Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oro och hopp för anställda på Northvolt

Över 1 100 personer har förlorat sina jobb på batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå.
För dem som är kvar väntar en osäker framtid.
– Trots alla mörka moln finns fortfarande hopp, säger Shaneika Jeffrey, vice ordförande i Unionenklubben på Northvolt.
David Österberg Publicerad
Northvolts fasad utanför Skellefteå.
Över 1 100 personer har förlorat sina jobb på Northvolt i Skellefteå. Trots den osäkra framtiden finns det fortfarande hopp, säger Shaneika Jeffrey, vice ordförande i Unionenklubben. "Vi gör vad vi kan för att stötta de uppsagda och hjälpa dem att hitta nya jobb." Pontus Lundahl/TT.

Det har varit en minst sagt turbulent höst för de anställda på Northvolt. I september meddelade företagsledningen att 1 600 personer skulle sägas upp. Huvudanledningen är att fabriken inte har lyckats komma upp i full produktion av batterier.

Efter förhandlingar med fackförbunden fick 800 arbetare och 300 tjänstemän lämna företaget i Skellefteå. Ytterligare ett 30-tal tjänstemän blev av med jobben i Västerås och Stockholm. Majoriteten av tjänstemännen har uppsägningstid kvar men står utan jobb i mitten av januari. En del av dem har flyttat från andra länder för att jobba här och många söker jobb både i Skellefteå och i andra orter i Sverige, enligt Shaneika Jeffrey, vice ordförande i Unionenklubben på Northvolt.

– Vi gör vad vi kan för att stötta dem i det och tipsar om vilken hjälp som finns att få. Alla behöver ett jobb för att försörja sig själva och sina familjer. Många tycker väldigt mycket om Skellefteå och vill väldigt gärna stanna här. Deras barn pratar svenska och har rotat sig här. Så många vill stanna både för att de tycker om Northvolt och Skellefteå, säger hon.

Tre månader på sig att hitta nytt jobb

Shaneika Jeffrey.
Shaneika Jeffrey. Foto: Privat.

Under hösten har event som ska matcha arbetsgivare med arbetssökande anordnats i Skellefteå. Arrangörer är Arbetsförmedlingen, Northvolt och Skellefteå kommun. Till det första eventet i oktober hade 900 personer och ett 70-tal arbetsgivare anmält sig. 

Runt 2 000 personer har kommit från ett land utanför EU för att jobba på Northvolt. På grund av reglerna för tillfälliga arbetstillstånd har de personer som blivit uppsagda tre månader på sig att hitta ett nytt jobb.

– Att hitta ett nytt jobb i Skellefteå kan vara svårt eftersom det är en mindre ort. Men vi har otroligt många kompetenta människor här och många av dem som letar jobb gör det över hela Sverige. Målet för de flesta är att stanna på Northvolt, att stanna i Skellefteå, men om de inte kan det tror jag att det finns många möjligheter i andra städer i Sverige. Och Sverige vill gärna ha deras kompetens, säger Shaneika Jeffrey.

Osäkert om lönen skulle betalas ut

Northvolt har mycket ont om pengar och förra veckan var det osäkert om de anställdas löner skulle betalas ut. Men enligt Shaneika Jeffrey har pengarna kommit.

– Vi kommer att hålla koll på utbetalningarna de närmaste månaderna. Vi tar det dag för dag, månad för månad och vårt mål är att våra medlemmar ska få sina löner.

Nyligen ansökte Northvolt om en Chapter 11, en rekonstruktionsprocess i USA. Målet är att få ordning på företaget och frigöra 2,7 miljarder kronor.

– Det är svårt för mig att svara på om det var rätt eller fel, men det var i alla fall ett steg vidare i processen. Och jag tror att företaget gjorde det som de ansåg var det bästa för Northvolt, som gör det möjligt för oss att blicka framåt.

"Trots alla mörka moln finns fortfarande hopp"

För Shaneika Jeffrey och de andra i klubbstyrelsen har de senaste månaderna varit hektiska. Men hon tycker samtidigt att företaget har skött sig.

– Arbetsgivaren har varit väldigt bra på att informera oss anställda, och det har inneburit att de flesta har fått svar på sina frågor. Vi svarar självklart också på frågor, men arbetsgivaren har varit bra på att informera vilket har lättat på trycket för oss. Alla medlemmar vet att de är mer än välkomna att kontakta vem som helst av oss på Teams eller via mejl. Vi lyssnar på deras bekymmer och hänvisar vidare i de fall det behövs, så vi gör allt för att vara tillgängliga för medlemmarna just nu.

Hur är stämningen på Northvolt nu och hur ser du på framtiden?

– Det är blandade känslor. Det är tufft att vi har kollegor som kommer att lämna oss, men vi hoppas verkligen att framtiden blir ljusare och ljusare. Snart är det jul och julbelysningen har tänts och trots alla mörka moln finns fortfarande hopp. Jag är övertygad om att ledningen kommer att göra allt för att Northvolt ska överleva. Vi gör något bra här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.