Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Handläggningskaos på CSN oroar Unionen

Handläggningskaoset på CSN kommer att fortsätta till 2024. Det har fått Unionen att reagera – nu är det upp till bevis för regeringen att lösa problemet, menar förhandlingschef Martin Wästfelt.
– Vi kommer inte att acceptera att det blir på det viset som CSN befarar, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 10 maj 2023, kl 14:21
CSN-kuvert och Unionens Martin Wästfelt.
– Situationen är olycklig och vi kommer inte att acceptera att det blir på det viset som CSN befarar. Vi kommer att bevaka det här noga och har en tät dialog med CSN och utbildningsdepartementet, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT/Claudio Bresciani /TT.

Intresset för det nya omställningsstudiestödet har varit stort och prognoserna har gång på gång fått skruvas upp. Den senaste pekar på att 55 000 personer kommer att söka pengar för att kompetensutveckla sig genom den nya reformen under 2023.
Det höga söktrycket - i kombination med en manuell handläggning - har inneburit att CSN inte har hunnit med de ansökningar som strömmat in. För att kunna hantera volymerna behövs fler handläggare och därför hoppades myndigheten att regeringen skulle skjuta till extra medel i vårbudgeten – men man fick kalla handen.

Unionen: "Olycklig situation"

I måndags kunde Kollega berätta att CSN nu beräknar att handläggningskaoset kommer att fortsätta en bra bit in på 2024, såvida de inte får förstärkning med fler handläggare. Uppgifterna får Unionen att reagera:

 Situationen är olycklig och vi kommer inte att acceptera att det blir på det viset som CSN befarar. Vi kommer att bevaka det här noga och har en tät dialog med CSN och utbildningsdepartementet, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

Både fack och arbetsgivare har tidigare uttryckt oro för att CSN skulle bli en flaskhals för omställningsstudiestödet och krävde mer resurser till myndigheten.

– Vi hade fått signaler om att regeringen skulle skjuta till medel till CSN, så vi förväntade oss det. Regeringen säger att de hedrar den här överenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter, nu är det upp till bevis att lösa det här, säger Martin Wästfelt.

Ett orosmoln inför hösten är att budgeten för omställningsstödet är fördubblat nästa år jämfört med 2023. Det gör att CSN sannolikt kommer att behöva hjälpa många fler sökande i höst.

"Vi släpper inte den här frågan"

I sin roll som förhandlingschef för PTK kommer Martin Wästfelt att träffa skolminister Mats Persson (L) under den kommande månaden.

– CSN är en välskött myndighet men det är viktigt att de får ett automatiserat flöde och ett välfungerande IT-system för det här. Vi kommer inte släppa den här frågan, säger han.

CSN beräknar att man kommer att hinna med att betala ut stöd till cirka 5 000 personer under årets lopp. Sammanlagt finns det pengar avsatta i budgeten till 8 900 heltidsstudenter under 2023. Det innebär alltså att närmare 4 000 personer, som egentligen skulle ha rätt till stöd för att studera, nu inte kommer att få möjligheten. Det medför att CSN måste skicka tillbaka 600 miljoner kronor till statskassan.

– Konsekvensen blir att medlemmar i Unionen går miste om studiestöd de har rätt till och som det finns budgeterat för. Det är inte acceptabelt. Men jag är övertygad om att det kommer att redas ut, säger Martin Wästfelt.

– Det här stora söktrycket är på ett sätt ett angenämt problem för vår del. Det visar att intresset är stort och att utbildningsreformen i sig är relevant och viktig.

Väntar du på besked från CSN angående ditt omställningsstudiestöd? Kontakta: [email protected]

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.