Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Forskare kritiserar nya studiestödet

Omställningsstudiestödet har slagit snett. Stödet når fel grupper och är ett slöseri med skattemedel. Det menar två forskare i en ny rapport - men de får mothugg från facken.
Ola Rennstam Publicerad
Omställningsstudiestödet kritiseras för att inte nå de mest behövande och anses vara ett slöseri med skattemedel. Facken motsätter sig och betonar behovet av vidareutbildning för alla yrkesgrupper.
Omställningsstudiestödet kritiseras för att inte nå de mest behövande grupperna och anses vara ett slöseri med skattemedel, enligt en ny rapport av nationalekonomerna Peter Fredriksson och David Seim. Facken motsätter sig kritiken och betonar behovet av vidareutbildning för alla yrkesgrupper. Foto: Jessica Gow/TT/Claudio Bresciani/TT.

Omställningsstudiestödet infördes i samband med den nya LAS-överenskommelsen 2022, då arbetsgivare bland annat gavs större möjligheter att göra avsteg från turordningsreglerna. Tanken med studiestödet var att ge arbetstagare en utökad möjlighet till vidareutbildning för att bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Kollega har i flera artiklar berättat om de långa handläggningstiderna till följd av att CSN, Centrala studiestödsnämnden, inte haft tillräckliga resurser att hantera det stora söktrycket.

Nu har två professorer i nationalekonomi, Peter Fredriksson och David Seim, analyserat hur de två första ansökningsperioderna har gått. Rapporten har gjorts på uppdrag av organisationen SNS och levererar kritik på en rad punkter.

Lågutbildade nås inte av stödet

För det första slår forskarna fast att omställningsstudiestödet inte når de grupper som behöver det mest. Enligt rapporten ansöker lågutbildade och personer som jobbar i yrken med störst risk att ersättas av AI om stödet i betydligt lägre utsträckning än dem med högre utbildning.

För det andra konstaterar de att sannolikheten att beviljas stödet är lägre bland lågutbildade och personer med hög arbetslöshetsrisk. Omställningsstudiestödet används alltså främst av andra grupper än de som är i störst behov av kompetensutveckling, skriver forskarna i sin rapport.

Enligt de båda nationalekonomerna sub­ventionerar reformen utbildningar som ändå hade kommit till stånd. Benägenheten att påbörja en utbildning är nämligen lika stor oavsett om den sökande får sin ansökning beviljad eller inte, vilket forskarna tyder på att stödet inte påverkar viljan att börja studera.

Slöseri med skattemedel

En av forskarnas slutsatser är att omställningsstudiestödet är ett slöseri med skattemedel i sin nuvarande form, de anser att det nuvarande studiemedelssystemet skulle kunna tillgodose behovet av omskolning.
Man anser att stödet kan motiveras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv - om det riktas till grupper med stort behov av att uppgradera sin kompetens och som inte skulle göra detta utan samhällets hjälp. Till exempel borde stödet begränsas till personer som varslats om uppsägning.

Facken upprörda

Forskarnas slutsatser får inte några stående ovationer från fackligt håll. Enligt facken har rapporten landat i felaktiga slutsatser eftersom utgångspunkten präglas av missförstånd.

Vi håller inte med dem. Syftet med reformen har aldrig varit att fungera som en traditionell arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Måste även beakta saker som kommer man att kunna jobba längre och kommer man att orka. Men den typen av aspekter har det inte tittat på i den här studien, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. 

 

Är det inte viktigt att analysera om skattemedlen används på rätt sätt?
Jo, absolut men för att kunna göra en sådan analys måste man titta på fler aspekter och det är för tidigt. De första perioderna präglades av ett antal barnsjukdomar i CSN:s handläggning som till exempel gjorde att de som redan var i studier fick stödet beviljat.

Även högutbildade riskerar arbetslöshet

Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, skriver på Linkedin: "Oj vad många fel två professorer kan ha om omställningsstudiestödet" och  påpekar att det redan finns en statlig arbetsmarknadspolitik, inte minst för dem med svag ställning på arbetsmarknaden.

Facken ställer sig också frågande till rapportens slutsats att stödet inte når de grupper som har störst behov, eller att det endast är personer med lägre utbildning som löper risk att bli arbetslösa eller behöva ställa om till följd av AI.

Den snabba AI-utvecklingen påverkar i hög grad högutbildade grupper. Forskning visar att just generativ AI på ett annat sätt än tidigare tekniksprång kan komma att påverka grupper med högre utbildning och inkomstnivåer. Det är centralt att akademiker ges möjlighet att växla spår och framtidssäkra sin kompetens genom omställningsstudiestödet, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Akavia i en kommentar.

Läs hela SNS-rapporten här.
 

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

Källa: CSN och PTK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Vill skapa en humanitär korridor till Gaza

Unionenmedlemmen Marita Rodriguez har fått tjänstledigt för att delta i konvojen Global Sumud Flotilla vars syfte är att bryta blockaden mot Gaza och skapa en humanitär korridor.
Johanna Rovira Publicerad 26 september 2025, kl 12:08
Unionenmedlemmen Marita Rodriguez går i spetsen för Global Sumud Flotilla – en internationell konvoj bestående av över 50 fartyg från mer än 44 länder. Syftet? Att bryta blockaden mot Gaza och etablera en humanitär korridor.Bild på kvinna och fartyg.
Unionenmedlemmen Marita Rodriguez befinner sig ombord på ett av de över 50 skepp som seglar i intitiativet Global Sumud Flotilla. Båten på bilden är dock inte den båt hon befinner sig på. Foto: Privat/Sebastiano Diamante/AP/TT

Var befinner du dig just nu? 

Ombord på en liten segelbåt, Selvaggia, på väg till Gaza i en flottilj, Global Sumud Flotilla, som försöker bryta den illegala israeliska blockaden av Gaza. Vi har också med oss viss humanitär hjälp ombord och målet är att skapa en humanitär korridor. Häromnatten blev vi attackerade av drönare, men vi hade tur, det blev inga större skador, det var bara väldigt skrämmande. 

Varför är du ombord? 

Av kärlek. Min far var politiskt aktiv och blev mördad i Chile. När jag ser politiska rörelser som blivit oerhört kriminaliserade ser jag honom och viljan att förändra.  Men också på grund av min sons härliga leende – jag kan inte stillatigande se på hur andra barn lider.  Lidandet i Gaza måste få ett slut. 

Gör du det här i tjänsten? 

Nej, jag fick tjänstledigt. Min chef ansåg att missionen är  viktig och såg resan som kompetensutveckling. Jag kommer att ta med mig massa värdefull kunskap om organisation överlag när jag kommer hem. Om jag kommer hem. 

Vad är Global Sumud Flotilla: 

Ett internationellt initiativ som består av över 50 fartyg med tusentals deltagare från mer än 44 länder. Konvojen avseglade i slutet av augusti, och utsattes för drönarattacker natten till den 24 september.  Italien och Spanien har skickat ut stridsfartyg för beskydd av konvojen. Ett femtontal deltagare från Sverige finns med ombord på olika skepp.

Uttalande från utrikesdepartementet med anledning av GSF: 

Utrikesdepartementet avråder sedan tio år från alla resor till Gaza.  Avrådan är en signal om att säkerhetsläget är allvarligt och att enskilda noggrant bör tänka över sitt beslut att resa. Sverige har inte några möjligheter att bistå konsulärt till havs.
Källa: Utrikesdepartementet.