Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Följde CSN:s råd - nekades stöd

Ylva Janse följde CSN:s information angående omställningsstudiestödet. Fem månader senare fick hon avslag på sin ansökan – med motiveringen att hon gjort fel. Nu vill hon varna andra.
– Jag är heligt förbannad på hur illa CSN har skött sitt uppdrag, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad
Ylva janse utomhos.
Enligt Ylva Janse var det först under våren som CSN informerade på sin hemsida om att studiemedel och omställningsstudiestöd inte är kompatibla. Foto: Ola Rennstam.

Redovisningsekonomen Ylva Janse har nackbesvär till följd av artros. För några år sedan insåg hon att det kommer att bli svårt att fortsätta med sitt stillasittande skrivbordsjobb ända till pensionen. Dessutom har Ylva Janse känt ett allt större sug efter en ny riktning i karriären. Så när ansökningstiden för det nya omställningsstudiestödet öppnade i oktober i fjol hängde hon på låset och var bland de allra första som sökte. Kurserna hon ville gå under vårterminen godkändes, hennes arbetsgivare gav henne tjänstledigt och Trygghetsrådet TRR ansåg att hennes ansökan var ett skolboksexempel på hur den nya utbildningsreformen var tänkt att användas. Då började problemen.

Både i samtal med CSN:s handläggare och via deras hemsida fick jag beskedet att söka studiemedel, och trodde då att det var en förutsättning för att få omställningsstudiestöd. Så det gjorde jag. Sen hörde jag ingenting på flera månader men visste att handläggarna hade hög belastning med många ärenden så jag ville inte ringa och ligga på om mitt ärende varje vecka. Det ångrar jag nu, säger hon.

Går miste om 25 000 i månaden

Ylva Janse började sin utbildning i januari och fick studiebidrag utbetalt i väntan på pengarna via omställningsstudiestödet, vilket i hennes fall skulle handlat om närmare 25 000 kronor i månaden för studier på 75 procent.
I början av maj – fem månader efter hon haft kontakt med CSN – kontaktade hon myndigheten för att se vad som egentligen hänt med hennes ärende.

Då fick jag plötsligt beskedet att jag inte var berättigad till något omställningsstudiestöd eftersom jag fått utbetalt studiebidrag under den här tiden, alltså precis det jag hade blivit uppmanad av CSN att söka.

"Jag känner mig rättslös"

Ylva Janse. Foto: Ola Rennstam.

Ylva Janse valde att betala tillbaka studiemedlet hon fått för vårterminen men beviljades ändå inte något omställningsstudiestöd retroaktivt.

Jag är heligt förbannad på hur illa CSN har skött sitt uppdrag och känner mig framför allt orättvist behandlad eller rent av rättslös. Jag har tålmodigt gått och väntat på mina pengar i flera månader. All denna tid och energi som jag har fått lägga på det här skulle jag ha velat lagt på mina studier istället.

Enligt Ylva Janse var det först under våren som CSN informerade på sin hemsida om att studiemedel och omställningsstudiestöd inte är kompatibla.

Enligt CSN är det helt okej att söka studiemedel, bara man väntar med att ta emot själva utbetalningarna tills man vet om man får omställningsstudiestöd eller ej. Det handlar inte om pengarna längre för min del, men jag vill varna andra för att inte hamna i samma situation, säger hon.

 

Till höstterminen har Ylva Janse sökt ett par nya kurser för att kunna fortsätta på den inslagna vägen med en ny karriär. Hon befarar att strulet med CSN:s handläggning kommer att fortsätta, något som myndigheten själva flaggat för kommer vara fallet

 

Jag vet ärligt talat inte om jag kommer söka omställningsstudiestöd igen, det verkar är inte vara värt tiden man lägger ner på det, säger hon.

CSN: Reglerna är tydliga

Joacim Strömblad. Foto: Therese Hasselryd/CSN.

Enligt CSN går det inte att få omställningsstudiestöd för den tid som man redan fått utbetalt studiemedel för. Joacim Strömblad, utredare på myndigheten utvecklar:

På grund av de långa handläggningstiderna får vi ofta frågan från sökande hur de ska försörja sig under studietiden. Ett alternativ, i väntan på besked om omställningsstudiestöd, är då att söka studiemedel utifall man skulle få avslag. Men man bör vara mycket medveten om att har man fått studiemedel utbetalt då blir det inget omställningsstudiestöd. Och det går bara att betala tillbaka studiemedel för 30 dagar efter att man fått pengarna, säger Joacim Strömblad, utredare på CSN.

Finns det ingen risk att pengarna börjar betalas ut om man sökt studiemedel?

Nej, pengarna kommer inte automatiskt. Den som sökt – och fått ett beslut om studiemedel – kan välja att inte ta ut pengarna genom att inte skicka in den så kallade studieförsäkran – den betyder enkelt utryckt jag vill ha pengarna.
– Då kan man avvakta och visar det sig att man kan få omställningsstudiestöd, kan man välja det stödet i stället. Om det däremot visar sig att man inte kan få omställningsstudiestöd kan man lämna in sin studieförsäkran och få studiemedlen utbetalda.

Har information på CSN:s hemsida varit tillräckligt tydlig om de här reglerna?
– Vi har inte lämnat någon felaktig information på vår hemsida men vi kunde absolut ha varit tydligare. Det är också därför vi löpande har byggt på informationen. Även om informationen är komplett så förstår vi att den kan vara svår att ta till sig för det är komplext. Vårt råd är att kontakta oss om man är minsta osäker.

Väntar du på besked från CSN angående ditt omställningsstudiestöd? Kontakta: ola.rennstam@kollega.se

OMSTÄLLNINGSSTUDIESTÖDET:

HUR LÄNGE?

  • För heltidsstudier i maximalt 44 veckor.
  • Det är också tillåtet att studera på deltid och sprida ut veckorna. Som lägst 20 procent av en heltid.
  • Om man pluggar samtidigt som man jobbar måste man avstå arbete i samma omfattning som man studerar.

FÖR VEM?

  • Den som har jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och dessutom minst ett av de senaste två åren.
  • Man måste ha arbetat minst 16 timmar per vecka.
  • Den som är under 40 får inte läsa en utbildning som är längre än 80 veckor. För den som är över 40 finns ingen sådan gräns.
  • Stödet gäller till och med det år man fyller 60. Därefter trappas det ner.

 HUR STORT?

  • I år kan den som inte omfattas av kollektivavtal maximalt få 22 290 kronor i månaden i bidrag - före skatt.

  • Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.

  • För anställda som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv är ersättningen högre. Då kan man få 27 243 kronor i månaden i bidrag - före skatt.

  • Den som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv men tjänar mer än 34 000 kronor i månaden kan få 65 procent av lönen upp till 74 300 kronor, alltså maximalt 48 295 kronor.

    *Bidragsbeloppen baserar sig på inkomstbasbeloppet för 2023 (74 300 kronor).

FÖR VILKA UTBILDNINGAR?

  • Utbildningar som i dag ger rätt till studiemedel, exempelvis komvux, yrkeshögskola och universitet.
  • Utbildningar som en omställningsorganisation (exempelvis TRR) finansierar.
  • Utbildningen måste stärka personens ställning på arbetsmarknaden. För personer med kollektivavtal avgör omställningsorganisationerna om en utbildning gör det. Personer utan kollektivavtal ska vända sig till en kommande offentlig omställningsorganisation.
    Källa: CSN och Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.