Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oro och hopp för anställda på Northvolt

Över 1 100 personer har förlorat sina jobb på batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå.
För dem som är kvar väntar en osäker framtid.
– Trots alla mörka moln finns fortfarande hopp, säger Shaneika Jeffrey, vice ordförande i Unionenklubben på Northvolt.
David Österberg Publicerad
Northvolts fasad utanför Skellefteå.
Över 1 100 personer har förlorat sina jobb på Northvolt i Skellefteå. Trots den osäkra framtiden finns det fortfarande hopp, säger Shaneika Jeffrey, vice ordförande i Unionenklubben. "Vi gör vad vi kan för att stötta de uppsagda och hjälpa dem att hitta nya jobb." Pontus Lundahl/TT.

Det har varit en minst sagt turbulent höst för de anställda på Northvolt. I september meddelade företagsledningen att 1 600 personer skulle sägas upp. Huvudanledningen är att fabriken inte har lyckats komma upp i full produktion av batterier.

Efter förhandlingar med fackförbunden fick 800 arbetare och 300 tjänstemän lämna företaget i Skellefteå. Ytterligare ett 30-tal tjänstemän blev av med jobben i Västerås och Stockholm. Majoriteten av tjänstemännen har uppsägningstid kvar men står utan jobb i mitten av januari. En del av dem har flyttat från andra länder för att jobba här och många söker jobb både i Skellefteå och i andra orter i Sverige, enligt Shaneika Jeffrey, vice ordförande i Unionenklubben på Northvolt.

– Vi gör vad vi kan för att stötta dem i det och tipsar om vilken hjälp som finns att få. Alla behöver ett jobb för att försörja sig själva och sina familjer. Många tycker väldigt mycket om Skellefteå och vill väldigt gärna stanna här. Deras barn pratar svenska och har rotat sig här. Så många vill stanna både för att de tycker om Northvolt och Skellefteå, säger hon.

Tre månader på sig att hitta nytt jobb

Shaneika Jeffrey.
Shaneika Jeffrey. Foto: Privat.

Under hösten har event som ska matcha arbetsgivare med arbetssökande anordnats i Skellefteå. Arrangörer är Arbetsförmedlingen, Northvolt och Skellefteå kommun. Till det första eventet i oktober hade 900 personer och ett 70-tal arbetsgivare anmält sig. 

Runt 2 000 personer har kommit från ett land utanför EU för att jobba på Northvolt. På grund av reglerna för tillfälliga arbetstillstånd har de personer som blivit uppsagda tre månader på sig att hitta ett nytt jobb.

– Att hitta ett nytt jobb i Skellefteå kan vara svårt eftersom det är en mindre ort. Men vi har otroligt många kompetenta människor här och många av dem som letar jobb gör det över hela Sverige. Målet för de flesta är att stanna på Northvolt, att stanna i Skellefteå, men om de inte kan det tror jag att det finns många möjligheter i andra städer i Sverige. Och Sverige vill gärna ha deras kompetens, säger Shaneika Jeffrey.

Osäkert om lönen skulle betalas ut

Northvolt har mycket ont om pengar och förra veckan var det osäkert om de anställdas löner skulle betalas ut. Men enligt Shaneika Jeffrey har pengarna kommit.

– Vi kommer att hålla koll på utbetalningarna de närmaste månaderna. Vi tar det dag för dag, månad för månad och vårt mål är att våra medlemmar ska få sina löner.

Nyligen ansökte Northvolt om en Chapter 11, en rekonstruktionsprocess i USA. Målet är att få ordning på företaget och frigöra 2,7 miljarder kronor.

– Det är svårt för mig att svara på om det var rätt eller fel, men det var i alla fall ett steg vidare i processen. Och jag tror att företaget gjorde det som de ansåg var det bästa för Northvolt, som gör det möjligt för oss att blicka framåt.

"Trots alla mörka moln finns fortfarande hopp"

För Shaneika Jeffrey och de andra i klubbstyrelsen har de senaste månaderna varit hektiska. Men hon tycker samtidigt att företaget har skött sig.

– Arbetsgivaren har varit väldigt bra på att informera oss anställda, och det har inneburit att de flesta har fått svar på sina frågor. Vi svarar självklart också på frågor, men arbetsgivaren har varit bra på att informera vilket har lättat på trycket för oss. Alla medlemmar vet att de är mer än välkomna att kontakta vem som helst av oss på Teams eller via mejl. Vi lyssnar på deras bekymmer och hänvisar vidare i de fall det behövs, så vi gör allt för att vara tillgängliga för medlemmarna just nu.

Hur är stämningen på Northvolt nu och hur ser du på framtiden?

– Det är blandade känslor. Det är tufft att vi har kollegor som kommer att lämna oss, men vi hoppas verkligen att framtiden blir ljusare och ljusare. Snart är det jul och julbelysningen har tänts och trots alla mörka moln finns fortfarande hopp. Jag är övertygad om att ledningen kommer att göra allt för att Northvolt ska överleva. Vi gör något bra här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.