Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Redovisningsekonomen Ylva Janse har nackbesvär till följd av artros. För några år sedan insåg hon att det kommer att bli svårt att fortsätta med sitt stillasittande skrivbordsjobb ända till pensionen. Dessutom har Ylva Janse känt ett allt större sug efter en ny riktning i karriären. Så när ansökningstiden för det nya omställningsstudiestödet öppnade i oktober i fjol hängde hon på låset och var bland de allra första som sökte. Kurserna hon ville gå under vårterminen godkändes, hennes arbetsgivare gav henne tjänstledigt och Trygghetsrådet TRR ansåg att hennes ansökan var ett skolboksexempel på hur den nya utbildningsreformen var tänkt att användas. Då började problemen.
– Både i samtal med CSN:s handläggare och via deras hemsida fick jag beskedet att söka studiemedel, och trodde då att det var en förutsättning för att få omställningsstudiestöd. Så det gjorde jag. Sen hörde jag ingenting på flera månader men visste att handläggarna hade hög belastning med många ärenden så jag ville inte ringa och ligga på om mitt ärende varje vecka. Det ångrar jag nu, säger hon.
Ylva Janse började sin utbildning i januari och fick studiebidrag utbetalt i väntan på pengarna via omställningsstudiestödet, vilket i hennes fall skulle handlat om närmare 25 000 kronor i månaden för studier på 75 procent.
I början av maj – fem månader efter hon haft kontakt med CSN – kontaktade hon myndigheten för att se vad som egentligen hänt med hennes ärende.
– Då fick jag plötsligt beskedet att jag inte var berättigad till något omställningsstudiestöd eftersom jag fått utbetalt studiebidrag under den här tiden, alltså precis det jag hade blivit uppmanad av CSN att söka.
Ylva Janse valde att betala tillbaka studiemedlet hon fått för vårterminen men beviljades ändå inte något omställningsstudiestöd retroaktivt.
– Jag är heligt förbannad på hur illa CSN har skött sitt uppdrag och känner mig framför allt orättvist behandlad eller rent av rättslös. Jag har tålmodigt gått och väntat på mina pengar i flera månader. All denna tid och energi som jag har fått lägga på det här skulle jag ha velat lagt på mina studier istället.
Enligt Ylva Janse var det först under våren som CSN informerade på sin hemsida om att studiemedel och omställningsstudiestöd inte är kompatibla.
– Enligt CSN är det helt okej att söka studiemedel, bara man väntar med att ta emot själva utbetalningarna tills man vet om man får omställningsstudiestöd eller ej. Det handlar inte om pengarna längre för min del, men jag vill varna andra för att inte hamna i samma situation, säger hon.
Till höstterminen har Ylva Janse sökt ett par nya kurser för att kunna fortsätta på den inslagna vägen med en ny karriär. Hon befarar att strulet med CSN:s handläggning kommer att fortsätta, något som myndigheten själva flaggat för kommer vara fallet.
– Jag vet ärligt talat inte om jag kommer söka omställningsstudiestöd igen, det verkar är inte vara värt tiden man lägger ner på det, säger hon.
Enligt CSN går det inte att få omställningsstudiestöd för den tid som man redan fått utbetalt studiemedel för. Joacim Strömblad, utredare på myndigheten utvecklar:
– På grund av de långa handläggningstiderna får vi ofta frågan från sökande hur de ska försörja sig under studietiden. Ett alternativ, i väntan på besked om omställningsstudiestöd, är då att söka studiemedel utifall man skulle få avslag. Men man bör vara mycket medveten om att har man fått studiemedel utbetalt då blir det inget omställningsstudiestöd. Och det går bara att betala tillbaka studiemedel för 30 dagar efter att man fått pengarna, säger Joacim Strömblad, utredare på CSN.
Finns det ingen risk att pengarna börjar betalas ut om man sökt studiemedel?
– Nej, pengarna kommer inte automatiskt. Den som sökt – och fått ett beslut om studiemedel – kan välja att inte ta ut pengarna genom att inte skicka in den så kallade studieförsäkran – den betyder enkelt utryckt jag vill ha pengarna.
– Då kan man avvakta och visar det sig att man kan få omställningsstudiestöd, kan man välja det stödet i stället. Om det däremot visar sig att man inte kan få omställningsstudiestöd kan man lämna in sin studieförsäkran och få studiemedlen utbetalda.
Har information på CSN:s hemsida varit tillräckligt tydlig om de här reglerna?
– Vi har inte lämnat någon felaktig information på vår hemsida men vi kunde absolut ha varit tydligare. Det är också därför vi löpande har byggt på informationen. Även om informationen är komplett så förstår vi att den kan vara svår att ta till sig för det är komplext. Vårt råd är att kontakta oss om man är minsta osäker.
Väntar du på besked från CSN angående ditt omställningsstudiestöd? Kontakta: ola.rennstam@kollega.se
FÖR VEM?
HUR STORT?
I år kan den som inte omfattas av kollektivavtal maximalt få 22 290 kronor i månaden i bidrag - före skatt.
Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.
För anställda som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv är ersättningen högre. Då kan man få 27 243 kronor i månaden i bidrag - före skatt.
Den som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv men tjänar mer än 34 000 kronor i månaden kan få 65 procent av lönen upp till 74 300 kronor, alltså maximalt 48 295 kronor.
*Bidragsbeloppen baserar sig på inkomstbasbeloppet för 2023 (74 300 kronor).
FÖR VILKA UTBILDNINGAR?
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.