Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Handläggningskaos på CSN fortsätter nästa år

Tusentals personer kommer att gå miste om det nya omställningsstudiestödet. Orsaken är att CSN inte hinner med handläggningen. Enligt myndighetens egen analys kommer problemen fortsätta in på 2024.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster kuvert från CSN, till höger en stor hög med papper på ett skrivbord.
Handläggningsproblemen kring omställningsstudiestödet gör att CSN kommer att behöva skicka tillbaka 600 miljoner kronor som avsatts, enligt myndighetens beräkningar. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Redan när ansökningen till vårens utbildningar öppnade i oktober förra året stod det klart att intresset för det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta) var betydligt större än vad bedömarna trott. CSN hade ingen möjlighet att hinna med handläggningstakten och ansökningarna staplades på hög. Därefter har problemen fortsatt. När ansökningarna till höstens utbildningar öppnade i början av april kraschade CSN:s tekniska system.

Ansökningarna för att få kompetensutbilda sig inom ramen för den nya reformen har fortsatt att strömma in. Vid årsskiftet var CSN:s prognos satt till 18 000 ansökningar under 2023 – myndighetens senaste bedömning lyder nu 55 000 ansökningar.

– Vi har hittills fått in 47 000 ansökningar och har beviljat 2 200 från starten i höstas, säger Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen på CSN.

Sammanlagt finns pengar avsatta i budgeten till 8 900 heltidsstudenter under 2023. Men på grund av de stora handläggningsproblemen beräknar CSN med att man bara kommer hinna betala ut stöd till 5 000 personer under årets lopp. Det innebär alltså att 4 000 personer, som egentligen skulle ha rätt till stöd för att studera, nu inte kommer att få möjligheten. Annika Fahlander beklagar situationen:
– Det är förstås jättetråkigt att vi inte når ut med de pengarna som finns i budgeten, vi vill verkligen möjliggöra att människor ska kunna studera, säger hon.

600 miljoner brinner inne

Handläggningsproblemen gör också att CSN kommer att behöva skicka tillbaka 600 miljoner kronor som avsatts, enligt myndighetens beräkningar.
– De pengar som avser 2023 brinner inne och går tillbaka till statskassan, konstaterar Annika Fahlander.

CSN har vädjat till regeringen om ett extra anslag på 50 miljoner kronor för att kunna hantera söktrycket. Men regeringen har varit kallsinnig och beviljade inga extrapengar i sin vårbudget, ett beslut som kritiserats av både fack och arbetsgivarorganisationer. Istället anser utbildningsminister Mats Persson (L) att CSN ska lösa utmaningen genom att omprioritera sina resurser. Enligt Annika Fahlander löser regeringens inställning inte problemen.

– Det gör det fortsatt utmanade oss och vår bedömning är att vi inte kommer hinna med. Parallellt med vårens ansökning jobbar vi fortfarande med höstens, vilket innebär att vi inte har möjlighet att lägga full kraft på de nya. Vårterminen är snart slut och det många som fortfarande väntar på besked, säger hon.

Digital lösning dröjer

I dag sker handläggningen av omställningsstudiestödet manuellt, vilket kräver mycket personal. På CSN jobbar man nu med en digital lösning som kommer att underlätta arbetet. Men den tekniska plattformen dröjer, den kommer sjösättas etappvis med början om ett år.

Vilka insatser har ni vidtagit i nuläget för att få handläggningen att fundera bättre?
– Vi har lånat in personal från andra avdelningar på myndigheten men det är långt ifrån tillräckligt för att möta behovet. Vi har kompetensutvecklat en del anställda och håller på att ta fram en plan kring vad vi kan förbättra.

Kommer problemen att fortsätta även i höst?
– Ja, jag befarar att det kommer hänga kvar en bit in på 2024 – såvida vi inte får en förstärkning med fler handläggare. Budgeten för nästa år är dessutom fördubblad jämfört med 2023 så då förväntas vi hjälpa många fler.

Vad kan man göra som ansökande för att underlätta er handläggning?
– Läsa informationen på vår hemsida noga. Där finns en föransökan där man kan få guidning och se om man behöver komplettera med några uppgifter. Det underlättar också mycket för vår handläggningstid om man tar reda på sin omställningsorganisation.

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

Källa: CSN och PTK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.