Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: CSN behöver mer resurser

De långa väntetiderna är ett problem. Nu kräver Unionen att CSN får mer resurser. Och lägger en del av skulden på sig själv.
David Österberg Publicerad 20 januari 2023, kl 08:54
Hand som öppnar kuvert från Centrala Studiestödsmyndigheten, CSN.
CSN har tagit emot 25 000 ansökningar om det nya omställningsstudiestödet men bara fattat beslut om 4 000 – trots att terminen redan har börjat. Foto: Jessica Gow/TT.

Förra veckan berättade Kollega om långa väntetider för personer som sökt det nya omställningsstudiestödet. Då hade CSN tagit emot 25 000 ansökningar men bara fattat beslut om 4 000 – trots att terminen redan har börjat.

Studiestödet var en viktig del för fackförbunden när de slöt las-överenskommelsen med arbetsgivarna. Att handläggningstiden är så lång är ett problem, tycker Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

– Vi är inte nöjda med tempot, handläggningen går för långsamt. Det har vi framfört både till CSN och till Regeringskansliet. Från regeringens sida måste man se till att CSN har tillräckligt med resurser, säger han.

"Svårt att göra prognoser"

Samtidigt tycker Unionen att det finns rimliga förklaringar till att väntan är lång.

– Det är svårt att göra prognoser och det är alltid en utmaning att få nya system att fungera. Ett problem är att många har skickat sina ansökningar direkt till CSN utan att först ha fått ett yttrande från sin omställningsorganisation. Med tiden kommer fler att vända sig till sina omställningsorganisationer först och då kommer handläggningstiden att gå fortare och andelen avslag minska.

Majoriteten av tjänstemännen tillhör omställningsorganisationen TRR. Organisationen hjälper uppsagda tjänstemän att hitta en ny sysselsättning. Men i och med överenskommelsen ingår också att hjälpa den som har ett jobb men vill plugga. TRR kan avgöra om en person uppfyller grundvillkoren (se faktaruta) och om den sökta utbildningen stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

– Det är viktigt att först vända sig till sin omställningsorganisation. Det är parternas – främst fackförbundens – ansvar att informera om det. Där kan man kanske vara efterklok och säga att vi borde ha satsat mer på information. Även CSN kunde kanske varit tydligare med det. Svårigheten är att en miljon tjänstemän tillhör TRR, men det är bara mellan 15 000 och 17 000 tjänstemän om året som får hjälp från TRR. Intresset för studier är stort, men kunskapen om hur man söker stödet är inte lika stort, säger Martin Wästfelt.

Vem kan få omställningsstudiestöd?

Det finns flera villkor för att du ska ha rätt till omställningsstudiestöd. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

Källa: CSN

Arbetsmarknad

Nära 250 får lämna Telia i Sverige

Telia Company meddelade nyligen att personalstyrkan ska minskas med 1500 personer. 230-240 svenska medarbetare tvingas lämna företaget.
Lina Friberg Publicerad 31 januari 2023, kl 13:23
Jessica Gow / TT
- Medlemmarna är informerade om läget och berörda medarbetare kommer få besked i början på mars, säger Stefan Carlsson, klubbordförande på Telia Company. Foto: Jessica Gow / TT

 Vi i befinner oss mitt i en pågående förhandling med företaget och kommer försöka omplacera så många som möjligt, men 230-240 personer kommer att tvingas lämna företaget. Medlemmarna är informerade om läget och berörda medarbetare kommer få besked i början på mars, säger Stefan Carlsson, klubbordförande på Telia Company.

"Ingen större oro"

Telia Company - som har sin huvudsakliga verksamhet i Norden och Baltikum -  befinner sig sedan två år tillbaka i en omstrukturering där koncernen ska blir mer digital. De senaste veckorna har man lämnat två besked om ytterligare neddragningar. Först meddelade vd Allison Kirkby att personalstyrkan ska minskas med 1 000 personer. Några dagar senare kom ett nytt besked, 1500 tjänster ska bort från koncernen.

Hur är stämningen hos er just nu?

   Det är ingen större oro. Naturligtvis har vi medlemmar som hör av sig till oss med frågor, men vi har befunnit oss i den här omstruktureringen ett tag nu som träder i kraft i början av april, säger Stefan Carlsson, klubbordförande på Telia Company.

Enligt TT redovisade Telia en förlust på minus 18 715 miljoner före skatt för fjärde kvartalet 2022, jämfört med vinsten på 1 181 miljoner kronor motsvarande period 2021.

Arbetsmarknad

Jobbonären Kent: "Jag ser det som en samhällsinsats"

Läsa böcker, långa golfrundor eller fila på memoarerna. Planerna för pensionen kan vara många. Så ser det inte ut för 70-åriga Kent Mayer som är jobbonär. Att kombinera pension och jobb menar han bidrar till samhällets utveckling.
Lina Friberg Publicerad 20 januari 2023, kl 16:00
Till vänster porträtt på Kent Mayer i röd tröja. Till höger en föreläsningssal med studenter i bänkrader.
– Jag ser att vara jobbonär som en chans att låta yngre generationer dra nytta av all den kunskap jag förvärvat under åren. Dessutom behöver en arbetsplats en mix av olika åldrar, säger Kent Mayer som kombinerar jobb med pension. Foto: Privat, Erik G Svensson/TT.

 – Min första dag som pensionär blev jag uppringd av en konsultfirma som fått mitt telefonnummer av min gamla arbetsgivare, där jag var anställd i 42 år. De undrade om jag var intresserad av att  arbeta som konsult och hålla en internutbildning för konsultfirman. Det har sedan fortsatt med utbildningar på yrkeshögskolor. Det kändes helt naturligt att fortsätta jobba och min fru peppade mig till att fortsätta jobba.

Under sitt yrkesverksamma liv jobbade Kent först som serviceingenjör och sedan som teknikchef  på ABB i Västerås. Som jobbonär är han numera fristående konsult och håller i utbildningar på yrkeshögskolor och företag. I kombination med en 25 procentig konsultanställning som anläggningsingenjör på Hitachi Energy.

"Att vara jobbonär är en samhällsinsats"

Kent är långt ifrån ensam. Enligt pensionsbolaget Alecta fortsätter 22 procent av personerna i åldrarna 66 till 85 år att jobba samtidigt som de tar ut pension. Av 68-åringarna är det drygt en tredjedel, 37 procent.

– Jag ser det som en samhällsinsats, låta yngre generationer dra nytta av all den kunskap jag förvärvat under åren. Dessutom behöver en arbetsplats en mix av olika åldrar, säger Kent.

Andelen jobbonärer ökar

Enligt Alectas senaste undersökning om pensionärernas ekonomi från januari 2023, ökade andelen jobbonärer fram till 2919. Men 2020 bröts trenden i samband med coronapandemin. Seniorernas spås inte återvända till jobbet i samma utsträckning som tidigare, ju äldre man blir ju mindre är chansen att komma tillbaka när man väl slutat.

Varför tror du att relativt många i din generation vill fortsätta jobba ?

 – I min bransch behövs det fler elkraftingenjörer, det fattas både resurser och kompetens. Dessutom är det gamla 60 det nya 75, vilket beror på att vi inte har blivit utslitna i förtid och många av oss har fått behålla hälsan.

Sociala fördelen störst

Enligt en rapport från Delegationen för senior arbetskraft är ekonomin en orsak till att stanna kvar i arbetsliveten. Men det som toppar listan är den sociala kontakten och önskan att fortsätta få göra något meningsfullt.

– För mig lockar det sociala, jag får träffa mycket människor. All fin återkoppling jag får från studenterna betyder oerhört mycket. Det är ett kvitto på att jag bidrar till samhällets vidareutveckling, säger Kent Mayer.

Kent har enbart fått positiv respons från omgivningen, och har lockat tillbaka flera gamla arbetskompisar till jobbet. Något direkt slutdatum på arbetandet har han inte satt.

– Tanken var att hålla på tills jag blivit 70, men det fyller jag ju snart. Kanske går jag ner till att jobba omkring 25 procent då. Just nu blir det väl omkring 80 procent.

Har du något råd till blivande ålderspensionärer?

– Jobba vidare om ni kan, det är vi som ska lära upp nästa generation.

Jobbonär

  • Var ett av 36 ord på nyordslistan 2021
  • 416 000 svenskar över 65 kombinerar jobb med pension
  • 65-plussarna som jobbar betalar en lägre skatt
  • På inkomster upp till 21 000 kronor i månaden är skatten  på 8 procent
  • Var fjärde man över 65 år har någon typ av arbetsinkomst
  • Var sjätte kvinna över 65 år har någon sorts inkomst från arbete
  • 2600 personer över 90 år får utbetalt någon typ av lön
  • Andelen jobbonärer är högre i grupperna med högre lön
  • 26 procent av de som tjänar minst arbetar när de är 67 år

Källa: Alecta