Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Handläggningskaos på CSN fortsätter nästa år

Tusentals personer kommer att gå miste om det nya omställningsstudiestödet. Orsaken är att CSN inte hinner med handläggningen. Enligt myndighetens egen analys kommer problemen fortsätta in på 2024.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster kuvert från CSN, till höger en stor hög med papper på ett skrivbord.
Handläggningsproblemen kring omställningsstudiestödet gör att CSN kommer att behöva skicka tillbaka 600 miljoner kronor som avsatts, enligt myndighetens beräkningar. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Redan när ansökningen till vårens utbildningar öppnade i oktober förra året stod det klart att intresset för det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta) var betydligt större än vad bedömarna trott. CSN hade ingen möjlighet att hinna med handläggningstakten och ansökningarna staplades på hög. Därefter har problemen fortsatt. När ansökningarna till höstens utbildningar öppnade i början av april kraschade CSN:s tekniska system.

Ansökningarna för att få kompetensutbilda sig inom ramen för den nya reformen har fortsatt att strömma in. Vid årsskiftet var CSN:s prognos satt till 18 000 ansökningar under 2023 – myndighetens senaste bedömning lyder nu 55 000 ansökningar.

– Vi har hittills fått in 47 000 ansökningar och har beviljat 2 200 från starten i höstas, säger Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen på CSN.

Sammanlagt finns pengar avsatta i budgeten till 8 900 heltidsstudenter under 2023. Men på grund av de stora handläggningsproblemen beräknar CSN med att man bara kommer hinna betala ut stöd till 5 000 personer under årets lopp. Det innebär alltså att 4 000 personer, som egentligen skulle ha rätt till stöd för att studera, nu inte kommer att få möjligheten. Annika Fahlander beklagar situationen:
– Det är förstås jättetråkigt att vi inte når ut med de pengarna som finns i budgeten, vi vill verkligen möjliggöra att människor ska kunna studera, säger hon.

600 miljoner brinner inne

Handläggningsproblemen gör också att CSN kommer att behöva skicka tillbaka 600 miljoner kronor som avsatts, enligt myndighetens beräkningar.
– De pengar som avser 2023 brinner inne och går tillbaka till statskassan, konstaterar Annika Fahlander.

CSN har vädjat till regeringen om ett extra anslag på 50 miljoner kronor för att kunna hantera söktrycket. Men regeringen har varit kallsinnig och beviljade inga extrapengar i sin vårbudget, ett beslut som kritiserats av både fack och arbetsgivarorganisationer. Istället anser utbildningsminister Mats Persson (L) att CSN ska lösa utmaningen genom att omprioritera sina resurser. Enligt Annika Fahlander löser regeringens inställning inte problemen.

– Det gör det fortsatt utmanade oss och vår bedömning är att vi inte kommer hinna med. Parallellt med vårens ansökning jobbar vi fortfarande med höstens, vilket innebär att vi inte har möjlighet att lägga full kraft på de nya. Vårterminen är snart slut och det många som fortfarande väntar på besked, säger hon.

Digital lösning dröjer

I dag sker handläggningen av omställningsstudiestödet manuellt, vilket kräver mycket personal. På CSN jobbar man nu med en digital lösning som kommer att underlätta arbetet. Men den tekniska plattformen dröjer, den kommer sjösättas etappvis med början om ett år.

Vilka insatser har ni vidtagit i nuläget för att få handläggningen att fundera bättre?
– Vi har lånat in personal från andra avdelningar på myndigheten men det är långt ifrån tillräckligt för att möta behovet. Vi har kompetensutvecklat en del anställda och håller på att ta fram en plan kring vad vi kan förbättra.

Kommer problemen att fortsätta även i höst?
– Ja, jag befarar att det kommer hänga kvar en bit in på 2024 – såvida vi inte får en förstärkning med fler handläggare. Budgeten för nästa år är dessutom fördubblad jämfört med 2023 så då förväntas vi hjälpa många fler.

Vad kan man göra som ansökande för att underlätta er handläggning?
– Läsa informationen på vår hemsida noga. Där finns en föransökan där man kan få guidning och se om man behöver komplettera med några uppgifter. Det underlättar också mycket för vår handläggningstid om man tar reda på sin omställningsorganisation.

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

Källa: CSN och PTK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.