självklart skönt att efter två långa år nu ha fått den bekräftelse vi behövde och att det inte finns några tveksamheter om att vi har rättigheterna. Jag beklagar att Ola står ensam med alla rättegångskostnader. Svenska Tecknare som rådgav och företrädde honom inledningsvis lämnade honom senare ensam i rättsprocessen, inte heller Unionen stannade vid Olas sida eller gav honom stöd.

Vad får domen för konsekvenser för er?
– Tvisten har legat som ett tungt lock på verksamheten. Vi har ägnat mycket tid och resurser på allt negativt som den har medfört. Vi är ett litet företag med ett tiotal personer som jobbar nära tillsammans och vi har alla varit djupt tyngda av tvisten. Det känns verkligen bra att äntligen kunna återgå till att fortsätta utveckla Babblarna.

Kan den få konsekvenser i ett större sammanhang, i hur man ser på upphovsrätt?
– Kreativa småföretag som Hatten är viktiga som uppdragsgivare och arbetsgivare åt författare, illustratörer, kompositörer och många andra kreativa personer. Då måste vi kunna lita på att upphovsrätten fungerar, annars skulle vi inte våga investera och bygga upp en verksamhet.

– Vem vågar ge uppdrag eller arbete till kreatörer om verksamheten över en natt kan stoppas genom att en tidigare anställd plötsligt börjar skicka kravbrev till Youtube, musikalproducenter och andra samarbetspartner? Domen bekräftar de principer som redan fanns, vilket känns skönt.

Kommer ni att jobba annorlunda i framtiden, till exempel vid skrivningar av avtal?
– Självklart har vi lärt oss mycket av den här händelsen och är mycket noggranna även om domen faktiskt visade att vi hade rätt och att anklagelserna från Ola var felaktiga, avslutar Anneli Tisell.

Babblarnas födelse

Figurerna i Babblarna är baserade på Karlstadmodellen, ett system för språkinlärning som utvecklades under 1970-talet av professorn Irene Johansson.

Redan i hennes första böcker introducerades figurerna Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddo. Då var de dockor man sydde själv, fyllda med olika innehåll så att de blev lätta för barnen att urskilja taktilt och visuellt.

När Anneli Tisell, var nybliven mamma till ett barn med Downs syndrom kom hon i kontakt med modellen och bestämde sig för att utveckla Babblarna.

Arbetsrätt

Sjuk blev uppsagd via sms

När kvinnan informerat chefen om sin förlängda sjukskrivning fick hon ett sms att hon blivit uppsagd. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren i Arbetsdomstolen.
Anita Täpp Publicerad 1 februari 2023, kl 15:32
  Ett tomt kontorsskrivbord med dator. Infällt i bilden en kopia på arbetsgivarens sms till den uppsagda kvinnan.
Chefen sade upp kvinnan - via sms. "På skoj", enligt arbetsgivaren som nu stäms i AD.
OBS: sms.et i bild har rekonstruerats av Kollegas redaktion.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT och Kollega-redaktionen.

Kvinnan var anställd som receptionist på en tandläkarmottagning i södra Sverige när hon blev sjuk i augusti förra året. När en läkare förlängde hennes sjukskrivning fram till den 28 oktober skickade hon ett sms till sin chef om det.

I svaret från chefen stod: ”Sjukskriven fram till 2022-10-18?? Då vill du inte jobba längre Vi kan inte vara utan receptionist till slutet av oktober Jag säger upp dig från och med i dag Tack.”

Sedan kvinnan tagit kontakt med Unionen kallade förbundet arbetsgivaren till en förhandling som hölls den 29 september.

Var bara "på skoj"

Då påpekade Unionens förhandlare att arbetsgivarens uppsägning med omedelbar verkan kan jämställas med ett avskedande och att bolaget inte heller följt de regler som då ska följas. Som att kvinnan skulle ha underrättats och att Unionen skulle ha varslats om avskedandet.

Men vid förhandlingen framhöll arbetsgivaren att textmeddelandet hade skickats ”på skoj”.

I stämningsansökan till AD påpekar Unionen att kvinnan inte uppfattade meddelandet som ett skämt och att det inte heller finns något i det som antyder att det inte skulle vara allvarligt menat. Därför är påståendet att det bara rörde sig om ett skämt en uppenbar efterhandskonstruktion, menar förbundet.

Kräver 150 000 i skadestånd

Unionen framhåller också att även om arbetsgivaren efter avskedandet till viss del har agerat som om kvinnan åter varit anställd, liksom att man under förhandlingen också välkomnat kvinnan tillbaka till arbetsplatsen, inte förtar brottet mot anställningsskyddet.

Därför har nu förbundet, efter en resultatlös central förhandling, beslutat driva saken till AD. Om domstolen finner att kvinnan har avskedats utan laga skäl för avskedandet yrkar Unionen på att hon ska få ett skadestånd på 150 000 kronor.

Om AD i stället anser att kvinnan har sagts upp utan sakligt grund är skadeståndskravet 120 000 kronor.