Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Northvolts batterifabrik i Skellefteå skapar tusentals jobb. Men bakom företagets gröna fasad jobbar många så mycket övertid att de blir sjuka. Ingenjören Priya arbetar ibland 12 timmar om dagen, sju dagar i veckan.
Lina Björk Publicerad
Batterifabriken Northvolt 1 i Skellefteå
Där batterifabriken står fanns tidigare en grushög. Men det snabba bygget har skapat växtvärk och arbetsmiljön glömdes bort längs vägen, menar anställda som Kollega pratat med.

Foto: Northvolt

De vill stå först i ledet när fossilt bränsle byts till förnybar energi. Northvolt med sina gröna batterier skapar inte bara en miljövänligare produktion, utan även jobbtillfällen för både Skellefteåbor och utländska gästarbetare.  

Men när guldådern börjat vaskas glömdes arbetsmiljön bort. Ständig övertid och press att jobba kvällar och helger har blivit vardag. Och den gröna produktionen får rödflagg av anställda som varnar för en tystnadskultur som lagt en skugga över inte bara fabriken utan hela staden.

– Många har ju investerat i att flytta hit, köpt hus och etablerat sig. Då vill man att det ska gå bra för företaget och håller tyst om arbetsförhållandena. Skellefteå skulle falla om Northvolt inte fanns, säger en anställd.  

Förra året rekryterade Northvolt flera hundra anställda och planerade då att anställa ytterligare 1 000 personer i år. I Skellefteås nybyggda fabrik jobbar nu medarbetare från världens alla hörn, skiftledare, ingenjörer och tekniker som lockats av kollektivavtal, optioner i företaget, heltid och fast lön. Men alla har inte samma förutsättningar.

– En del har traineeplatser och visstidsanställningar och vill visa framfötterna så det blir långa dagar. Framför allt jobbar anställda från utlandet orimligt många timmar. De har ju också ett arbetstillstånd kopplat till anställningen, säger en före detta anställd.
 

Jobb veckans alla dagar

En av de utländska ingenjörerna är Priya. Hon kom till Northvolt med drömmar om ett arbetsliv med bättre arbetsvillkor och förutsättningar än i hemlandet. Men nu jobbar hon ibland 12-timmarsrsdagar och sju dagar i veckan.

 – Jag är aldrig fri från jobbet. Det är inte något tvång att jobba på helgen, men vi förväntas vara ajour med vad som händer och för att inte skapa en orimlig arbetsbörda i början av veckan så är de flesta uppkopplade även lördag och söndag, säger hon.

Utländska arbetare har ett arbetsvisum kopplat till anställningen. Om de vill säga upp sig har de tre månader på sig att hitta ett nytt jobb om de vill stanna i Sverige. Priya berättar att många utländska ingenjörer som jobbar på Northvolt skickar hem pengar till sina familjer och att säga upp sig innebär en stor press att hitta en ny försörjning.

– Det är inte bara dig själv du försörjer. Även om arbetsförhållandena är tuffa så står många ut för att för mycket vilar på deras axlar, säger hon.
 

Bortförhandlad övertid

Anledningen till de långa dagarna är flera, enligt anställda som Kollega pratat med. Ett bristfälligt ledarskap med chefer som inte kan arbetstidslagen är en orsak, kulturkrockar kring hur mycket som är rimligt att jobba är en annan. De flesta tjänstemän har dessutom förhandlat bort sin övertid till förmån för fem extra semesterdagar.

Unionen har följt utvecklingen på Northvolt och ser stora utmaningar.

– På väldigt kort tid har Northvolt gått från en byggarbetsplats till flera tusen anställda och det har skapat växtvärk. Vi försöker tillsammans med arbetsgivaren hitta lösningar på de problem som uppstår, men ibland måste vi sätta ner foten och arbetstiden är en sådan sak, säger Patrik Nilsson, Unionens regionchef i Västerbotten.

Arbetstidslagen är dispositiv, alltså inte tvingande, och ersätts av arbetstidsreglerna i kollektivavtalet om det finns ett sådant. Och på Northvolt är det kollektivavtalet som gäller istället. De tjänstemän som har förhandlat bort sin övertidsersättning har oreglerad arbetstid, men det betyder inte att de får jobba hur mycket som helst.

Unionen har förhandlat fram att några yrkesgrupper som skiftarbetande tjänstemän, skiftchefer och ingenjörer har fått tillbaka en reglerad arbetstid. Samtidigt är Northvolt inne i en period där produktionen ska öka och maskiner trimmas. Fordonstillverkarna Volvo Cars, Scania och BMW har lagt ordrar på flera miljarder, som nu ska levereras.

–  I den här expansiva fasen handlar det om att minimera misstagen. Alla vill att sagan Northvolt ska bli sann, men det får inte ske på bekostnad av människors hälsa, säger Patrik Nilsson.

För Priya har arbetsmiljön påverkat hälsan. Hon gick till vårdcentralen med huvudvärk och ont i kroppen. Domen från läkaren var att hon var på gränsen till en kollaps av utmattning. Receptet blev yoga, som lindrat i stunden men kräver andra förändringar framöver.
– Det som var sorgligt var att min läkare sa att jag inte var den första från Northvolt. Jag går sönder och fler med mig. Frågan är hur många som ska drabbas innan något görs, säger hon.

Enligt henne är det också vanligt att sjukdagar kvittas med övertidstimmar, vilket gör att statistiken över ohälsa på företaget blir osynlig.

 

Brott mot arbetstidslagen

Sedan första september förra året har Unionen en klubb på företaget. På arbetsplatsen i Skellefteå finns ungefär 200 medlemmar. När kollega kontaktar några av dem kan de bekräfta att arbetsmiljön är en av de frågor som diskuteras flitigast. En tidigare anställd som var fackligt engagerad berättar att varje facklig fråga varit en kamp. 

– Det fanns ingen kunskap och ingen vilja att utbilda sig inom den fackliga biten. Det tar på krafterna att börja från noll hela tiden, samtidigt som företaget växer för varje dag. Det var som att prata med en vägg.

Arbetsmiljöverket som för statistik över anmälda arbetsplatsolyckor har haft flera inspektioner på Northvolt. I myndighetens diarium hittas också över 100 träffar på tillfällen då man fått in tips om missförhållanden, avsaknad av märkning på kemiskt material, anmälningar om fallolyckor, frätskador och anställda som klämt av delar av fingrar i maskinerna. Även arbetstiderna har kritiserats, men då har det gällt underleverantörer, det vill säga företag som Northvolt har anlitat, som begått brott mot arbetstidslagen.

Enligt SVT Västerbotten har sex företag fått sanktionsavgifter på sammanlagt fyra miljoner kronor för brott mot arbetstidslagen. Ett av bolagen hade mer än 2 700 timmar otillåten övertid och eftersom inget av företagen hade kollektivavtal fick de inte frångå lagens 40 timmars vecka.

Under våren har Northvolt sagt sig vara beredda att börsnotera sig i framtiden, alltså få sina aktier noterade på en marknadsplats. Både inför och efter en notering ökar kravet på att bolaget ska sköta sig och ha en stabil ekonomi för att upprätthålla marknadens förtroende.

Förtroendet för sin arbetsgivare har dock Priya tappat för länge sedan.

– Jag kommer att gå. Det är inte värt hälsan även om du jobbar för ett företag med ett fint varumärke. Och när fler följer mitt exempel så ska det bli intressant vilka som i slutändan ska jobba i framtidsfabriken.  

Litiumbatterier
Northvolt tillverkar litiumbatterier till bland annat elbilar Foto: Northvolt

Northvolt: ”Vi erbjuder kurser i stresshantering”

Kollega har bett om en intervju med någon ansvarig på Northvolt som kan svara på frågor om arbetsmiljön. Northvolt har dock enbart varit villigt att besvara frågor per mejl, via Anders Thor som är ansvarig för samhällsrelationer på företaget.

Northvolt i Skellefteå växer för varje dag. Det är en utmaning både för anställda som ska skruva upp produktionen och för företaget som ska se till att medarbetarna mår bra. Att arbetsmiljön är ansträngd beror, enligt företaget, på att de är inne i en operationell fas, där man ska automatisera produktionens processer.

Anders Thor
Anders Thor Northvolt

– Vi är medvetna om att det i perioder innebär intensiva arbetsdagar och vi jobbar med olika typer av insatser för att hjälpa våra medarbetare hitta en bra balans, skriver Anders Thor.

Batteritillverkaren förväntar sig inte att anställda jobbar utöver den tid som står i deras anställningsavtal. Men en del medarbetare jobbar oreglerade arbetstider och då ska förväntad arbetstid och den tid man faktiskt jobbat kompenseras, enligt företaget. För de som har svårt att hitta en balans mellan fritid och arbetstid erbjuds bland annat kurser.

– Vi erbjuder interna kurser i stresshantering och ledarskap för att utbilda organisationen i hur vi tillsammans bygger en hållbar arbetsplats, med fler planerade initiativ under året, skriver Anders Thor.

En kritik som anställda framfört till Kollega är att chefer och ledare på Northvolt inte är bekanta med reglerna i arbetsmiljölagen och att det saknas utbildning kring arbetstider och arbetsrätt. Det är något som just nu håller på att genomföras, enligt Northvolt.

Det råder inget tvivel om att det är utmanande

– Vi har många ambitiösa och högpresterande kollegor i en snabbväxande och internationell organisation, därför behöver vi jobba aktivt med att utbilda både chefer och medarbetare kring vilka regler och förväntningar som gäller för arbetstider i Sverige och på Northvolt. Det är något vi just nu håller på att strukturera upp och implementera.

Ni lägger ett stort ansvar på medarbetarna själva att reglera sin arbetstid. Om en medarbetare jobbar sju dagar i veckan, mer än åtta timmar per dag – är det då bara medarbetarens ansvar att sätta gränser även om hen har oreglerad arbetstid?

– Det är inte ett intryck vi delar. Det finns såklart ett arbetsgivaransvar även vid oreglerad arbetstid där cheferna hjälper medarbetaren att sätta gränser. Detta är ju också helt i enlighet med hur den arbetstidsformen fungerar på andra arbetsplatser.

Ni svarar att ni ”nu håller på” att sjösätta utbildningar i regler och förväntningar vad gäller arbetstider. Det låter som att ni under uppbyggnadsfasen av Northvolt 1 inte prioriterar arbetsmiljöarbetet, inte minst reglerna för arbetstider. Varför har ni inte gjort det från början?

– Nej, det är en helt felaktig tolkning. Vi har sedan företagets grundande 2016 arbetat väldigt hårt med företagskultur, arbetsmiljö och facklig dialog – just eftersom vi vetat om att vi behöver växa så snabbt. Så det har hela tiden legat i planen att expansionen av Northvolt 1 ska komma med ett ännu bredare arbete med utbildningar och strukturer, vilket sker nu.

Känner inte till kvittning med sjukdagar

Enligt Northvolt ligger sjukfrånvaron i linje med andra svenska bolag. Men att sjukdagar skulle kvittas med övertid och på så sätt laborera med statistiken, vilket anställda hävdar, har företaget inte hört talas om.

– Vi känner inte till att det är ett utbrett problem att sjukdagar inte registreras som de ska. Självklart registreras frånvaro så som sjukdagar i HR-systemet, det är viktigt för att kunna föra statistik och vidta åtgärder ifall graden av sjukfrånvaro ökar. Det är svårt att uttala sig om vad som hänt i enskilda fall, men det är självklart inte acceptabelt att kvitta sjukdagar på ett sådant sätt som beskrivs, skriver Anders Thor.

På fabriken i Skellefteå jobbar människor med ungefär 80 nationaliteter. Sedan förra året har Unionen en klubb på företaget, med ungefär 200 medlemmar. Enligt Anders Thor fungerar dialogen med fackklubbarna bra och anställda vågar uttrycka sin åsikt.

– Vi har en etablerad dialog mellan anställda och ledning, med regelbundna forum där man har möjlighet att ställa frågor och framföra kritik i realtid till ledningen, helt anonymt om man vill.

– Våra lokala fackliga företrädare blir också kontaktade av anställda, och självklart finns även ett visselblåsarsystem för att anställda ska ha möjlighet att påtala oegentligheter de upptäcker i organisationen. Vår bild är att dessa kommunikationskanaler används av våra anställda, och att företaget agerar och svarar på de åsikter som framförs.

Vilka utmaningar ser ni i er tillväxtfas?

– Det råder inget tvivel om att det är utmanande att arbeta med att bygga upp en ny svensk basindustri från grunden. Att rekrytera människor från hela världen, med olika relation till arbetssätt, ledarskap och fackliga relationer och dessutom göra det i rekordfart är såklart en sådan utmaning. Samtidigt är det ju anledningen till att många intresserar sig för att arbeta hos oss från första början - att få vara en del av den miljön, skriver Anders Thor.

Northvolt

  • Grundades 2016 av ekonomen och företagaren Peter Carlsson. Northvolt 1 började byggas 2019.
  • Tillverkar uppladdningsbara litiumbatterier till bland annat elbilar.
  • Människor från 80 olika nationaliteter jobbar på företaget i Skellefteå.
  • Just nu är det cirka 1700 anställda i batterifabriken.
  • Planen är att bli 4 000 anställda när fabriken är i full produktion.
  • Den första kommersiella leveransen skickades under våren 2022.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.