Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Följde CSN:s råd - nekades stöd

Ylva Janse följde CSN:s information angående omställningsstudiestödet. Fem månader senare fick hon avslag på sin ansökan – med motiveringen att hon gjort fel. Nu vill hon varna andra.
– Jag är heligt förbannad på hur illa CSN har skött sitt uppdrag, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad
Ylva janse utomhos.
Enligt Ylva Janse var det först under våren som CSN informerade på sin hemsida om att studiemedel och omställningsstudiestöd inte är kompatibla. Foto: Ola Rennstam.

Redovisningsekonomen Ylva Janse har nackbesvär till följd av artros. För några år sedan insåg hon att det kommer att bli svårt att fortsätta med sitt stillasittande skrivbordsjobb ända till pensionen. Dessutom har Ylva Janse känt ett allt större sug efter en ny riktning i karriären. Så när ansökningstiden för det nya omställningsstudiestödet öppnade i oktober i fjol hängde hon på låset och var bland de allra första som sökte. Kurserna hon ville gå under vårterminen godkändes, hennes arbetsgivare gav henne tjänstledigt och Trygghetsrådet TRR ansåg att hennes ansökan var ett skolboksexempel på hur den nya utbildningsreformen var tänkt att användas. Då började problemen.

Både i samtal med CSN:s handläggare och via deras hemsida fick jag beskedet att söka studiemedel, och trodde då att det var en förutsättning för att få omställningsstudiestöd. Så det gjorde jag. Sen hörde jag ingenting på flera månader men visste att handläggarna hade hög belastning med många ärenden så jag ville inte ringa och ligga på om mitt ärende varje vecka. Det ångrar jag nu, säger hon.

Går miste om 25 000 i månaden

Ylva Janse började sin utbildning i januari och fick studiebidrag utbetalt i väntan på pengarna via omställningsstudiestödet, vilket i hennes fall skulle handlat om närmare 25 000 kronor i månaden för studier på 75 procent.
I början av maj – fem månader efter hon haft kontakt med CSN – kontaktade hon myndigheten för att se vad som egentligen hänt med hennes ärende.

Då fick jag plötsligt beskedet att jag inte var berättigad till något omställningsstudiestöd eftersom jag fått utbetalt studiebidrag under den här tiden, alltså precis det jag hade blivit uppmanad av CSN att söka.

"Jag känner mig rättslös"

Ylva Janse. Foto: Ola Rennstam.

Ylva Janse valde att betala tillbaka studiemedlet hon fått för vårterminen men beviljades ändå inte något omställningsstudiestöd retroaktivt.

Jag är heligt förbannad på hur illa CSN har skött sitt uppdrag och känner mig framför allt orättvist behandlad eller rent av rättslös. Jag har tålmodigt gått och väntat på mina pengar i flera månader. All denna tid och energi som jag har fått lägga på det här skulle jag ha velat lagt på mina studier istället.

Enligt Ylva Janse var det först under våren som CSN informerade på sin hemsida om att studiemedel och omställningsstudiestöd inte är kompatibla.

Enligt CSN är det helt okej att söka studiemedel, bara man väntar med att ta emot själva utbetalningarna tills man vet om man får omställningsstudiestöd eller ej. Det handlar inte om pengarna längre för min del, men jag vill varna andra för att inte hamna i samma situation, säger hon.

 

Till höstterminen har Ylva Janse sökt ett par nya kurser för att kunna fortsätta på den inslagna vägen med en ny karriär. Hon befarar att strulet med CSN:s handläggning kommer att fortsätta, något som myndigheten själva flaggat för kommer vara fallet

 

Jag vet ärligt talat inte om jag kommer söka omställningsstudiestöd igen, det verkar är inte vara värt tiden man lägger ner på det, säger hon.

CSN: Reglerna är tydliga

Joacim Strömblad. Foto: Therese Hasselryd/CSN.

Enligt CSN går det inte att få omställningsstudiestöd för den tid som man redan fått utbetalt studiemedel för. Joacim Strömblad, utredare på myndigheten utvecklar:

På grund av de långa handläggningstiderna får vi ofta frågan från sökande hur de ska försörja sig under studietiden. Ett alternativ, i väntan på besked om omställningsstudiestöd, är då att söka studiemedel utifall man skulle få avslag. Men man bör vara mycket medveten om att har man fått studiemedel utbetalt då blir det inget omställningsstudiestöd. Och det går bara att betala tillbaka studiemedel för 30 dagar efter att man fått pengarna, säger Joacim Strömblad, utredare på CSN.

Finns det ingen risk att pengarna börjar betalas ut om man sökt studiemedel?

Nej, pengarna kommer inte automatiskt. Den som sökt – och fått ett beslut om studiemedel – kan välja att inte ta ut pengarna genom att inte skicka in den så kallade studieförsäkran – den betyder enkelt utryckt jag vill ha pengarna.
– Då kan man avvakta och visar det sig att man kan få omställningsstudiestöd, kan man välja det stödet i stället. Om det däremot visar sig att man inte kan få omställningsstudiestöd kan man lämna in sin studieförsäkran och få studiemedlen utbetalda.

Har information på CSN:s hemsida varit tillräckligt tydlig om de här reglerna?
– Vi har inte lämnat någon felaktig information på vår hemsida men vi kunde absolut ha varit tydligare. Det är också därför vi löpande har byggt på informationen. Även om informationen är komplett så förstår vi att den kan vara svår att ta till sig för det är komplext. Vårt råd är att kontakta oss om man är minsta osäker.

Väntar du på besked från CSN angående ditt omställningsstudiestöd? Kontakta: ola.rennstam@kollega.se

OMSTÄLLNINGSSTUDIESTÖDET:

HUR LÄNGE?

  • För heltidsstudier i maximalt 44 veckor.
  • Det är också tillåtet att studera på deltid och sprida ut veckorna. Som lägst 20 procent av en heltid.
  • Om man pluggar samtidigt som man jobbar måste man avstå arbete i samma omfattning som man studerar.

FÖR VEM?

  • Den som har jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och dessutom minst ett av de senaste två åren.
  • Man måste ha arbetat minst 16 timmar per vecka.
  • Den som är under 40 får inte läsa en utbildning som är längre än 80 veckor. För den som är över 40 finns ingen sådan gräns.
  • Stödet gäller till och med det år man fyller 60. Därefter trappas det ner.

 HUR STORT?

  • I år kan den som inte omfattas av kollektivavtal maximalt få 22 290 kronor i månaden i bidrag - före skatt.

  • Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.

  • För anställda som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv är ersättningen högre. Då kan man få 27 243 kronor i månaden i bidrag - före skatt.

  • Den som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv men tjänar mer än 34 000 kronor i månaden kan få 65 procent av lönen upp till 74 300 kronor, alltså maximalt 48 295 kronor.

    *Bidragsbeloppen baserar sig på inkomstbasbeloppet för 2023 (74 300 kronor).

FÖR VILKA UTBILDNINGAR?

  • Utbildningar som i dag ger rätt till studiemedel, exempelvis komvux, yrkeshögskola och universitet.
  • Utbildningar som en omställningsorganisation (exempelvis TRR) finansierar.
  • Utbildningen måste stärka personens ställning på arbetsmarknaden. För personer med kollektivavtal avgör omställningsorganisationerna om en utbildning gör det. Personer utan kollektivavtal ska vända sig till en kommande offentlig omställningsorganisation.
    Källa: CSN och Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.