Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ylva överklagade CSN:s beslut – fick rätt

Ylva Janse nekades omställningsstudiestöd eftersom hon fått vanligt studiemedel. Då betalade hon tillbaka allt, överklagade CSN:s beslut och fick rätt.
– Men jag känner mig fortfarande förbannad på hur dåligt de sköter sitt jobb.
David Österberg Publicerad
Porträttbild på Ylva Janse i glasögon utomhus, sommar.
Ylva Janse nekades omställningsstudiestöd eftersom hon fått vanligt studiemedel. Då betalade hon tillbaka allt, överklagade CSN:s beslut och fick rätt. Foto: Ola Rennstam.

I början av juni berättade vi om Ylva Janse. Hon sökte omställningsstudiestöd i oktober förra året för att kunna plugga under våren. På grund av de långa handläggningstiderna fick hon inget besked om hon beviljats omställningsstudiestödet eller inte, men började plugga ändå. I väntan på besked sökte och fick hon vanligt studiestöd.

– Både i samtal med CSN:s handläggare och via deras hemsida fick jag beskedet att söka studiemedel, och trodde då att det var en förutsättning för att få omställningsstudiesstöd, sa hon till Kollega.

Betalade tillbaka studiestödet

I maj kontaktade Ylva Janse myndigheten för att höra vad som hände med hennes ärende. Då fick hon beskedet att hon inte kunde få omställningsstudiestöd eftersom hon fått vanligt studiemedel.

– Jag kände mig totalt blåst. Jag hade gått och väntat ett halvår på pengarna och gjort det som CSN uppmanade mig att göra. När jag sa att jag tänkte betala tillbaka allt fick jag svaret att jag bara fick betala tillbaka det jag hade fått de senaste två veckorna.

Men det struntade Ylva Janse i. Hon betalade tillbaka varenda krona – och fick då pengarna utbetalade igen.

– Då betalade jag tillbaka igen och sa till CSN att jag tänkte fortsätta tills de tog emot pengarna. Till slut ledsnade de väl och lät mig betala tillbaka.

Överklagade CSN:s beslut

Med hjälp av en jurist skickade hon sedan en överklagan till Överklagandenämnden för studiestöd.

– Nämnden gav mig rätt och beviljade mig omställningsstudiestöd från januari tills terminens slut i mitten av juni. När jag hade betalat tillbaka allt fanns inte längre något hinder för att bevilja mig stödet. Det kändes som att jag fick rättvisa. Men jag känner mig fortfarande förbannad på hur dåligt CSN sköter sitt jobb. De borde tydligt ha informerat alla att det inte går att få omställningsstudiestöd om man får vanligt studiestöd. Jag hade möjlighet att betala tillbaka allt, men det har ju inte alla.

"Kunde ha varit tydligare"

Joacim Strömblad, utredare på CSN, medgav i juni att myndigheten borde ha informerat bättre.

– Vi har inte lämnat någon felaktig information på vår hemsida men vi kunde absolut ha varit tydligare. Det är också därför vi löpande har byggt på informationen. Även om informationen är komplett så förstår vi att den kan vara svår att ta till sig för det är komplext, sa han till Kollega.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belsastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård