Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Slut på strid om stöld

Stal säljledaren 90 000 kronor ur dagskassan eller inte? Det kommer vi aldrig få svar på. Mannen och den stora matvarukedjan har nu nått en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad
Anders Wiklund/TT
Anders Wiklund/TT

I början av oktober 2018 försvann två värdepåsar med kontanter från en livsmedelsbutik i Stockholm till ett värde av 90 000 kronor. Arbetsgivaren anklagade en säljledare för stölden och avskedade honom. Matbutiken hävdade också att mannen hade lämnat felaktiga uppgifter i utredningen kring hanteringen av dagskassorna och brutit mot företagets rutiner för hanteringen av dessa. Säljledaren själv förnekade brott och att han skulle ha ljugit eller brutit mot rutinerna.

Läs mer: Krävs på skadestånd efter stöld

I mars stämde Unionen arbetsgivaren i Arbetsdomstolen för brott mot las, lagen om anställningsskydd och krävde 150 000 kronor i skadestånd. Och sex månader senare svarade arbetsgivarsidan med att stämma säljledaren och krävde att han betalade tillbaka de 90 000 kronorna som saknas. Enligt Unionen fanns det dock brister i den tekniska bevisningen. Filmen från övervakningskameran i rummet där pengarna ska ha stulits finns inte kvar.

Läs mer: Sparkad för stöld - Unionen stämmer matkedja

– Det är väldigt olyckligt att bolaget valt att radera övervakningsfilmen. Hade den funnits kvar hade vår medlem blivit friad och det hade det inte varit någon fråga. Det är omöjligt att svara på vad som har hänt, sade Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen, till Kollega i september.

Polisanmälan, som matkedjan gjorde, lades ner och stölden prövades aldrig i tingsrätten. Och om säljledaren gjort sig skyldig till stöld eller inte kommer inte heller att prövas i Arbetsdomstolen. Nyligen avskrevs nämligen båda målen eftersom parterna enats om en överenskommelse.

– Vi har träffat en förlikning, säger Björn Alquist.

Han vill inte kommentera innehållet i uppgörelsen eller vad medlemmen har för åsikt om det parterna enades om.

– Jag tror inte att någon av parterna var riktigt nöjd när de gick därifrån, men att det var skönt att få ett avslut på det här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.