Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Slut på strid om stöld

Stal säljledaren 90 000 kronor ur dagskassan eller inte? Det kommer vi aldrig få svar på. Mannen och den stora matvarukedjan har nu nått en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad
Anders Wiklund/TT
Anders Wiklund/TT

I början av oktober 2018 försvann två värdepåsar med kontanter från en livsmedelsbutik i Stockholm till ett värde av 90 000 kronor. Arbetsgivaren anklagade en säljledare för stölden och avskedade honom. Matbutiken hävdade också att mannen hade lämnat felaktiga uppgifter i utredningen kring hanteringen av dagskassorna och brutit mot företagets rutiner för hanteringen av dessa. Säljledaren själv förnekade brott och att han skulle ha ljugit eller brutit mot rutinerna.

Läs mer: Krävs på skadestånd efter stöld

I mars stämde Unionen arbetsgivaren i Arbetsdomstolen för brott mot las, lagen om anställningsskydd och krävde 150 000 kronor i skadestånd. Och sex månader senare svarade arbetsgivarsidan med att stämma säljledaren och krävde att han betalade tillbaka de 90 000 kronorna som saknas. Enligt Unionen fanns det dock brister i den tekniska bevisningen. Filmen från övervakningskameran i rummet där pengarna ska ha stulits finns inte kvar.

Läs mer: Sparkad för stöld - Unionen stämmer matkedja

– Det är väldigt olyckligt att bolaget valt att radera övervakningsfilmen. Hade den funnits kvar hade vår medlem blivit friad och det hade det inte varit någon fråga. Det är omöjligt att svara på vad som har hänt, sade Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen, till Kollega i september.

Polisanmälan, som matkedjan gjorde, lades ner och stölden prövades aldrig i tingsrätten. Och om säljledaren gjort sig skyldig till stöld eller inte kommer inte heller att prövas i Arbetsdomstolen. Nyligen avskrevs nämligen båda målen eftersom parterna enats om en överenskommelse.

– Vi har träffat en förlikning, säger Björn Alquist.

Han vill inte kommentera innehållet i uppgörelsen eller vad medlemmen har för åsikt om det parterna enades om.

– Jag tror inte att någon av parterna var riktigt nöjd när de gick därifrån, men att det var skönt att få ett avslut på det här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Slutna rum och snabba utköp – så rundar storföretagen las

Om varsel blir till uppsägningar köper svenska storföretag ofta ut anställda. Turordning är numera undantag, säger en klubbordförande för ett av Sveriges största bolag.
Lina Björk, Sandra Lund Publicerad 20 januari 2026, kl 06:01
Tetra Pak-byggnad med företagets logotyp, ett av flera storföretag som nämns i artikeln om utköp vid varsel.
Utköp av anställda har blivit allt vanligare vid nedskärningar på stora svenska företag. Fackliga företrädare på bland annat Ericsson och Tetra Pak varnar för att turordningsreglerna allt oftare kringgås. Foto: Arnaud Finistre/TT

Istället för att ordna fram nya positioner efter en omorganisation köps anställda ut genom individuella överenskommelser. 

Det scenariot beskriver flera fackklubbar som Kollega har pratat med. 

Som hos telekomtillverkaren Ericsson, där man nyligen lagt ett varsel på 1600 tjänster. Här har facket noterat en förändring i antalet utköp vid tidigare nedskärningar.

Per Östberg

– Vi har sett att man lokalt ute i landet har gjort överenskommelser som: ”Om du slutar nu får du de här fina villkoren, eller så gör vi en omplaceringsutredning och då kanske du står utan jobb och får sämre villkor.” Från klubbens sida har vi varit tydliga med att det inte får gå till så, säger Per Östberg, klubbordförande på Ericsson i Kista.

Efter att Unionen på Ericsson uppmärksammade ledningen centralt om problemet har det blivit bättre.

Varför tror du att företag använder sig av utköp?

– För att de är lata. Det är ett snabbt sätt att bli av med folk, men inte kostnadseffektivt. Lagen om anställningsskydd och omställningsavtalet finns ju för att vi som är äldre har svårare att få nya jobb. Om man börjar kringgå det försvårar man för väldigt många, säger Per Östberg.

Kritik mot bristande insyn: ”Utköp har blivit norm”

På ett annat av Sveriges största företag, där klubbordföranden inte vill gå ut med namn, har utköp blivit norm. 

Det började när bolaget började gå sämre än tidigare.

– Företaget går in ett slutet rum och kommer ut med vilka de vill säga upp. Vi får inte vara med och diskutera, vilket gör att vi inte känner att vi kan representera medlemmarna på ett adekvat sätt.

Klubbordföranden säger att det också leder till att medlemmar tror att utköpspaket är något man har rätt till. Även om man blir uppsagd på grund av misskötsel till exempel.

Facket på Tetra Pak ser en farlig utveckling i omorganisationer

Även på förpackningsföretaget Tetra Pak känner man igen utköp, snarare än uppsägningar enligt turordning eller listor.

Lisbeth Larsson

– De flesta väljer att ta en överenskommelse innan vi hinner prata ordentligt med individen. Vi tycker inte det är en bra utveckling och anser att ett stort företag som Tetra Pak borde kunna hitta lösningar i en omorganisation, säger Lisbeth Larsson, Unionens klubbordförande på Tetra Pak.

För anställda kan erbjudande om utköp också vara en lösning på att inte köpa grisen i säcken, eftersom man kanske inte vet vilket jobb som erbjuds efter en omorganisation.

– Många är rädda att erbjudas ett jobb de inte vill ha och då tar de avgångsvederlaget i stället för en omplacering. Vi skulle gärna se en förändring, men har svårt att komma åt problemet på ett vettigt sätt.

Tetra Pak svarar i ett mejl att de har ett lokalt avtal som erbjuder olika stöd för medarbetare i omställning. 

Anställda kan antingen bli utköpta eller delta i en omplaceringsutredning. Kollega har inte fått möjlighet att ställa följdfrågor i en intervju.