Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Northvolts batterifabrik i Skellefteå skapar tusentals jobb. Men bakom företagets gröna fasad jobbar många så mycket övertid att de blir sjuka. Ingenjören Priya arbetar ibland 12 timmar om dagen, sju dagar i veckan.
Lina Björk Publicerad
Batterifabriken Northvolt 1 i Skellefteå
Där batterifabriken står fanns tidigare en grushög. Men det snabba bygget har skapat växtvärk och arbetsmiljön glömdes bort längs vägen, menar anställda som Kollega pratat med.

Foto: Northvolt

De vill stå först i ledet när fossilt bränsle byts till förnybar energi. Northvolt med sina gröna batterier skapar inte bara en miljövänligare produktion, utan även jobbtillfällen för både Skellefteåbor och utländska gästarbetare.  

Men när guldådern börjat vaskas glömdes arbetsmiljön bort. Ständig övertid och press att jobba kvällar och helger har blivit vardag. Och den gröna produktionen får rödflagg av anställda som varnar för en tystnadskultur som lagt en skugga över inte bara fabriken utan hela staden.

– Många har ju investerat i att flytta hit, köpt hus och etablerat sig. Då vill man att det ska gå bra för företaget och håller tyst om arbetsförhållandena. Skellefteå skulle falla om Northvolt inte fanns, säger en anställd.  

Förra året rekryterade Northvolt flera hundra anställda och planerade då att anställa ytterligare 1 000 personer i år. I Skellefteås nybyggda fabrik jobbar nu medarbetare från världens alla hörn, skiftledare, ingenjörer och tekniker som lockats av kollektivavtal, optioner i företaget, heltid och fast lön. Men alla har inte samma förutsättningar.

– En del har traineeplatser och visstidsanställningar och vill visa framfötterna så det blir långa dagar. Framför allt jobbar anställda från utlandet orimligt många timmar. De har ju också ett arbetstillstånd kopplat till anställningen, säger en före detta anställd.
 

Jobb veckans alla dagar

En av de utländska ingenjörerna är Priya. Hon kom till Northvolt med drömmar om ett arbetsliv med bättre arbetsvillkor och förutsättningar än i hemlandet. Men nu jobbar hon ibland 12-timmarsrsdagar och sju dagar i veckan.

 – Jag är aldrig fri från jobbet. Det är inte något tvång att jobba på helgen, men vi förväntas vara ajour med vad som händer och för att inte skapa en orimlig arbetsbörda i början av veckan så är de flesta uppkopplade även lördag och söndag, säger hon.

Utländska arbetare har ett arbetsvisum kopplat till anställningen. Om de vill säga upp sig har de tre månader på sig att hitta ett nytt jobb om de vill stanna i Sverige. Priya berättar att många utländska ingenjörer som jobbar på Northvolt skickar hem pengar till sina familjer och att säga upp sig innebär en stor press att hitta en ny försörjning.

– Det är inte bara dig själv du försörjer. Även om arbetsförhållandena är tuffa så står många ut för att för mycket vilar på deras axlar, säger hon.
 

Bortförhandlad övertid

Anledningen till de långa dagarna är flera, enligt anställda som Kollega pratat med. Ett bristfälligt ledarskap med chefer som inte kan arbetstidslagen är en orsak, kulturkrockar kring hur mycket som är rimligt att jobba är en annan. De flesta tjänstemän har dessutom förhandlat bort sin övertid till förmån för fem extra semesterdagar.

Unionen har följt utvecklingen på Northvolt och ser stora utmaningar.

– På väldigt kort tid har Northvolt gått från en byggarbetsplats till flera tusen anställda och det har skapat växtvärk. Vi försöker tillsammans med arbetsgivaren hitta lösningar på de problem som uppstår, men ibland måste vi sätta ner foten och arbetstiden är en sådan sak, säger Patrik Nilsson, Unionens regionchef i Västerbotten.

Arbetstidslagen är dispositiv, alltså inte tvingande, och ersätts av arbetstidsreglerna i kollektivavtalet om det finns ett sådant. Och på Northvolt är det kollektivavtalet som gäller istället. De tjänstemän som har förhandlat bort sin övertidsersättning har oreglerad arbetstid, men det betyder inte att de får jobba hur mycket som helst.

Unionen har förhandlat fram att några yrkesgrupper som skiftarbetande tjänstemän, skiftchefer och ingenjörer har fått tillbaka en reglerad arbetstid. Samtidigt är Northvolt inne i en period där produktionen ska öka och maskiner trimmas. Fordonstillverkarna Volvo Cars, Scania och BMW har lagt ordrar på flera miljarder, som nu ska levereras.

–  I den här expansiva fasen handlar det om att minimera misstagen. Alla vill att sagan Northvolt ska bli sann, men det får inte ske på bekostnad av människors hälsa, säger Patrik Nilsson.

För Priya har arbetsmiljön påverkat hälsan. Hon gick till vårdcentralen med huvudvärk och ont i kroppen. Domen från läkaren var att hon var på gränsen till en kollaps av utmattning. Receptet blev yoga, som lindrat i stunden men kräver andra förändringar framöver.
– Det som var sorgligt var att min läkare sa att jag inte var den första från Northvolt. Jag går sönder och fler med mig. Frågan är hur många som ska drabbas innan något görs, säger hon.

Enligt henne är det också vanligt att sjukdagar kvittas med övertidstimmar, vilket gör att statistiken över ohälsa på företaget blir osynlig.

 

Brott mot arbetstidslagen

Sedan första september förra året har Unionen en klubb på företaget. På arbetsplatsen i Skellefteå finns ungefär 200 medlemmar. När kollega kontaktar några av dem kan de bekräfta att arbetsmiljön är en av de frågor som diskuteras flitigast. En tidigare anställd som var fackligt engagerad berättar att varje facklig fråga varit en kamp. 

– Det fanns ingen kunskap och ingen vilja att utbilda sig inom den fackliga biten. Det tar på krafterna att börja från noll hela tiden, samtidigt som företaget växer för varje dag. Det var som att prata med en vägg.

Arbetsmiljöverket som för statistik över anmälda arbetsplatsolyckor har haft flera inspektioner på Northvolt. I myndighetens diarium hittas också över 100 träffar på tillfällen då man fått in tips om missförhållanden, avsaknad av märkning på kemiskt material, anmälningar om fallolyckor, frätskador och anställda som klämt av delar av fingrar i maskinerna. Även arbetstiderna har kritiserats, men då har det gällt underleverantörer, det vill säga företag som Northvolt har anlitat, som begått brott mot arbetstidslagen.

Enligt SVT Västerbotten har sex företag fått sanktionsavgifter på sammanlagt fyra miljoner kronor för brott mot arbetstidslagen. Ett av bolagen hade mer än 2 700 timmar otillåten övertid och eftersom inget av företagen hade kollektivavtal fick de inte frångå lagens 40 timmars vecka.

Under våren har Northvolt sagt sig vara beredda att börsnotera sig i framtiden, alltså få sina aktier noterade på en marknadsplats. Både inför och efter en notering ökar kravet på att bolaget ska sköta sig och ha en stabil ekonomi för att upprätthålla marknadens förtroende.

Förtroendet för sin arbetsgivare har dock Priya tappat för länge sedan.

– Jag kommer att gå. Det är inte värt hälsan även om du jobbar för ett företag med ett fint varumärke. Och när fler följer mitt exempel så ska det bli intressant vilka som i slutändan ska jobba i framtidsfabriken.  

Litiumbatterier
Northvolt tillverkar litiumbatterier till bland annat elbilar Foto: Northvolt

Northvolt: ”Vi erbjuder kurser i stresshantering”

Kollega har bett om en intervju med någon ansvarig på Northvolt som kan svara på frågor om arbetsmiljön. Northvolt har dock enbart varit villigt att besvara frågor per mejl, via Anders Thor som är ansvarig för samhällsrelationer på företaget.

Northvolt i Skellefteå växer för varje dag. Det är en utmaning både för anställda som ska skruva upp produktionen och för företaget som ska se till att medarbetarna mår bra. Att arbetsmiljön är ansträngd beror, enligt företaget, på att de är inne i en operationell fas, där man ska automatisera produktionens processer.

Anders Thor
Anders Thor Northvolt

– Vi är medvetna om att det i perioder innebär intensiva arbetsdagar och vi jobbar med olika typer av insatser för att hjälpa våra medarbetare hitta en bra balans, skriver Anders Thor.

Batteritillverkaren förväntar sig inte att anställda jobbar utöver den tid som står i deras anställningsavtal. Men en del medarbetare jobbar oreglerade arbetstider och då ska förväntad arbetstid och den tid man faktiskt jobbat kompenseras, enligt företaget. För de som har svårt att hitta en balans mellan fritid och arbetstid erbjuds bland annat kurser.

– Vi erbjuder interna kurser i stresshantering och ledarskap för att utbilda organisationen i hur vi tillsammans bygger en hållbar arbetsplats, med fler planerade initiativ under året, skriver Anders Thor.

En kritik som anställda framfört till Kollega är att chefer och ledare på Northvolt inte är bekanta med reglerna i arbetsmiljölagen och att det saknas utbildning kring arbetstider och arbetsrätt. Det är något som just nu håller på att genomföras, enligt Northvolt.

Det råder inget tvivel om att det är utmanande

– Vi har många ambitiösa och högpresterande kollegor i en snabbväxande och internationell organisation, därför behöver vi jobba aktivt med att utbilda både chefer och medarbetare kring vilka regler och förväntningar som gäller för arbetstider i Sverige och på Northvolt. Det är något vi just nu håller på att strukturera upp och implementera.

Ni lägger ett stort ansvar på medarbetarna själva att reglera sin arbetstid. Om en medarbetare jobbar sju dagar i veckan, mer än åtta timmar per dag – är det då bara medarbetarens ansvar att sätta gränser även om hen har oreglerad arbetstid?

– Det är inte ett intryck vi delar. Det finns såklart ett arbetsgivaransvar även vid oreglerad arbetstid där cheferna hjälper medarbetaren att sätta gränser. Detta är ju också helt i enlighet med hur den arbetstidsformen fungerar på andra arbetsplatser.

Ni svarar att ni ”nu håller på” att sjösätta utbildningar i regler och förväntningar vad gäller arbetstider. Det låter som att ni under uppbyggnadsfasen av Northvolt 1 inte prioriterar arbetsmiljöarbetet, inte minst reglerna för arbetstider. Varför har ni inte gjort det från början?

– Nej, det är en helt felaktig tolkning. Vi har sedan företagets grundande 2016 arbetat väldigt hårt med företagskultur, arbetsmiljö och facklig dialog – just eftersom vi vetat om att vi behöver växa så snabbt. Så det har hela tiden legat i planen att expansionen av Northvolt 1 ska komma med ett ännu bredare arbete med utbildningar och strukturer, vilket sker nu.

Känner inte till kvittning med sjukdagar

Enligt Northvolt ligger sjukfrånvaron i linje med andra svenska bolag. Men att sjukdagar skulle kvittas med övertid och på så sätt laborera med statistiken, vilket anställda hävdar, har företaget inte hört talas om.

– Vi känner inte till att det är ett utbrett problem att sjukdagar inte registreras som de ska. Självklart registreras frånvaro så som sjukdagar i HR-systemet, det är viktigt för att kunna föra statistik och vidta åtgärder ifall graden av sjukfrånvaro ökar. Det är svårt att uttala sig om vad som hänt i enskilda fall, men det är självklart inte acceptabelt att kvitta sjukdagar på ett sådant sätt som beskrivs, skriver Anders Thor.

På fabriken i Skellefteå jobbar människor med ungefär 80 nationaliteter. Sedan förra året har Unionen en klubb på företaget, med ungefär 200 medlemmar. Enligt Anders Thor fungerar dialogen med fackklubbarna bra och anställda vågar uttrycka sin åsikt.

– Vi har en etablerad dialog mellan anställda och ledning, med regelbundna forum där man har möjlighet att ställa frågor och framföra kritik i realtid till ledningen, helt anonymt om man vill.

– Våra lokala fackliga företrädare blir också kontaktade av anställda, och självklart finns även ett visselblåsarsystem för att anställda ska ha möjlighet att påtala oegentligheter de upptäcker i organisationen. Vår bild är att dessa kommunikationskanaler används av våra anställda, och att företaget agerar och svarar på de åsikter som framförs.

Vilka utmaningar ser ni i er tillväxtfas?

– Det råder inget tvivel om att det är utmanande att arbeta med att bygga upp en ny svensk basindustri från grunden. Att rekrytera människor från hela världen, med olika relation till arbetssätt, ledarskap och fackliga relationer och dessutom göra det i rekordfart är såklart en sådan utmaning. Samtidigt är det ju anledningen till att många intresserar sig för att arbeta hos oss från första början - att få vara en del av den miljön, skriver Anders Thor.

Northvolt

  • Grundades 2016 av ekonomen och företagaren Peter Carlsson. Northvolt 1 började byggas 2019.
  • Tillverkar uppladdningsbara litiumbatterier till bland annat elbilar.
  • Människor från 80 olika nationaliteter jobbar på företaget i Skellefteå.
  • Just nu är det cirka 1700 anställda i batterifabriken.
  • Planen är att bli 4 000 anställda när fabriken är i full produktion.
  • Den första kommersiella leveransen skickades under våren 2022.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Grön omställning i pappersbruket: Här gifter sig tyg med skog

På Mörrums bruk i Blekinge omvandlas återvunnet tyg och lövskog till fibermassa – som blir nya kläder. Bristen på välsorterade gamla textilier sätter dock käppar i hjulen för den cirkulära ekonomin.
Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2026, kl 11:00
Tjänstemännen Lars ”Krille” Björck och Åsa Degerman jobbar med en unik teknik för tygåtervinning på Södra Mörrum. Men det är brist på bra tygsortering i Sverige. Foto: Hanna Franzén

Lars ”Krille” Björck rör sig vant mellan brukets grönvita silor. Mörrum är skogskoncernen Södras minsta fabrik, men ändå två kilometer lång. Här cyklar han mellan uppgifterna på vedgården, fabriksrum och kontoret, när det inte är smällkallt som i dag.

– Akta isfläckarna, varnar han under rundvandringen.

Lars Björck kom hit för två år sedan för en tjänst som driftsingenjör och för att arbeta med delvis återvunnen textilmassa. Han är själv före detta skogsägare i kooperativet och tycker det är bra att skogsägarna skapar nya produkter på marknaden.

– Jag hade aldrig bytt jobb om jag inte kände att det var utmanande, lite i det gröna tänket, säger han.

Fibern säljs till modeföretag som Lindex

Sedan 2019 gör Södra en speciell massa av trä och 20 procent återvunnet tyg. Fibern kallas Oncemore och finns i plagg från klädföretag som Lindex och Filippa K.

– Vi jobbar stenhårt för att få ut det här, säger Åsa Degerman, senior affärsutvecklare på Södra Innovation och strategi i Värö, som besöker bruket i Mörrum för dagen.

Hon bor i Göteborg och jobbar med att utveckla den cirkulära affären och möter klädföretag och beslutsfattare.

I det blekingska skogsbruket bryts gamla kläder ner till ny fibermassa. Foto: Hanna Franzén

"Världsunik teknik"

Den teknik de har utvecklat här är världsunik, enligt Åsa Degerman, eftersom de tar emot blandplagg som består av både bomull och polyester. De flesta nya kläder består av så kallad polycotton, vilket försvårar återvinning eftersom fibrerna är svåra att skilja åt. Men Södras textilavskiljare tar emot blandade tyger som separeras först torrt och manuellt och sedan med kemikalier.

– Vi vill åt bomullen, den gifter sig väl med cellulosan från träden, förklarar Lars Björck.

Bomullen blir till nya tygfibrer medan polyestern går till energiåtervinning och förbränns i värmeverk.

Vill skala upp 

Södra skulle vilja skala upp från dagens kapacitet på 2 000 ton textilavfall per år till 50 000 ton. Men det finns utmaningar. En är bristen på insamling och tygsortering.

I januari 2025 infördes EU:s lag om separat insamling av textilavfall i Sverige. Vi svenskar sorterade genast gamla kläder så att högarna svämmade över på återvinningar och secondhand. Det fanns dock inget system för att ta emot allt. På grund av det kom en tillfällig lag om att små mängder trasiga kläder får slängas i brännsopen.

Vad gäller? Får jag slänga en trasig strumpa?

Sedan januari 2025 ska textilavfall sorteras och samlas in separat. Syftet är en mer cirkulär textilmarknad i EU.

Samtidigt finns ett undantag. Strumpor och underkläder, tyg som är mögligt, har skadedjur eller är så smutsigt eller trasigt att återanvändning eller återvinning inte är möjlig får slängas i brännbart.

Kommunerna ansvarar för att samla in textilavfall från hushållen.

Textiltillverkare och grossister ansvarar för att sortera och lämna sitt textilavfall till behandlingsanläggningar.

EU:s nya producentansvar för textilindustrin nationellt ska vara inrättat senast 2028. 

Källa: Naturvårdsverket.

Tygåtervinning haltar i Sverige - behövs AI

Tygåtervinningen haltar fortfarande i Sverige, konstaterar Åsa Degerman. Dessutom saknas en kvalitativ sortering. Precis som plast består kläder av olika råvaror, som plast, växtfiber och metall.

Åsa Degerman
Åsa Degerman. Foto: Hanna Franzén

– Det är jättebra att samla in, men nästa steg är mer sortering och återvinning. Vi behöver bygga upp mer kompetens, AI och automatisering inom det här, säger Åsa Degerman.

Smuts, dragkedjor och stora delar elastan i kläder gör dem svåra att återvinna i Mörrum.

– Det krävs råvara som är någorlunda beständig. Att vi kan lita på det vi får in så det inte är kontaminerat med material som inte framgår, säger Lars Björck.

Tygavfall till Mörrum från Bangladesh och Finland 

Textilavfallet som kommer till Mörrum letar de upp från många olika håll. Det är produktionsspill från Bangladesh, uttjänt tyg från tvätterier och avlagda kläder från hem i Finland, Sverige och Nederländerna. Enklast att återanvända är vitt bomullstyg. Men anläggningen provar även färgade kläder.

– Som Icas gamla jobbuniformer, säger Åsa Degerman.

Grön omställning står och stampar i startboxen

Framtiden är oviss för den gröna industriomställningen i Sverige. EU har beslutat om en omställning, en mer cirkulär ekonomi och mindre beroende av fossil råvara. Men omvärlden är orolig och lönsamheten dröjer. Exempelvis har företaget Renewcell, som Kollega skrivit om tidigare, gått i konkurs. Men tekniken finns kvar och en ny ägare har tagit över produktionen. 

Nya EU-regler ska ge mer hållbart mode

Det finns dock ljus i sikte. I april 2028 införs EU-regler om ett producentansvar för textilier. Då ska företag börja betala en avgift för nya kläders miljöpåverkan. Ju mer hållbart material en tröja innehåller, desto lägre ska avgiften bli. Men ett osäkert geopolitiskt läge och hård konkurrens utifrån skapar ovisshet.

– Många står i osäkerhet. Vad är det som händer lagstiftningsmässigt? Hur mycket ska vi satsa och när blir det lag att till exempel använda återvunnet material? säger Åsa Degerman.

Kommer nya EU-lagkrav fungera?

– Vet inte, tidigare har de försökt med politiska morötter som inte har räckt, säger Åsa Degerman.

Samarbete och problemlösning är något av det roligaste i jobbet tycker kollegorna Åsa Degerman och Lars Björck. Foto: Hanna Franzén

Självförsörjande på el - "känns tryggt"

Över Blekingebruket ligger en svavellukt blandad med trädoft från vedhögarna. 65 meter över havet tronar fabrikens högsta torn – Åsa Degerman kallar det brukets hjärta – av plåt och betong. Värmen från ångan i turbinerna förser både anläggningen och omgivande samhällen med fjärrvärme. Bruket är självförsörjande på el, både för fabriken och orterna. En trygghet, tycker Lars Björck.

Inne i massafabriken bullrar det högt, men få människor syns till. Säkerhetstänket syns överallt i skyltar och skyddskläder. De flesta anställda sitter i kontrollrum eller på kontor.

Men i de asiatiska länder där massan blir till tyg ser arbetsmiljön annorlunda ut.

Diskussioner om arbetsmiljön i textilindustrin

I produktionsleden till kläder finns många underleverantörer som spinnare, vävare och stickare. Till sist sys plaggen i fabriker, ofta i Bangladesh, innan de skeppas till butikerna. Många varor reser långt och rör vid många människors liv och händer. Viskostyg, som Södras, kräver starka kemikalier som hanteras i andra länder där produktionen ibland kan vara hälsofarlig, enligt flera granskningar.

När er fibermassa åker från Mörrum – vart reser den då?

– Den kan till exempel åka till Österrike, Kina eller Thailand. Vi säljer till fibertillverkare. Men dem vi säljer till är rankade som de med minst miljöpåverkan. Vi har en uppförandekod, säger Åsa Degerman.

Blir det ett miljövänligare tyg, trots den här globala processen?

– Ja, det ger lägre miljöpåverkan att använda vår fiber än generell viskos från Kina, säger Åsa Degerman.

Hon och kollegan Lars Björck tycker att det är synd att mode från kinesiska företag som Temu och Shein – det vill säga ultrasnabbt producerade kläder till extremt låga priser – konkurrerar med europeiska klädföretag som har helt andra miljö- och arbetsrättskrav.

Åsa Degerman påpekar också att kläder bara behöver innehålla 5 procent återvunnet material för att få miljömärkningen Recycled Claim Standard, RCS, men att Södras fiber innehåller 20 procent återvunnet tyg. Dessutom är skogsråvaran miljöcertifierad.

Vitaliserar bruksarbetet 

Något av det roligaste med jobbet tycker hon och Lars Björck är att bryta ny mark och skapa något innovativt med kollegor i helt andra yrkesroller.

– Det är många olika funktioner och miljöer här. Vi har skogen, bruken, innovation och labb, det är jättehäftigt. Jag som kontorsråtta ser alltid fram emot att komma hit, säger Åsa Degerman.

Lars Björck instämmer – att återvinna textilier vitaliserar arbetet i skogsindustrin.

– Ingen kan säga att det inte går. Jag tycker om det öppna klimatet – att tekniker, processingenjörer och innovation sitter runt samma bord. När utvecklingsarbete pågår finns svaren i samarbetet och tillsammans hittar vi lösningarna. Lite som när de värker fram ett svar i På spåret.

SVENSK TEXTILÅTERVINNING PÅ GÅNG

Sverige ligger långt fram inom teknik och forskning kring textil fiberåtervinning, men det råder brist på storskaliga anläggningar för sortering och återvinning. Här är några fler anläggningar och initiativ: 

ORTVIKEN: Circulose (tidigare Renewcell) gör textilmassa av klädavfall.

SÖDERTÄLJE: Telge. Textilåtervinning.

MÄRSTA: Human Bridge. Sorteringsanläggning för textil.

MALMÖ: Sysav/Siptex. Automatiserad sorteringsanläggning för textil.

STOCKHOLM/USA: Syre, som grundats av H&M-gruppen och Vargas Holding, bygger en anläggning i North Carolina för polyesteråtervinning.

STOCKHOLM: Cellucircle. Återvinner polyester till plast. 

Källa: Naturvårdsverket.

Stor textilkonsumtion

➧ Vi köper 13–14 kilo kläder och textilier per person i Sverige (2024).

➧ En t-shirt används i snitt 30 gånger. 

➧ 30 procent av kläderna i en garderob används inte. 

Källa: Stockholm Vatten och Avfall.

➧10 procent av världens koldioxidutsläpp står textilsektorn för globalt. 

➧1 procent av alla använda kläder återvinns till nya klädfibrer.

Mer om EU:s lagar för mer hållbart mode. 
Tips och råd för hållbar textilkonsumtion