Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ylva överklagade CSN:s beslut – fick rätt

Ylva Janse nekades omställningsstudiestöd eftersom hon fått vanligt studiemedel. Då betalade hon tillbaka allt, överklagade CSN:s beslut och fick rätt.
– Men jag känner mig fortfarande förbannad på hur dåligt de sköter sitt jobb.
David Österberg Publicerad
Porträttbild på Ylva Janse i glasögon utomhus, sommar.
Ylva Janse nekades omställningsstudiestöd eftersom hon fått vanligt studiemedel. Då betalade hon tillbaka allt, överklagade CSN:s beslut och fick rätt. Foto: Ola Rennstam.

I början av juni berättade vi om Ylva Janse. Hon sökte omställningsstudiestöd i oktober förra året för att kunna plugga under våren. På grund av de långa handläggningstiderna fick hon inget besked om hon beviljats omställningsstudiestödet eller inte, men började plugga ändå. I väntan på besked sökte och fick hon vanligt studiestöd.

– Både i samtal med CSN:s handläggare och via deras hemsida fick jag beskedet att söka studiemedel, och trodde då att det var en förutsättning för att få omställningsstudiesstöd, sa hon till Kollega.

Betalade tillbaka studiestödet

I maj kontaktade Ylva Janse myndigheten för att höra vad som hände med hennes ärende. Då fick hon beskedet att hon inte kunde få omställningsstudiestöd eftersom hon fått vanligt studiemedel.

– Jag kände mig totalt blåst. Jag hade gått och väntat ett halvår på pengarna och gjort det som CSN uppmanade mig att göra. När jag sa att jag tänkte betala tillbaka allt fick jag svaret att jag bara fick betala tillbaka det jag hade fått de senaste två veckorna.

Men det struntade Ylva Janse i. Hon betalade tillbaka varenda krona – och fick då pengarna utbetalade igen.

– Då betalade jag tillbaka igen och sa till CSN att jag tänkte fortsätta tills de tog emot pengarna. Till slut ledsnade de väl och lät mig betala tillbaka.

Överklagade CSN:s beslut

Med hjälp av en jurist skickade hon sedan en överklagan till Överklagandenämnden för studiestöd.

– Nämnden gav mig rätt och beviljade mig omställningsstudiestöd från januari tills terminens slut i mitten av juni. När jag hade betalat tillbaka allt fanns inte längre något hinder för att bevilja mig stödet. Det kändes som att jag fick rättvisa. Men jag känner mig fortfarande förbannad på hur dåligt CSN sköter sitt jobb. De borde tydligt ha informerat alla att det inte går att få omställningsstudiestöd om man får vanligt studiestöd. Jag hade möjlighet att betala tillbaka allt, men det har ju inte alla.

"Kunde ha varit tydligare"

Joacim Strömblad, utredare på CSN, medgav i juni att myndigheten borde ha informerat bättre.

– Vi har inte lämnat någon felaktig information på vår hemsida men vi kunde absolut ha varit tydligare. Det är också därför vi löpande har byggt på informationen. Även om informationen är komplett så förstår vi att den kan vara svår att ta till sig för det är komplext, sa han till Kollega.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.