Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Handläggningskaos på CSN oroar Unionen

Handläggningskaoset på CSN kommer att fortsätta till 2024. Det har fått Unionen att reagera – nu är det upp till bevis för regeringen att lösa problemet, menar förhandlingschef Martin Wästfelt.
– Vi kommer inte att acceptera att det blir på det viset som CSN befarar, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 10 maj 2023, kl 14:21
CSN-kuvert och Unionens Martin Wästfelt.
– Situationen är olycklig och vi kommer inte att acceptera att det blir på det viset som CSN befarar. Vi kommer att bevaka det här noga och har en tät dialog med CSN och utbildningsdepartementet, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT/Claudio Bresciani /TT.

Intresset för det nya omställningsstudiestödet har varit stort och prognoserna har gång på gång fått skruvas upp. Den senaste pekar på att 55 000 personer kommer att söka pengar för att kompetensutveckla sig genom den nya reformen under 2023.
Det höga söktrycket - i kombination med en manuell handläggning - har inneburit att CSN inte har hunnit med de ansökningar som strömmat in. För att kunna hantera volymerna behövs fler handläggare och därför hoppades myndigheten att regeringen skulle skjuta till extra medel i vårbudgeten – men man fick kalla handen.

Unionen: "Olycklig situation"

I måndags kunde Kollega berätta att CSN nu beräknar att handläggningskaoset kommer att fortsätta en bra bit in på 2024, såvida de inte får förstärkning med fler handläggare. Uppgifterna får Unionen att reagera:

 Situationen är olycklig och vi kommer inte att acceptera att det blir på det viset som CSN befarar. Vi kommer att bevaka det här noga och har en tät dialog med CSN och utbildningsdepartementet, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

Både fack och arbetsgivare har tidigare uttryckt oro för att CSN skulle bli en flaskhals för omställningsstudiestödet och krävde mer resurser till myndigheten.

– Vi hade fått signaler om att regeringen skulle skjuta till medel till CSN, så vi förväntade oss det. Regeringen säger att de hedrar den här överenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter, nu är det upp till bevis att lösa det här, säger Martin Wästfelt.

Ett orosmoln inför hösten är att budgeten för omställningsstödet är fördubblat nästa år jämfört med 2023. Det gör att CSN sannolikt kommer att behöva hjälpa många fler sökande i höst.

"Vi släpper inte den här frågan"

I sin roll som förhandlingschef för PTK kommer Martin Wästfelt att träffa skolminister Mats Persson (L) under den kommande månaden.

– CSN är en välskött myndighet men det är viktigt att de får ett automatiserat flöde och ett välfungerande IT-system för det här. Vi kommer inte släppa den här frågan, säger han.

CSN beräknar att man kommer att hinna med att betala ut stöd till cirka 5 000 personer under årets lopp. Sammanlagt finns det pengar avsatta i budgeten till 8 900 heltidsstudenter under 2023. Det innebär alltså att närmare 4 000 personer, som egentligen skulle ha rätt till stöd för att studera, nu inte kommer att få möjligheten. Det medför att CSN måste skicka tillbaka 600 miljoner kronor till statskassan.

– Konsekvensen blir att medlemmar i Unionen går miste om studiestöd de har rätt till och som det finns budgeterat för. Det är inte acceptabelt. Men jag är övertygad om att det kommer att redas ut, säger Martin Wästfelt.

– Det här stora söktrycket är på ett sätt ett angenämt problem för vår del. Det visar att intresset är stort och att utbildningsreformen i sig är relevant och viktig.

Väntar du på besked från CSN angående ditt omställningsstudiestöd? Kontakta: [email protected]

Arbetsmarknad

Regeringen lovar ändring om studiestöd

Den som jobbar i ett bristyrke kan nekas omställningsstudiestöd. Det är fel, enligt fack och arbetsgivare. Nu lovar regeringen att ändra i lagen.
David Österberg Publicerad 2 juni 2023, kl 15:15
Till höger utbildningsminister Mats Persson, till vänster en person öppnar ett kuvert från CSN.
I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan om studiestöd. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras. Foto: Lars Schröder/Jessica Gow/TT.

I höstas öppnade ansökningen till det nya omställningsstudiestödet. Nu visar det sig att personer nekats stöd på felaktiga grunder, enligt en artikel från TT. CSN har avslagit flera ansökningar på grund av att personerna som sökt jobbar i ett bristyrke. Men att neka någon stöd med den motiveringen strider mot det huvudavtal som fack och arbetsgivare tecknat och som ligger till grund för den nya lagen.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

– Vi kan aldrig acceptera att någon får sin ansökan avslagen baserat på nuvarande yrke. Reformens kärna är att skapa rörlighet på arbetsmarknaden och att individen ska kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det kan innebära att man utvecklas inom det yrke man redan arbetar inom eller att man byter karriär helt, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef för den fackliga samverkansorganisationen PTK och förhandlingschef på Unionen.

Men är det inte rimligt att den som redan har en stark ställning på arbetsmarknaden får stå tillbaka för personer som inte har det?

– Det kan finnas flera skäl till att man vill byta jobb. Det kan till exempel handla om att man har svårt att klara av ett helt arbetsliv inom sitt nuvarande yrke eller att man vill göra något annat av något annat skäl. Omställningsorganisationerna gör en bedömning av om en utbildning stärker en individs ställning på arbetsmarknaden, men det är fel att neka någon stödet för att den redan jobbar inom ett bristyrke.

Regeringen lovar lagändring

I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras.

– Det är bra eftersom det här är en principiellt viktig fråga, säger Martin Wästfelt.

Långa handläggningstider

Ytterligare ett problem med omställningsstudiestödet är de långa handläggningstiderna. Kollega har i flera artiklar berättat om personer som väntat i månader på besked och om att pengar avsatta för omställning riskerar att brinna inne.

– Vi har en tät dialog med både regeringen och CSN och har varit tydliga med att vi inte kan acceptera de långa handläggningstiderna. Det är oacceptabelt att regeringen inte håller sin del av överenskommelsen.

Vad kan ni göra om de långa handläggningstiderna fortsätter?

– Det finns mycket vi kan göra, men just nu konstaterar jag att det finns en stark vilja och bred politisk förankring kring att värna reformen. Vi har också förståelse för att det finns en del barnsjukdomar och att regelverket är nytt och komplext. Jag är övertygad om att frågan kommer att lösas.