Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Beställde datorprylar för 2,2 miljoner- lät chefen betala

En tjänsteman döms till två års fängelse efter att olovligen beställt datorprylar till sig själv för drygt 2,2 miljoner kronor och fakturerat sina arbetsgivare.
Lina Friberg Publicerad
En man framför tre datorskärmar i ett annars mörkt rum.
Tjänstemannen beställde datorutrustning till sig själv för över 2 miljoner kronor - och lät chefen betala. Nu döms han till fängelse. Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT.

Mannen som nu är i 30-årsåldern dömdes ursprungligen till ett och ett halvt års fängelse i tingsrätten för grovt bedrägeri, som inträffade mellan 2016 och 2019. Nu skärper Hovrätten straffet till två års fängelse, då de anser att det rör sig om systematisk och planerad brottslighet som pågått i flera år mot fem olika arbetsgivare. Han tvingas även betala skadestånd på 1,6 miljoner kronor. Tjänstemannen har tidigare dömts för 51 fall av grov stöld.  

Sålde på Blocket

På några av arbetsplatserna ingick det i mannens arbetsuppgifter att köpa in IT-produkter. På de andra jobben saknade han behörighet att göra beställningar, vilket inte hindrade honom från att lägga ordrar för eget bruk. 30-åringen lät samtliga arbetsgivare betala, genom att själv attestera fakturorna som kom in.
Varorna lade han sedan ut till försäljning på Blocket. Tjänstemannen erkänner stölderna, men menar att han känt sig pressad att utföra brotten av en annan person. Denne säger mannen sig kommit i kontakt med i samband med att han sålt stulna mobiltelefoner vid ett tidigare tillfälle.

Vill ha lindrigare straff

Mannen dömdes för grovt bedrägeri vid 23 tillfällen och grov trolöshet mot huvudman vid 40 tillfällen. Domen överklagades till Hovrätten av åklagaren som yrkade på strängare straff. 30-åringen ansåg att man vid straffmätningen borde vägt in att han medverkat i utredningen. Mannen yrkade även på annan påföljd än fängelse.

Hovrätten sänker antalet fall av grovt bedrägeri till tio, antalet fall av grov trolöshet mot huvudman ändras till 33, men bedömer brottet grövre än tingsrätten och skärper straffet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok