Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Redan när ansökningen till vårens utbildningar öppnade i oktober förra året stod det klart att intresset för det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta) var betydligt större än vad bedömarna trott. CSN hade ingen möjlighet att hinna med handläggningstakten och ansökningarna staplades på hög. Därefter har problemen fortsatt. När ansökningarna till höstens utbildningar öppnade i början av april kraschade CSN:s tekniska system.
Ansökningarna för att få kompetensutbilda sig inom ramen för den nya reformen har fortsatt att strömma in. Vid årsskiftet var CSN:s prognos satt till 18 000 ansökningar under 2023 – myndighetens senaste bedömning lyder nu 55 000 ansökningar.
– Vi har hittills fått in 47 000 ansökningar och har beviljat 2 200 från starten i höstas, säger Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen på CSN.
Sammanlagt finns pengar avsatta i budgeten till 8 900 heltidsstudenter under 2023. Men på grund av de stora handläggningsproblemen beräknar CSN med att man bara kommer hinna betala ut stöd till 5 000 personer under årets lopp. Det innebär alltså att 4 000 personer, som egentligen skulle ha rätt till stöd för att studera, nu inte kommer att få möjligheten. Annika Fahlander beklagar situationen:
– Det är förstås jättetråkigt att vi inte når ut med de pengarna som finns i budgeten, vi vill verkligen möjliggöra att människor ska kunna studera, säger hon.
Handläggningsproblemen gör också att CSN kommer att behöva skicka tillbaka 600 miljoner kronor som avsatts, enligt myndighetens beräkningar.
– De pengar som avser 2023 brinner inne och går tillbaka till statskassan, konstaterar Annika Fahlander.
CSN har vädjat till regeringen om ett extra anslag på 50 miljoner kronor för att kunna hantera söktrycket. Men regeringen har varit kallsinnig och beviljade inga extrapengar i sin vårbudget, ett beslut som kritiserats av både fack och arbetsgivarorganisationer. Istället anser utbildningsminister Mats Persson (L) att CSN ska lösa utmaningen genom att omprioritera sina resurser. Enligt Annika Fahlander löser regeringens inställning inte problemen.
– Det gör det fortsatt utmanade oss och vår bedömning är att vi inte kommer hinna med. Parallellt med vårens ansökning jobbar vi fortfarande med höstens, vilket innebär att vi inte har möjlighet att lägga full kraft på de nya. Vårterminen är snart slut och det många som fortfarande väntar på besked, säger hon.
I dag sker handläggningen av omställningsstudiestödet manuellt, vilket kräver mycket personal. På CSN jobbar man nu med en digital lösning som kommer att underlätta arbetet. Men den tekniska plattformen dröjer, den kommer sjösättas etappvis med början om ett år.
Vilka insatser har ni vidtagit i nuläget för att få handläggningen att fundera bättre?
– Vi har lånat in personal från andra avdelningar på myndigheten men det är långt ifrån tillräckligt för att möta behovet. Vi har kompetensutvecklat en del anställda och håller på att ta fram en plan kring vad vi kan förbättra.
Kommer problemen att fortsätta även i höst?
– Ja, jag befarar att det kommer hänga kvar en bit in på 2024 – såvida vi inte får en förstärkning med fler handläggare. Budgeten för nästa år är dessutom fördubblad jämfört med 2023 så då förväntas vi hjälpa många fler.
Vad kan man göra som ansökande för att underlätta er handläggning?
– Läsa informationen på vår hemsida noga. Där finns en föransökan där man kan få guidning och se om man behöver komplettera med några uppgifter. Det underlättar också mycket för vår handläggningstid om man tar reda på sin omställningsorganisation.
Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:
Källa: CSN och PTK
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
