Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ylva överklagade CSN:s beslut – fick rätt

Ylva Janse nekades omställningsstudiestöd eftersom hon fått vanligt studiemedel. Då betalade hon tillbaka allt, överklagade CSN:s beslut och fick rätt.
– Men jag känner mig fortfarande förbannad på hur dåligt de sköter sitt jobb.
David Österberg Publicerad
Porträttbild på Ylva Janse i glasögon utomhus, sommar.
Ylva Janse nekades omställningsstudiestöd eftersom hon fått vanligt studiemedel. Då betalade hon tillbaka allt, överklagade CSN:s beslut och fick rätt. Foto: Ola Rennstam.

I början av juni berättade vi om Ylva Janse. Hon sökte omställningsstudiestöd i oktober förra året för att kunna plugga under våren. På grund av de långa handläggningstiderna fick hon inget besked om hon beviljats omställningsstudiestödet eller inte, men började plugga ändå. I väntan på besked sökte och fick hon vanligt studiestöd.

– Både i samtal med CSN:s handläggare och via deras hemsida fick jag beskedet att söka studiemedel, och trodde då att det var en förutsättning för att få omställningsstudiesstöd, sa hon till Kollega.

Betalade tillbaka studiestödet

I maj kontaktade Ylva Janse myndigheten för att höra vad som hände med hennes ärende. Då fick hon beskedet att hon inte kunde få omställningsstudiestöd eftersom hon fått vanligt studiemedel.

– Jag kände mig totalt blåst. Jag hade gått och väntat ett halvår på pengarna och gjort det som CSN uppmanade mig att göra. När jag sa att jag tänkte betala tillbaka allt fick jag svaret att jag bara fick betala tillbaka det jag hade fått de senaste två veckorna.

Men det struntade Ylva Janse i. Hon betalade tillbaka varenda krona – och fick då pengarna utbetalade igen.

– Då betalade jag tillbaka igen och sa till CSN att jag tänkte fortsätta tills de tog emot pengarna. Till slut ledsnade de väl och lät mig betala tillbaka.

Överklagade CSN:s beslut

Med hjälp av en jurist skickade hon sedan en överklagan till Överklagandenämnden för studiestöd.

– Nämnden gav mig rätt och beviljade mig omställningsstudiestöd från januari tills terminens slut i mitten av juni. När jag hade betalat tillbaka allt fanns inte längre något hinder för att bevilja mig stödet. Det kändes som att jag fick rättvisa. Men jag känner mig fortfarande förbannad på hur dåligt CSN sköter sitt jobb. De borde tydligt ha informerat alla att det inte går att få omställningsstudiestöd om man får vanligt studiestöd. Jag hade möjlighet att betala tillbaka allt, men det har ju inte alla.

"Kunde ha varit tydligare"

Joacim Strömblad, utredare på CSN, medgav i juni att myndigheten borde ha informerat bättre.

– Vi har inte lämnat någon felaktig information på vår hemsida men vi kunde absolut ha varit tydligare. Det är också därför vi löpande har byggt på informationen. Även om informationen är komplett så förstår vi att den kan vara svår att ta till sig för det är komplext, sa han till Kollega.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.