Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oro och hopp för anställda på Northvolt

Över 1 100 personer har förlorat sina jobb på batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå.
För dem som är kvar väntar en osäker framtid.
– Trots alla mörka moln finns fortfarande hopp, säger Shaneika Jeffrey, vice ordförande i Unionenklubben på Northvolt.
David Österberg Publicerad
Northvolts fasad utanför Skellefteå.
Över 1 100 personer har förlorat sina jobb på Northvolt i Skellefteå. Trots den osäkra framtiden finns det fortfarande hopp, säger Shaneika Jeffrey, vice ordförande i Unionenklubben. "Vi gör vad vi kan för att stötta de uppsagda och hjälpa dem att hitta nya jobb." Pontus Lundahl/TT.

Det har varit en minst sagt turbulent höst för de anställda på Northvolt. I september meddelade företagsledningen att 1 600 personer skulle sägas upp. Huvudanledningen är att fabriken inte har lyckats komma upp i full produktion av batterier.

Efter förhandlingar med fackförbunden fick 800 arbetare och 300 tjänstemän lämna företaget i Skellefteå. Ytterligare ett 30-tal tjänstemän blev av med jobben i Västerås och Stockholm. Majoriteten av tjänstemännen har uppsägningstid kvar men står utan jobb i mitten av januari. En del av dem har flyttat från andra länder för att jobba här och många söker jobb både i Skellefteå och i andra orter i Sverige, enligt Shaneika Jeffrey, vice ordförande i Unionenklubben på Northvolt.

– Vi gör vad vi kan för att stötta dem i det och tipsar om vilken hjälp som finns att få. Alla behöver ett jobb för att försörja sig själva och sina familjer. Många tycker väldigt mycket om Skellefteå och vill väldigt gärna stanna här. Deras barn pratar svenska och har rotat sig här. Så många vill stanna både för att de tycker om Northvolt och Skellefteå, säger hon.

Tre månader på sig att hitta nytt jobb

Shaneika Jeffrey.
Shaneika Jeffrey. Foto: Privat.

Under hösten har event som ska matcha arbetsgivare med arbetssökande anordnats i Skellefteå. Arrangörer är Arbetsförmedlingen, Northvolt och Skellefteå kommun. Till det första eventet i oktober hade 900 personer och ett 70-tal arbetsgivare anmält sig. 

Runt 2 000 personer har kommit från ett land utanför EU för att jobba på Northvolt. På grund av reglerna för tillfälliga arbetstillstånd har de personer som blivit uppsagda tre månader på sig att hitta ett nytt jobb.

– Att hitta ett nytt jobb i Skellefteå kan vara svårt eftersom det är en mindre ort. Men vi har otroligt många kompetenta människor här och många av dem som letar jobb gör det över hela Sverige. Målet för de flesta är att stanna på Northvolt, att stanna i Skellefteå, men om de inte kan det tror jag att det finns många möjligheter i andra städer i Sverige. Och Sverige vill gärna ha deras kompetens, säger Shaneika Jeffrey.

Osäkert om lönen skulle betalas ut

Northvolt har mycket ont om pengar och förra veckan var det osäkert om de anställdas löner skulle betalas ut. Men enligt Shaneika Jeffrey har pengarna kommit.

– Vi kommer att hålla koll på utbetalningarna de närmaste månaderna. Vi tar det dag för dag, månad för månad och vårt mål är att våra medlemmar ska få sina löner.

Nyligen ansökte Northvolt om en Chapter 11, en rekonstruktionsprocess i USA. Målet är att få ordning på företaget och frigöra 2,7 miljarder kronor.

– Det är svårt för mig att svara på om det var rätt eller fel, men det var i alla fall ett steg vidare i processen. Och jag tror att företaget gjorde det som de ansåg var det bästa för Northvolt, som gör det möjligt för oss att blicka framåt.

"Trots alla mörka moln finns fortfarande hopp"

För Shaneika Jeffrey och de andra i klubbstyrelsen har de senaste månaderna varit hektiska. Men hon tycker samtidigt att företaget har skött sig.

– Arbetsgivaren har varit väldigt bra på att informera oss anställda, och det har inneburit att de flesta har fått svar på sina frågor. Vi svarar självklart också på frågor, men arbetsgivaren har varit bra på att informera vilket har lättat på trycket för oss. Alla medlemmar vet att de är mer än välkomna att kontakta vem som helst av oss på Teams eller via mejl. Vi lyssnar på deras bekymmer och hänvisar vidare i de fall det behövs, så vi gör allt för att vara tillgängliga för medlemmarna just nu.

Hur är stämningen på Northvolt nu och hur ser du på framtiden?

– Det är blandade känslor. Det är tufft att vi har kollegor som kommer att lämna oss, men vi hoppas verkligen att framtiden blir ljusare och ljusare. Snart är det jul och julbelysningen har tänts och trots alla mörka moln finns fortfarande hopp. Jag är övertygad om att ledningen kommer att göra allt för att Northvolt ska överleva. Vi gör något bra här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.