Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Beställde datorprylar för 2,2 miljoner- lät chefen betala

En tjänsteman döms till två års fängelse efter att olovligen beställt datorprylar till sig själv för drygt 2,2 miljoner kronor och fakturerat sina arbetsgivare.
Lina Friberg Publicerad
En man framför tre datorskärmar i ett annars mörkt rum.
Tjänstemannen beställde datorutrustning till sig själv för över 2 miljoner kronor - och lät chefen betala. Nu döms han till fängelse. Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT.

Mannen som nu är i 30-årsåldern dömdes ursprungligen till ett och ett halvt års fängelse i tingsrätten för grovt bedrägeri, som inträffade mellan 2016 och 2019. Nu skärper Hovrätten straffet till två års fängelse, då de anser att det rör sig om systematisk och planerad brottslighet som pågått i flera år mot fem olika arbetsgivare. Han tvingas även betala skadestånd på 1,6 miljoner kronor. Tjänstemannen har tidigare dömts för 51 fall av grov stöld.  

Sålde på Blocket

På några av arbetsplatserna ingick det i mannens arbetsuppgifter att köpa in IT-produkter. På de andra jobben saknade han behörighet att göra beställningar, vilket inte hindrade honom från att lägga ordrar för eget bruk. 30-åringen lät samtliga arbetsgivare betala, genom att själv attestera fakturorna som kom in.
Varorna lade han sedan ut till försäljning på Blocket. Tjänstemannen erkänner stölderna, men menar att han känt sig pressad att utföra brotten av en annan person. Denne säger mannen sig kommit i kontakt med i samband med att han sålt stulna mobiltelefoner vid ett tidigare tillfälle.

Vill ha lindrigare straff

Mannen dömdes för grovt bedrägeri vid 23 tillfällen och grov trolöshet mot huvudman vid 40 tillfällen. Domen överklagades till Hovrätten av åklagaren som yrkade på strängare straff. 30-åringen ansåg att man vid straffmätningen borde vägt in att han medverkat i utredningen. Mannen yrkade även på annan påföljd än fängelse.

Hovrätten sänker antalet fall av grovt bedrägeri till tio, antalet fall av grov trolöshet mot huvudman ändras till 33, men bedömer brottet grövre än tingsrätten och skärper straffet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.