Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: CSN behöver mer resurser

De långa väntetiderna är ett problem. Nu kräver Unionen att CSN får mer resurser. Och lägger en del av skulden på sig själv.
David Österberg Publicerad
Hand som öppnar kuvert från Centrala Studiestödsmyndigheten, CSN.
CSN har tagit emot 25 000 ansökningar om det nya omställningsstudiestödet men bara fattat beslut om 4 000 – trots att terminen redan har börjat. Foto: Jessica Gow/TT.

Förra veckan berättade Kollega om långa väntetider för personer som sökt det nya omställningsstudiestödet. Då hade CSN tagit emot 25 000 ansökningar men bara fattat beslut om 4 000 – trots att terminen redan har börjat.

Studiestödet var en viktig del för fackförbunden när de slöt las-överenskommelsen med arbetsgivarna. Att handläggningstiden är så lång är ett problem, tycker Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

– Vi är inte nöjda med tempot, handläggningen går för långsamt. Det har vi framfört både till CSN och till Regeringskansliet. Från regeringens sida måste man se till att CSN har tillräckligt med resurser, säger han.

"Svårt att göra prognoser"

Samtidigt tycker Unionen att det finns rimliga förklaringar till att väntan är lång.

– Det är svårt att göra prognoser och det är alltid en utmaning att få nya system att fungera. Ett problem är att många har skickat sina ansökningar direkt till CSN utan att först ha fått ett yttrande från sin omställningsorganisation. Med tiden kommer fler att vända sig till sina omställningsorganisationer först och då kommer handläggningstiden att gå fortare och andelen avslag minska.

Majoriteten av tjänstemännen tillhör omställningsorganisationen TRR. Organisationen hjälper uppsagda tjänstemän att hitta en ny sysselsättning. Men i och med överenskommelsen ingår också att hjälpa den som har ett jobb men vill plugga. TRR kan avgöra om en person uppfyller grundvillkoren (se faktaruta) och om den sökta utbildningen stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

– Det är viktigt att först vända sig till sin omställningsorganisation. Det är parternas – främst fackförbundens – ansvar att informera om det. Där kan man kanske vara efterklok och säga att vi borde ha satsat mer på information. Även CSN kunde kanske varit tydligare med det. Svårigheten är att en miljon tjänstemän tillhör TRR, men det är bara mellan 15 000 och 17 000 tjänstemän om året som får hjälp från TRR. Intresset för studier är stort, men kunskapen om hur man söker stödet är inte lika stort, säger Martin Wästfelt.

Vem kan få omställningsstudiestöd?

Det finns flera villkor för att du ska ha rätt till omställningsstudiestöd. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

Källa: CSN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.