Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tog stol från jobbets container – tvingas böta

En man i Skåne tog en kontorsstol från en container utanför sitt jobb. Nu döms han till 10 000 kronor i böter. Att ta saker från sin arbetsgivare är nästan alltid otillåtet – även om det finns undantag.
David Österberg, Oscar Broström Publicerad
Kontorsstolar i ett ljust kontor som används för att belysa fråga om det är tillåtet att ta arbetsplatsens saker hem.
Det är inte tillåtet att låna hem en kontorsstol utan att fråga om lov först, enligt en dom från Lunds tingsrätt. Att den kanske skulle slängas saknar betydelse. Colourbox

Två kollegor vid Lunds universitet hittade tre kontorsstolar i en container utanför jobbet. Männen tyckte att stolarna var i hyggligt skick och bar därför in dem igen, skriver tidningen Lundagård. Tanken var att använda dem som reservstolar.

Några veckor senare stoppade en väktare en av männen när han rullade ut en av kontorsstolarna till sin bil. Mannen uppgav att han skulle ta hem stolen till sin son, för att sonen skulle se om han gillade modellen. 

Väktaren skrev en rapport och universitet uppmanade därefter mannen att ta tillbaka stolen till arbetsplatsen. Det gjorde han också, men polisanmäldes ändå för att ha tagit den. 

Döms för egenmäktigt förfarande

Tingsrätten i Lund ansåg att mannen har gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande, ett brott man kan bli dömd för om man olovligen tagit något utan avsikt att behålla det. Straffet blev 20 dagsböter på sammanlagt 10 000 kronor. Enligt domen spelade det ingen roll att mannen hittat stolen i en container eftersom stolen tillhörde universitetet så fort den burits tillbaka till universitetets lokaler.

Får man ta en penna från jobbet?

Att ta en kontorsstol från sin arbetsgivare hör kanske till ovanligheterna. Men många har nog fått med sig kontorsmaterial som papper och pennor hem någon gång. Huruvida det är brottsligt eller inte beror på om du tar grejerna för att använda dem privat eller inte. Om du tar det med flit för privat användning kan arbetsgivaren hävda att du stulit av dennes egendom.

– Ur ett arbetsrättsligt perspektiv spelar värdet egentligen ingen avgörande roll. Det spelar som utgångspunkt ingen roll om det är ett kuvert eller en penna. Det kan betraktas som en stöld, eller ringa stöld, om det skett avsiktligen och du tagit något för att tillägna dig föremålet privat. Det innebär en förtroendeförlust för medarbetaren, har Annika Jonasson, jurist på Unionen, tidigare sagt till Kollega.

Inte stöld att ta choklad på Cloetta

Avsiktlig brottslighet riktad mot arbetsgivaren kan leda till arbetsrättsliga åtgärder. Men arbetsgivaren måste alltså hävda att du tagit föremålen med uppsåt för att handlingen ska kunna vara grund för ett avskedande.

Det finns exempel när Arbetsdomstolen, AD, ansett att en stöld inte varit skäl för att skilja personen från sin anställning. 2006 fick tre personer vid Cloetta sparken för att de tagit choklad från lagret och lagt i fikarummet. AD ogiltigförklarade avskedande med motivering att arbetstagarna inte känt till eller förstått att de agerat i strid med interna regler när de hämtat godis på lagret.

Ett liknande fall rörde en kvinnlig polisanställd som tog med sig ett paket kaffe hem från sin arbetsgivare. Hon hävdade i rätten att det fanns en kultur av att låna hem saker från stationen och att hon skulle köpa nytt kaffe till arbetsplatsen. Hon dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten.

Det här gäller när du tar saker från jobbet

  • Det är inte tillåtet att ta arbetsgivarens egendom utan uttryckligt tillstånd.
     
  • Att ta saker kan vara brottsligt och bedömas som stöld, ringa stöld eller egenmäktigt förfarande.
     
  • Värdet spelar liten roll – även småsaker som pennor, kuvert eller kaffe kan få konsekvenser.
     
  • Arbetsgivaren måste kunna visa att du haft uppsåt att använda saken privat för att det ska kunna leda till avsked.
     
  • Interna regler och kultur spelar roll – otydliga riktlinjer kan påverka hur domstolar bedömer situationen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.