Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ylva överklagade CSN:s beslut – fick rätt

Ylva Janse nekades omställningsstudiestöd eftersom hon fått vanligt studiemedel. Då betalade hon tillbaka allt, överklagade CSN:s beslut och fick rätt.
– Men jag känner mig fortfarande förbannad på hur dåligt de sköter sitt jobb.
David Österberg Publicerad
Porträttbild på Ylva Janse i glasögon utomhus, sommar.
Ylva Janse nekades omställningsstudiestöd eftersom hon fått vanligt studiemedel. Då betalade hon tillbaka allt, överklagade CSN:s beslut och fick rätt. Foto: Ola Rennstam.

I början av juni berättade vi om Ylva Janse. Hon sökte omställningsstudiestöd i oktober förra året för att kunna plugga under våren. På grund av de långa handläggningstiderna fick hon inget besked om hon beviljats omställningsstudiestödet eller inte, men började plugga ändå. I väntan på besked sökte och fick hon vanligt studiestöd.

– Både i samtal med CSN:s handläggare och via deras hemsida fick jag beskedet att söka studiemedel, och trodde då att det var en förutsättning för att få omställningsstudiesstöd, sa hon till Kollega.

Betalade tillbaka studiestödet

I maj kontaktade Ylva Janse myndigheten för att höra vad som hände med hennes ärende. Då fick hon beskedet att hon inte kunde få omställningsstudiestöd eftersom hon fått vanligt studiemedel.

– Jag kände mig totalt blåst. Jag hade gått och väntat ett halvår på pengarna och gjort det som CSN uppmanade mig att göra. När jag sa att jag tänkte betala tillbaka allt fick jag svaret att jag bara fick betala tillbaka det jag hade fått de senaste två veckorna.

Men det struntade Ylva Janse i. Hon betalade tillbaka varenda krona – och fick då pengarna utbetalade igen.

– Då betalade jag tillbaka igen och sa till CSN att jag tänkte fortsätta tills de tog emot pengarna. Till slut ledsnade de väl och lät mig betala tillbaka.

Överklagade CSN:s beslut

Med hjälp av en jurist skickade hon sedan en överklagan till Överklagandenämnden för studiestöd.

– Nämnden gav mig rätt och beviljade mig omställningsstudiestöd från januari tills terminens slut i mitten av juni. När jag hade betalat tillbaka allt fanns inte längre något hinder för att bevilja mig stödet. Det kändes som att jag fick rättvisa. Men jag känner mig fortfarande förbannad på hur dåligt CSN sköter sitt jobb. De borde tydligt ha informerat alla att det inte går att få omställningsstudiestöd om man får vanligt studiestöd. Jag hade möjlighet att betala tillbaka allt, men det har ju inte alla.

"Kunde ha varit tydligare"

Joacim Strömblad, utredare på CSN, medgav i juni att myndigheten borde ha informerat bättre.

– Vi har inte lämnat någon felaktig information på vår hemsida men vi kunde absolut ha varit tydligare. Det är också därför vi löpande har byggt på informationen. Även om informationen är komplett så förstår vi att den kan vara svår att ta till sig för det är komplext, sa han till Kollega.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.