Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Northvolts batterifabrik i Skellefteå skapar tusentals jobb. Men bakom företagets gröna fasad jobbar många så mycket övertid att de blir sjuka. Ingenjören Priya arbetar ibland 12 timmar om dagen, sju dagar i veckan.
Lina Björk Publicerad 11 maj 2023, kl 06:00
Batterifabriken Northvolt 1 i Skellefteå
Där batterifabriken står fanns tidigare en grushög. Men det snabba bygget har skapat växtvärk och arbetsmiljön glömdes bort längs vägen, menar anställda som Kollega pratat med.

Foto: Northvolt

De vill stå först i ledet när fossilt bränsle byts till förnybar energi. Northvolt med sina gröna batterier skapar inte bara en miljövänligare produktion, utan även jobbtillfällen för både Skellefteåbor och utländska gästarbetare.  

Men när guldådern börjat vaskas glömdes arbetsmiljön bort. Ständig övertid och press att jobba kvällar och helger har blivit vardag. Och den gröna produktionen får rödflagg av anställda som varnar för en tystnadskultur som lagt en skugga över inte bara fabriken utan hela staden.

– Många har ju investerat i att flytta hit, köpt hus och etablerat sig. Då vill man att det ska gå bra för företaget och håller tyst om arbetsförhållandena. Skellefteå skulle falla om Northvolt inte fanns, säger en anställd.  

Förra året rekryterade Northvolt flera hundra anställda och planerade då att anställa ytterligare 1 000 personer i år. I Skellefteås nybyggda fabrik jobbar nu medarbetare från världens alla hörn, skiftledare, ingenjörer och tekniker som lockats av kollektivavtal, optioner i företaget, heltid och fast lön. Men alla har inte samma förutsättningar.

– En del har traineeplatser och visstidsanställningar och vill visa framfötterna så det blir långa dagar. Framför allt jobbar anställda från utlandet orimligt många timmar. De har ju också ett arbetstillstånd kopplat till anställningen, säger en före detta anställd.
 

Jobb veckans alla dagar

En av de utländska ingenjörerna är Priya. Hon kom till Northvolt med drömmar om ett arbetsliv med bättre arbetsvillkor och förutsättningar än i hemlandet. Men nu jobbar hon ibland 12-timmarsrsdagar och sju dagar i veckan.

 – Jag är aldrig fri från jobbet. Det är inte något tvång att jobba på helgen, men vi förväntas vara ajour med vad som händer och för att inte skapa en orimlig arbetsbörda i början av veckan så är de flesta uppkopplade även lördag och söndag, säger hon.

Utländska arbetare har ett arbetsvisum kopplat till anställningen. Om de vill säga upp sig har de tre månader på sig att hitta ett nytt jobb om de vill stanna i Sverige. Priya berättar att många utländska ingenjörer som jobbar på Northvolt skickar hem pengar till sina familjer och att säga upp sig innebär en stor press att hitta en ny försörjning.

– Det är inte bara dig själv du försörjer. Även om arbetsförhållandena är tuffa så står många ut för att för mycket vilar på deras axlar, säger hon.
 

Bortförhandlad övertid

Anledningen till de långa dagarna är flera, enligt anställda som Kollega pratat med. Ett bristfälligt ledarskap med chefer som inte kan arbetstidslagen är en orsak, kulturkrockar kring hur mycket som är rimligt att jobba är en annan. De flesta tjänstemän har dessutom förhandlat bort sin övertid till förmån för fem extra semesterdagar.

Unionen har följt utvecklingen på Northvolt och ser stora utmaningar.

– På väldigt kort tid har Northvolt gått från en byggarbetsplats till flera tusen anställda och det har skapat växtvärk. Vi försöker tillsammans med arbetsgivaren hitta lösningar på de problem som uppstår, men ibland måste vi sätta ner foten och arbetstiden är en sådan sak, säger Patrik Nilsson, Unionens regionchef i Västerbotten.

Arbetstidslagen är dispositiv, alltså inte tvingande, och ersätts av arbetstidsreglerna i kollektivavtalet om det finns ett sådant. Och på Northvolt är det kollektivavtalet som gäller istället. De tjänstemän som har förhandlat bort sin övertidsersättning har oreglerad arbetstid, men det betyder inte att de får jobba hur mycket som helst.

Unionen har förhandlat fram att några yrkesgrupper som skiftarbetande tjänstemän, skiftchefer och ingenjörer har fått tillbaka en reglerad arbetstid. Samtidigt är Northvolt inne i en period där produktionen ska öka och maskiner trimmas. Fordonstillverkarna Volvo Cars, Scania och BMW har lagt ordrar på flera miljarder, som nu ska levereras.

–  I den här expansiva fasen handlar det om att minimera misstagen. Alla vill att sagan Northvolt ska bli sann, men det får inte ske på bekostnad av människors hälsa, säger Patrik Nilsson.

För Priya har arbetsmiljön påverkat hälsan. Hon gick till vårdcentralen med huvudvärk och ont i kroppen. Domen från läkaren var att hon var på gränsen till en kollaps av utmattning. Receptet blev yoga, som lindrat i stunden men kräver andra förändringar framöver.
– Det som var sorgligt var att min läkare sa att jag inte var den första från Northvolt. Jag går sönder och fler med mig. Frågan är hur många som ska drabbas innan något görs, säger hon.

Enligt henne är det också vanligt att sjukdagar kvittas med övertidstimmar, vilket gör att statistiken över ohälsa på företaget blir osynlig.

 

Brott mot arbetstidslagen

Sedan första september förra året har Unionen en klubb på företaget. På arbetsplatsen i Skellefteå finns ungefär 200 medlemmar. När kollega kontaktar några av dem kan de bekräfta att arbetsmiljön är en av de frågor som diskuteras flitigast. En tidigare anställd som var fackligt engagerad berättar att varje facklig fråga varit en kamp. 

– Det fanns ingen kunskap och ingen vilja att utbilda sig inom den fackliga biten. Det tar på krafterna att börja från noll hela tiden, samtidigt som företaget växer för varje dag. Det var som att prata med en vägg.

Arbetsmiljöverket som för statistik över anmälda arbetsplatsolyckor har haft flera inspektioner på Northvolt. I myndighetens diarium hittas också över 100 träffar på tillfällen då man fått in tips om missförhållanden, avsaknad av märkning på kemiskt material, anmälningar om fallolyckor, frätskador och anställda som klämt av delar av fingrar i maskinerna. Även arbetstiderna har kritiserats, men då har det gällt underleverantörer, det vill säga företag som Northvolt har anlitat, som begått brott mot arbetstidslagen.

Enligt SVT Västerbotten har sex företag fått sanktionsavgifter på sammanlagt fyra miljoner kronor för brott mot arbetstidslagen. Ett av bolagen hade mer än 2 700 timmar otillåten övertid och eftersom inget av företagen hade kollektivavtal fick de inte frångå lagens 40 timmars vecka.

Under våren har Northvolt sagt sig vara beredda att börsnotera sig i framtiden, alltså få sina aktier noterade på en marknadsplats. Både inför och efter en notering ökar kravet på att bolaget ska sköta sig och ha en stabil ekonomi för att upprätthålla marknadens förtroende.

Förtroendet för sin arbetsgivare har dock Priya tappat för länge sedan.

– Jag kommer att gå. Det är inte värt hälsan även om du jobbar för ett företag med ett fint varumärke. Och när fler följer mitt exempel så ska det bli intressant vilka som i slutändan ska jobba i framtidsfabriken.  

Litiumbatterier
Northvolt tillverkar litiumbatterier till bland annat elbilar Foto: Northvolt

Northvolt: ”Vi erbjuder kurser i stresshantering”

Kollega har bett om en intervju med någon ansvarig på Northvolt som kan svara på frågor om arbetsmiljön. Northvolt har dock enbart varit villigt att besvara frågor per mejl, via Anders Thor som är ansvarig för samhällsrelationer på företaget.

Northvolt i Skellefteå växer för varje dag. Det är en utmaning både för anställda som ska skruva upp produktionen och för företaget som ska se till att medarbetarna mår bra. Att arbetsmiljön är ansträngd beror, enligt företaget, på att de är inne i en operationell fas, där man ska automatisera produktionens processer.

Anders Thor
Anders Thor Northvolt

– Vi är medvetna om att det i perioder innebär intensiva arbetsdagar och vi jobbar med olika typer av insatser för att hjälpa våra medarbetare hitta en bra balans, skriver Anders Thor.

Batteritillverkaren förväntar sig inte att anställda jobbar utöver den tid som står i deras anställningsavtal. Men en del medarbetare jobbar oreglerade arbetstider och då ska förväntad arbetstid och den tid man faktiskt jobbat kompenseras, enligt företaget. För de som har svårt att hitta en balans mellan fritid och arbetstid erbjuds bland annat kurser.

– Vi erbjuder interna kurser i stresshantering och ledarskap för att utbilda organisationen i hur vi tillsammans bygger en hållbar arbetsplats, med fler planerade initiativ under året, skriver Anders Thor.

En kritik som anställda framfört till Kollega är att chefer och ledare på Northvolt inte är bekanta med reglerna i arbetsmiljölagen och att det saknas utbildning kring arbetstider och arbetsrätt. Det är något som just nu håller på att genomföras, enligt Northvolt.

Det råder inget tvivel om att det är utmanande

– Vi har många ambitiösa och högpresterande kollegor i en snabbväxande och internationell organisation, därför behöver vi jobba aktivt med att utbilda både chefer och medarbetare kring vilka regler och förväntningar som gäller för arbetstider i Sverige och på Northvolt. Det är något vi just nu håller på att strukturera upp och implementera.

Ni lägger ett stort ansvar på medarbetarna själva att reglera sin arbetstid. Om en medarbetare jobbar sju dagar i veckan, mer än åtta timmar per dag – är det då bara medarbetarens ansvar att sätta gränser även om hen har oreglerad arbetstid?

– Det är inte ett intryck vi delar. Det finns såklart ett arbetsgivaransvar även vid oreglerad arbetstid där cheferna hjälper medarbetaren att sätta gränser. Detta är ju också helt i enlighet med hur den arbetstidsformen fungerar på andra arbetsplatser.

Ni svarar att ni ”nu håller på” att sjösätta utbildningar i regler och förväntningar vad gäller arbetstider. Det låter som att ni under uppbyggnadsfasen av Northvolt 1 inte prioriterar arbetsmiljöarbetet, inte minst reglerna för arbetstider. Varför har ni inte gjort det från början?

– Nej, det är en helt felaktig tolkning. Vi har sedan företagets grundande 2016 arbetat väldigt hårt med företagskultur, arbetsmiljö och facklig dialog – just eftersom vi vetat om att vi behöver växa så snabbt. Så det har hela tiden legat i planen att expansionen av Northvolt 1 ska komma med ett ännu bredare arbete med utbildningar och strukturer, vilket sker nu.

Känner inte till kvittning med sjukdagar

Enligt Northvolt ligger sjukfrånvaron i linje med andra svenska bolag. Men att sjukdagar skulle kvittas med övertid och på så sätt laborera med statistiken, vilket anställda hävdar, har företaget inte hört talas om.

– Vi känner inte till att det är ett utbrett problem att sjukdagar inte registreras som de ska. Självklart registreras frånvaro så som sjukdagar i HR-systemet, det är viktigt för att kunna föra statistik och vidta åtgärder ifall graden av sjukfrånvaro ökar. Det är svårt att uttala sig om vad som hänt i enskilda fall, men det är självklart inte acceptabelt att kvitta sjukdagar på ett sådant sätt som beskrivs, skriver Anders Thor.

På fabriken i Skellefteå jobbar människor med ungefär 80 nationaliteter. Sedan förra året har Unionen en klubb på företaget, med ungefär 200 medlemmar. Enligt Anders Thor fungerar dialogen med fackklubbarna bra och anställda vågar uttrycka sin åsikt.

– Vi har en etablerad dialog mellan anställda och ledning, med regelbundna forum där man har möjlighet att ställa frågor och framföra kritik i realtid till ledningen, helt anonymt om man vill.

– Våra lokala fackliga företrädare blir också kontaktade av anställda, och självklart finns även ett visselblåsarsystem för att anställda ska ha möjlighet att påtala oegentligheter de upptäcker i organisationen. Vår bild är att dessa kommunikationskanaler används av våra anställda, och att företaget agerar och svarar på de åsikter som framförs.

Vilka utmaningar ser ni i er tillväxtfas?

– Det råder inget tvivel om att det är utmanande att arbeta med att bygga upp en ny svensk basindustri från grunden. Att rekrytera människor från hela världen, med olika relation till arbetssätt, ledarskap och fackliga relationer och dessutom göra det i rekordfart är såklart en sådan utmaning. Samtidigt är det ju anledningen till att många intresserar sig för att arbeta hos oss från första början - att få vara en del av den miljön, skriver Anders Thor.

Northvolt

  • Grundades 2016 av ekonomen och företagaren Peter Carlsson. Northvolt 1 började byggas 2019.
  • Tillverkar uppladdningsbara litiumbatterier till bland annat elbilar.
  • Människor från 80 olika nationaliteter jobbar på företaget i Skellefteå.
  • Just nu är det cirka 1700 anställda i batterifabriken.
  • Planen är att bli 4 000 anställda när fabriken är i full produktion.
  • Den första kommersiella leveransen skickades under våren 2022.
Arbetsmiljö

Så stoppar du ljudbovarna

För hög – eller för låg – ljudnivå kan skapa stress på kontoret. Men som chef finns det mycket att göra för att förbättra arbetsmiljön.
Lina Björk Publicerad 18 september 2023, kl 07:05
Ljudabsorbenter till vänster, Gustav Lindmark till höger
På fackförbundet Visions kontor är arbetsmiljöombudet Gustav Lindmark glad att man inkluderar ljudmiljön i arbetet med arbetsmiljön.
Foto: Anders Warne

Vi har alltid ljud omkring oss på kontoret: Fingrar som knattrar på tangentbord, kaffeautomater som surrar och dörrar som öppnas och stängs. Vissa saker har vi lättare att sortera bort, medan andra stör oss till bristningsgränsen. Ventilation vänjer vi oss vid och är lätt för hjärnan att ignorera. Kollegornas prat och andras telefonsamtal är däremot en större ljudbov. Ju tydligare samtalsljud, desto mer distraherar det.

Kjell Holmberg
Kjell Holmberg

– Värst är andra människors röster och så kallat ovidkommande tal. När en kollega pratar om något som inte rör dig och ditt arbete, men du ändå snappar upp fragment av vad som sägs, har hjärnan svårt bortse från det, säger Kjell Holmberg, handläggare och sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

I ett öppet kontorslandskap kan det vara en god idé att ha arbetsytor för olika funktioner. Några där det är tyst för den vars arbete kräver lugn och ro, andra där det är okej att samtala, prata i telefon och snicksnacka med kollegan. Se till att diskutera igenom de olika ytornas ”ljuddisciplin” med din personal.

– Kom tillsammans fram till vad som är rimligt. Det uppstår alltid saker längst vägen: Får man svara i telefon på en tyst avdelning? Är det okej att störa en kollega som satt sig i ett rum för att vara ifred? Har man pratat igenom det innan undviker man missnöje och missförstånd, säger Kjell Holmberg.

Vi är dock olika ljudkänsliga. En del kan uppleva stress av ljud som andra inte ens hör. Hörselskador påverkar. En utmattningsdepression kan ge extra ljudkänslighet. Ska man som chef ta hänsyn till allas behov? Svaret är ja.

– Som chef ska du se till att alla har en rimlig ljudnivå. Det kan vara genom att till exempel låta någon som behöver sitta i lugn och ro få en avskild plats, säger Kjell Holmberg.

 

Nya kontor är för tysta

Att planera arbetsplatserna är en sak som kan hjälpa ljudnivån på kontoret. Ljudabsorbenter är ett annat. I ett rum utan textil, studsar ljudvågor mellan alla hårda ytor, väggar, golv och tak och skapar ekon och skarpa ljud. Finns det däremot mattor eller gardiner tar de upp delar av ljudet. Många sätter också upp skiljeväggar, bordsskärmar och takabsorbenter.

Men nya kontor har ofta ett annat problem på grund av bra isolering: Det blir för tyst – vilket gör att vi hör de störande ljuden mer än nödvändigt. Då får man i stället jobba med så kallad ljudmaskering.

Alexander Kassberg
Alexander Kassberg

– Det är precis vad det låter som, ljud som maskerar andra ljud för att skapa trivsel och minska överhörning. Sociala ytor kan exempelvis göras trevligare med bakgrundsmusik. Vid ytor för mer koncentration kan vi lägga till naturljud som lövprassel för att minska småljud eller kollegors prat, säger Alexander Kassberg, ljuddesigner på Efterklang, som jobbar med ljudmiljöer på bland annat kontor.

Ljudmaskeringen fungerar på två sätt, enligt Alexander Kassberg. Dels ändrar den våra upplevelser av ljud, dels sänker den stressnivån för de anställda. Det fick bland annat medarbetare på fackförbundet Visions medlemsservice – dit medlemmar ringer för rådgivning – erfara när kontoret nyligen gjordes om. Ljudnivån bland de anställda var hög, de störde varandra och hade svårt att koncentrera sig.

– Bland annat satt de i ”fyrklöver” och pratade i telefon, vilket är trevligt om man sitter vid ett matbord och samtalar, men inte när det krävs koncentration. Vi möblerade om, satte upp ljudabsorbenter och avskiljare samt erbjöd att byta ut deras headsets så att de tydligare hörde sin egen röst och slapp skrika, berättar Alexander Kassberg.

 

Bäst när ljudnivån är jämn 

En bra ljudnivå på ett kontor ligger på ungefär 40 dB(A) (se faktaruta). Bäst jobbar vi när ljudnivån är jämn och inte går upp och ner i styrka. Ett samtal ligger på ungefär 55 decibel. Skulle nivån stiga och pågå under en längre tid påverkas både kroppen och knoppen.

– På gruppnivå har man sett att det har både psykologiska och fysiologiska effekter. Störande ljud bidrar till högt blodtryck och stresshormoner som inte är bra för kroppen. Det kan även vara så att konstanta ljud, som du inte tänker på, kan skapa en irritation som gör att du blir trött utan att veta varför. Och det påverkar möjligheten att koncentrera dig och prestera på jobbet, säger Kjell Holmberg.

Som chef har du därför all anledning att se över ljudmiljön på kontoret för att arbetsgruppen ska prestera på topp. Ett sätt är att mäta ljudnivån under skyddsronder, med viss periodicitet.

– Det behöver inte göras vid varje skyddsrond. Ett sätt är att planera in olika teman för olika tider på året. Exempelvis i januari kör vi ergonomi, i september kör vi en riktad rond kring ljudmiljö.

Finns det ljud som är bra för hälsan?

– Jag känner inte till någon forskning som tyder på att så kallade avslappningsljud som valsång och vattenfall skulle fungera. Däremot kan man säga att det är hälsosamt om du sätter på dig hörlurar med musik som du tycker om som maskerar buller.

Olika ljudnivåer

Eftersom örat är känsligare mot vissa ljud än andra har man tagit fram en skala som tar hänsyn till dess olika känslighet vid olika frekvenser. Den skalan kallas för a-vägd decibel eller i dagligt tal ljudnivå i dB(A).

* 40–50 dB(A). Buller från ventilationsutrustning, kan störa koncentrationen.

* 40–60 dB(A). Vanlig ljudnivå i kontorslokal.

* Över 55 dB(A). Problem med att uppfatta andras tal.

* 50–70 dB(A). Ljudnivån i öppna kontorslandskap.

* Över 75 dB(A). Långvarigt buller kan ge höjt blodtryck och ökade nivåer av stresshormon.

* 80–85 dB(A). Risk för utveckling av hörselskada.

* 80–90 dB(A). Ljudnivån i verkstäder.

* 140 dB(A). Direkt smärtsam ljudnivå.

Källa: Arbetsmiljöverket.

Reglerna kring ljud på kontor

Föreskrifterna finns att läsa på Arbetsmiljöverkets webbplats, www.av.se:

* Arbetsplatsens utformning

* Regler om akustik och buller

* Systematiskt arbetsmiljöarbete.