Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Handläggningskaos på CSN oroar Unionen

Handläggningskaoset på CSN kommer att fortsätta till 2024. Det har fått Unionen att reagera – nu är det upp till bevis för regeringen att lösa problemet, menar förhandlingschef Martin Wästfelt.
– Vi kommer inte att acceptera att det blir på det viset som CSN befarar, säger han.
Ola Rennstam Publicerad
CSN-kuvert och Unionens Martin Wästfelt.
– Situationen är olycklig och vi kommer inte att acceptera att det blir på det viset som CSN befarar. Vi kommer att bevaka det här noga och har en tät dialog med CSN och utbildningsdepartementet, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT/Claudio Bresciani /TT.

Intresset för det nya omställningsstudiestödet har varit stort och prognoserna har gång på gång fått skruvas upp. Den senaste pekar på att 55 000 personer kommer att söka pengar för att kompetensutveckla sig genom den nya reformen under 2023.
Det höga söktrycket - i kombination med en manuell handläggning - har inneburit att CSN inte har hunnit med de ansökningar som strömmat in. För att kunna hantera volymerna behövs fler handläggare och därför hoppades myndigheten att regeringen skulle skjuta till extra medel i vårbudgeten – men man fick kalla handen.

Unionen: "Olycklig situation"

I måndags kunde Kollega berätta att CSN nu beräknar att handläggningskaoset kommer att fortsätta en bra bit in på 2024, såvida de inte får förstärkning med fler handläggare. Uppgifterna får Unionen att reagera:

 Situationen är olycklig och vi kommer inte att acceptera att det blir på det viset som CSN befarar. Vi kommer att bevaka det här noga och har en tät dialog med CSN och utbildningsdepartementet, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

Både fack och arbetsgivare har tidigare uttryckt oro för att CSN skulle bli en flaskhals för omställningsstudiestödet och krävde mer resurser till myndigheten.

– Vi hade fått signaler om att regeringen skulle skjuta till medel till CSN, så vi förväntade oss det. Regeringen säger att de hedrar den här överenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter, nu är det upp till bevis att lösa det här, säger Martin Wästfelt.

Ett orosmoln inför hösten är att budgeten för omställningsstödet är fördubblat nästa år jämfört med 2023. Det gör att CSN sannolikt kommer att behöva hjälpa många fler sökande i höst.

"Vi släpper inte den här frågan"

I sin roll som förhandlingschef för PTK kommer Martin Wästfelt att träffa skolminister Mats Persson (L) under den kommande månaden.

– CSN är en välskött myndighet men det är viktigt att de får ett automatiserat flöde och ett välfungerande IT-system för det här. Vi kommer inte släppa den här frågan, säger han.

CSN beräknar att man kommer att hinna med att betala ut stöd till cirka 5 000 personer under årets lopp. Sammanlagt finns det pengar avsatta i budgeten till 8 900 heltidsstudenter under 2023. Det innebär alltså att närmare 4 000 personer, som egentligen skulle ha rätt till stöd för att studera, nu inte kommer att få möjligheten. Det medför att CSN måste skicka tillbaka 600 miljoner kronor till statskassan.

– Konsekvensen blir att medlemmar i Unionen går miste om studiestöd de har rätt till och som det finns budgeterat för. Det är inte acceptabelt. Men jag är övertygad om att det kommer att redas ut, säger Martin Wästfelt.

– Det här stora söktrycket är på ett sätt ett angenämt problem för vår del. Det visar att intresset är stort och att utbildningsreformen i sig är relevant och viktig.

Väntar du på besked från CSN angående ditt omställningsstudiestöd? Kontakta: ola.rennstam@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.