Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
När Ola Schubert sade upp sig från sin anställning på Hatten, ville han samtidigt att hans arbetsgivare skulle sluta använda de illustrationer han medverkat till. Något som skulle kunnat kullkasta hela verksamheten för förlaget, enligt Anneli Tisell.
Läs mer: Babblarnas tecknare ångrar inget trots miljonsmällen
– För oss har det aldrig funnits några tveksamheter kring att alla rättigheter var våra. Men när Ola Schubert såg till att alla Babblarnas filmer på vår Youtubekanal stängdes ner i en månad genom att påstå att upphovsrätten var hans och hotade Babblarnas musikal, tvingades vi slutligen att stämma honom för att få bekräftat att hans påståenden var fel och att vi hade rätten på vår sida.
Kan du förstå hans agerande för att få rätt till de illustrationer han varit med och skapat?
– I stället för att resonera valde Ola att ställa orimliga krav och att sabotera för förlaget. Jag har svårt att känna förståelse för ett sådant beteende. Vi hade en överenskommelse som gällde ända sedan samarbetet började tolv år tidigare och som han därefter själv bekräftat genom sitt eget handlande. Han hade själv godkänt all ersättning och han var överens om den fria användningen. Plötsligt ändrade han sig och påstod att det vi varit överens om så länge inte gällde längre.
Varför var det viktigt att nå ett avgörande i Arbetsdomstolen?
– Ola Schubert knöt själv sitt tillbakadragande av sina påstådda rättigheter till avslutandet av sin anställning. Hatten är kollektivavtalsanslutet och i kollektivavtalet regleras i detalj hur tvister ska lösas. Eftersom tvisten inte löstes genom fack och arbetsgivare, så är Arbetsdomstolen sista instans.
Varför ville ni inte förlikas?
– Det stämmer inte. Det är en smutskastning från hans sida.
Vad tycker du om domen?
– Det är självklart skönt att efter två långa år nu ha fått den bekräftelse vi behövde och att det inte finns några tveksamheter om att vi har rättigheterna. Jag beklagar att Ola står ensam med alla rättegångskostnader. Svenska Tecknare som rådgav och företrädde honom inledningsvis lämnade honom senare ensam i rättsprocessen, inte heller Unionen stannade vid Olas sida eller gav honom stöd.
Vad får domen för konsekvenser för er?
– Tvisten har legat som ett tungt lock på verksamheten. Vi har ägnat mycket tid och resurser på allt negativt som den har medfört. Vi är ett litet företag med ett tiotal personer som jobbar nära tillsammans och vi har alla varit djupt tyngda av tvisten. Det känns verkligen bra att äntligen kunna återgå till att fortsätta utveckla Babblarna.
Kan den få konsekvenser i ett större sammanhang, i hur man ser på upphovsrätt?
– Kreativa småföretag som Hatten är viktiga som uppdragsgivare och arbetsgivare åt författare, illustratörer, kompositörer och många andra kreativa personer. Då måste vi kunna lita på att upphovsrätten fungerar, annars skulle vi inte våga investera och bygga upp en verksamhet.
– Vem vågar ge uppdrag eller arbete till kreatörer om verksamheten över en natt kan stoppas genom att en tidigare anställd plötsligt börjar skicka kravbrev till Youtube, musikalproducenter och andra samarbetspartner? Domen bekräftar de principer som redan fanns, vilket känns skönt.
Kommer ni att jobba annorlunda i framtiden, till exempel vid skrivningar av avtal?
– Självklart har vi lärt oss mycket av den här händelsen och är mycket noggranna även om domen faktiskt visade att vi hade rätt och att anklagelserna från Ola var felaktiga, avslutar Anneli Tisell.
Figurerna i Babblarna är baserade på Karlstadmodellen, ett system för språkinlärning som utvecklades under 1970-talet av professorn Irene Johansson.
Redan i hennes första böcker introducerades figurerna Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddo. Då var de dockor man sydde själv, fyllda med olika innehåll så att de blev lätta för barnen att urskilja taktilt och visuellt.
När Anneli Tisell, var nybliven mamma till ett barn med Downs syndrom kom hon i kontakt med modellen och bestämde sig för att utveckla Babblarna.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
