Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Handläggningskaos på CSN fortsätter nästa år

Tusentals personer kommer att gå miste om det nya omställningsstudiestödet. Orsaken är att CSN inte hinner med handläggningen. Enligt myndighetens egen analys kommer problemen fortsätta in på 2024.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster kuvert från CSN, till höger en stor hög med papper på ett skrivbord.
Handläggningsproblemen kring omställningsstudiestödet gör att CSN kommer att behöva skicka tillbaka 600 miljoner kronor som avsatts, enligt myndighetens beräkningar. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Redan när ansökningen till vårens utbildningar öppnade i oktober förra året stod det klart att intresset för det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta) var betydligt större än vad bedömarna trott. CSN hade ingen möjlighet att hinna med handläggningstakten och ansökningarna staplades på hög. Därefter har problemen fortsatt. När ansökningarna till höstens utbildningar öppnade i början av april kraschade CSN:s tekniska system.

Ansökningarna för att få kompetensutbilda sig inom ramen för den nya reformen har fortsatt att strömma in. Vid årsskiftet var CSN:s prognos satt till 18 000 ansökningar under 2023 – myndighetens senaste bedömning lyder nu 55 000 ansökningar.

– Vi har hittills fått in 47 000 ansökningar och har beviljat 2 200 från starten i höstas, säger Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen på CSN.

Sammanlagt finns pengar avsatta i budgeten till 8 900 heltidsstudenter under 2023. Men på grund av de stora handläggningsproblemen beräknar CSN med att man bara kommer hinna betala ut stöd till 5 000 personer under årets lopp. Det innebär alltså att 4 000 personer, som egentligen skulle ha rätt till stöd för att studera, nu inte kommer att få möjligheten. Annika Fahlander beklagar situationen:
– Det är förstås jättetråkigt att vi inte når ut med de pengarna som finns i budgeten, vi vill verkligen möjliggöra att människor ska kunna studera, säger hon.

600 miljoner brinner inne

Handläggningsproblemen gör också att CSN kommer att behöva skicka tillbaka 600 miljoner kronor som avsatts, enligt myndighetens beräkningar.
– De pengar som avser 2023 brinner inne och går tillbaka till statskassan, konstaterar Annika Fahlander.

CSN har vädjat till regeringen om ett extra anslag på 50 miljoner kronor för att kunna hantera söktrycket. Men regeringen har varit kallsinnig och beviljade inga extrapengar i sin vårbudget, ett beslut som kritiserats av både fack och arbetsgivarorganisationer. Istället anser utbildningsminister Mats Persson (L) att CSN ska lösa utmaningen genom att omprioritera sina resurser. Enligt Annika Fahlander löser regeringens inställning inte problemen.

– Det gör det fortsatt utmanade oss och vår bedömning är att vi inte kommer hinna med. Parallellt med vårens ansökning jobbar vi fortfarande med höstens, vilket innebär att vi inte har möjlighet att lägga full kraft på de nya. Vårterminen är snart slut och det många som fortfarande väntar på besked, säger hon.

Digital lösning dröjer

I dag sker handläggningen av omställningsstudiestödet manuellt, vilket kräver mycket personal. På CSN jobbar man nu med en digital lösning som kommer att underlätta arbetet. Men den tekniska plattformen dröjer, den kommer sjösättas etappvis med början om ett år.

Vilka insatser har ni vidtagit i nuläget för att få handläggningen att fundera bättre?
– Vi har lånat in personal från andra avdelningar på myndigheten men det är långt ifrån tillräckligt för att möta behovet. Vi har kompetensutvecklat en del anställda och håller på att ta fram en plan kring vad vi kan förbättra.

Kommer problemen att fortsätta även i höst?
– Ja, jag befarar att det kommer hänga kvar en bit in på 2024 – såvida vi inte får en förstärkning med fler handläggare. Budgeten för nästa år är dessutom fördubblad jämfört med 2023 så då förväntas vi hjälpa många fler.

Vad kan man göra som ansökande för att underlätta er handläggning?
– Läsa informationen på vår hemsida noga. Där finns en föransökan där man kan få guidning och se om man behöver komplettera med några uppgifter. Det underlättar också mycket för vår handläggningstid om man tar reda på sin omställningsorganisation.

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

Källa: CSN och PTK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.