Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Beställde datorprylar för 2,2 miljoner- lät chefen betala

En tjänsteman döms till två års fängelse efter att olovligen beställt datorprylar till sig själv för drygt 2,2 miljoner kronor och fakturerat sina arbetsgivare.
Lina Friberg Publicerad
En man framför tre datorskärmar i ett annars mörkt rum.
Tjänstemannen beställde datorutrustning till sig själv för över 2 miljoner kronor - och lät chefen betala. Nu döms han till fängelse. Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT.

Mannen som nu är i 30-årsåldern dömdes ursprungligen till ett och ett halvt års fängelse i tingsrätten för grovt bedrägeri, som inträffade mellan 2016 och 2019. Nu skärper Hovrätten straffet till två års fängelse, då de anser att det rör sig om systematisk och planerad brottslighet som pågått i flera år mot fem olika arbetsgivare. Han tvingas även betala skadestånd på 1,6 miljoner kronor. Tjänstemannen har tidigare dömts för 51 fall av grov stöld.  

Sålde på Blocket

På några av arbetsplatserna ingick det i mannens arbetsuppgifter att köpa in IT-produkter. På de andra jobben saknade han behörighet att göra beställningar, vilket inte hindrade honom från att lägga ordrar för eget bruk. 30-åringen lät samtliga arbetsgivare betala, genom att själv attestera fakturorna som kom in.
Varorna lade han sedan ut till försäljning på Blocket. Tjänstemannen erkänner stölderna, men menar att han känt sig pressad att utföra brotten av en annan person. Denne säger mannen sig kommit i kontakt med i samband med att han sålt stulna mobiltelefoner vid ett tidigare tillfälle.

Vill ha lindrigare straff

Mannen dömdes för grovt bedrägeri vid 23 tillfällen och grov trolöshet mot huvudman vid 40 tillfällen. Domen överklagades till Hovrätten av åklagaren som yrkade på strängare straff. 30-åringen ansåg att man vid straffmätningen borde vägt in att han medverkat i utredningen. Mannen yrkade även på annan påföljd än fängelse.

Hovrätten sänker antalet fall av grovt bedrägeri till tio, antalet fall av grov trolöshet mot huvudman ändras till 33, men bedömer brottet grövre än tingsrätten och skärper straffet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)