Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Northvolts batterifabrik i Skellefteå skapar tusentals jobb. Men bakom företagets gröna fasad jobbar många så mycket övertid att de blir sjuka. Ingenjören Priya arbetar ibland 12 timmar om dagen, sju dagar i veckan.
Lina Björk Publicerad
Batterifabriken Northvolt 1 i Skellefteå
Där batterifabriken står fanns tidigare en grushög. Men det snabba bygget har skapat växtvärk och arbetsmiljön glömdes bort längs vägen, menar anställda som Kollega pratat med.

Foto: Northvolt

De vill stå först i ledet när fossilt bränsle byts till förnybar energi. Northvolt med sina gröna batterier skapar inte bara en miljövänligare produktion, utan även jobbtillfällen för både Skellefteåbor och utländska gästarbetare.  

Men när guldådern börjat vaskas glömdes arbetsmiljön bort. Ständig övertid och press att jobba kvällar och helger har blivit vardag. Och den gröna produktionen får rödflagg av anställda som varnar för en tystnadskultur som lagt en skugga över inte bara fabriken utan hela staden.

– Många har ju investerat i att flytta hit, köpt hus och etablerat sig. Då vill man att det ska gå bra för företaget och håller tyst om arbetsförhållandena. Skellefteå skulle falla om Northvolt inte fanns, säger en anställd.  

Förra året rekryterade Northvolt flera hundra anställda och planerade då att anställa ytterligare 1 000 personer i år. I Skellefteås nybyggda fabrik jobbar nu medarbetare från världens alla hörn, skiftledare, ingenjörer och tekniker som lockats av kollektivavtal, optioner i företaget, heltid och fast lön. Men alla har inte samma förutsättningar.

– En del har traineeplatser och visstidsanställningar och vill visa framfötterna så det blir långa dagar. Framför allt jobbar anställda från utlandet orimligt många timmar. De har ju också ett arbetstillstånd kopplat till anställningen, säger en före detta anställd.
 

Jobb veckans alla dagar

En av de utländska ingenjörerna är Priya. Hon kom till Northvolt med drömmar om ett arbetsliv med bättre arbetsvillkor och förutsättningar än i hemlandet. Men nu jobbar hon ibland 12-timmarsrsdagar och sju dagar i veckan.

 – Jag är aldrig fri från jobbet. Det är inte något tvång att jobba på helgen, men vi förväntas vara ajour med vad som händer och för att inte skapa en orimlig arbetsbörda i början av veckan så är de flesta uppkopplade även lördag och söndag, säger hon.

Utländska arbetare har ett arbetsvisum kopplat till anställningen. Om de vill säga upp sig har de tre månader på sig att hitta ett nytt jobb om de vill stanna i Sverige. Priya berättar att många utländska ingenjörer som jobbar på Northvolt skickar hem pengar till sina familjer och att säga upp sig innebär en stor press att hitta en ny försörjning.

– Det är inte bara dig själv du försörjer. Även om arbetsförhållandena är tuffa så står många ut för att för mycket vilar på deras axlar, säger hon.
 

Bortförhandlad övertid

Anledningen till de långa dagarna är flera, enligt anställda som Kollega pratat med. Ett bristfälligt ledarskap med chefer som inte kan arbetstidslagen är en orsak, kulturkrockar kring hur mycket som är rimligt att jobba är en annan. De flesta tjänstemän har dessutom förhandlat bort sin övertid till förmån för fem extra semesterdagar.

Unionen har följt utvecklingen på Northvolt och ser stora utmaningar.

– På väldigt kort tid har Northvolt gått från en byggarbetsplats till flera tusen anställda och det har skapat växtvärk. Vi försöker tillsammans med arbetsgivaren hitta lösningar på de problem som uppstår, men ibland måste vi sätta ner foten och arbetstiden är en sådan sak, säger Patrik Nilsson, Unionens regionchef i Västerbotten.

Arbetstidslagen är dispositiv, alltså inte tvingande, och ersätts av arbetstidsreglerna i kollektivavtalet om det finns ett sådant. Och på Northvolt är det kollektivavtalet som gäller istället. De tjänstemän som har förhandlat bort sin övertidsersättning har oreglerad arbetstid, men det betyder inte att de får jobba hur mycket som helst.

Unionen har förhandlat fram att några yrkesgrupper som skiftarbetande tjänstemän, skiftchefer och ingenjörer har fått tillbaka en reglerad arbetstid. Samtidigt är Northvolt inne i en period där produktionen ska öka och maskiner trimmas. Fordonstillverkarna Volvo Cars, Scania och BMW har lagt ordrar på flera miljarder, som nu ska levereras.

–  I den här expansiva fasen handlar det om att minimera misstagen. Alla vill att sagan Northvolt ska bli sann, men det får inte ske på bekostnad av människors hälsa, säger Patrik Nilsson.

För Priya har arbetsmiljön påverkat hälsan. Hon gick till vårdcentralen med huvudvärk och ont i kroppen. Domen från läkaren var att hon var på gränsen till en kollaps av utmattning. Receptet blev yoga, som lindrat i stunden men kräver andra förändringar framöver.
– Det som var sorgligt var att min läkare sa att jag inte var den första från Northvolt. Jag går sönder och fler med mig. Frågan är hur många som ska drabbas innan något görs, säger hon.

Enligt henne är det också vanligt att sjukdagar kvittas med övertidstimmar, vilket gör att statistiken över ohälsa på företaget blir osynlig.

 

Brott mot arbetstidslagen

Sedan första september förra året har Unionen en klubb på företaget. På arbetsplatsen i Skellefteå finns ungefär 200 medlemmar. När kollega kontaktar några av dem kan de bekräfta att arbetsmiljön är en av de frågor som diskuteras flitigast. En tidigare anställd som var fackligt engagerad berättar att varje facklig fråga varit en kamp. 

– Det fanns ingen kunskap och ingen vilja att utbilda sig inom den fackliga biten. Det tar på krafterna att börja från noll hela tiden, samtidigt som företaget växer för varje dag. Det var som att prata med en vägg.

Arbetsmiljöverket som för statistik över anmälda arbetsplatsolyckor har haft flera inspektioner på Northvolt. I myndighetens diarium hittas också över 100 träffar på tillfällen då man fått in tips om missförhållanden, avsaknad av märkning på kemiskt material, anmälningar om fallolyckor, frätskador och anställda som klämt av delar av fingrar i maskinerna. Även arbetstiderna har kritiserats, men då har det gällt underleverantörer, det vill säga företag som Northvolt har anlitat, som begått brott mot arbetstidslagen.

Enligt SVT Västerbotten har sex företag fått sanktionsavgifter på sammanlagt fyra miljoner kronor för brott mot arbetstidslagen. Ett av bolagen hade mer än 2 700 timmar otillåten övertid och eftersom inget av företagen hade kollektivavtal fick de inte frångå lagens 40 timmars vecka.

Under våren har Northvolt sagt sig vara beredda att börsnotera sig i framtiden, alltså få sina aktier noterade på en marknadsplats. Både inför och efter en notering ökar kravet på att bolaget ska sköta sig och ha en stabil ekonomi för att upprätthålla marknadens förtroende.

Förtroendet för sin arbetsgivare har dock Priya tappat för länge sedan.

– Jag kommer att gå. Det är inte värt hälsan även om du jobbar för ett företag med ett fint varumärke. Och när fler följer mitt exempel så ska det bli intressant vilka som i slutändan ska jobba i framtidsfabriken.  

Litiumbatterier
Northvolt tillverkar litiumbatterier till bland annat elbilar Foto: Northvolt

Northvolt: ”Vi erbjuder kurser i stresshantering”

Kollega har bett om en intervju med någon ansvarig på Northvolt som kan svara på frågor om arbetsmiljön. Northvolt har dock enbart varit villigt att besvara frågor per mejl, via Anders Thor som är ansvarig för samhällsrelationer på företaget.

Northvolt i Skellefteå växer för varje dag. Det är en utmaning både för anställda som ska skruva upp produktionen och för företaget som ska se till att medarbetarna mår bra. Att arbetsmiljön är ansträngd beror, enligt företaget, på att de är inne i en operationell fas, där man ska automatisera produktionens processer.

Anders Thor
Anders Thor Northvolt

– Vi är medvetna om att det i perioder innebär intensiva arbetsdagar och vi jobbar med olika typer av insatser för att hjälpa våra medarbetare hitta en bra balans, skriver Anders Thor.

Batteritillverkaren förväntar sig inte att anställda jobbar utöver den tid som står i deras anställningsavtal. Men en del medarbetare jobbar oreglerade arbetstider och då ska förväntad arbetstid och den tid man faktiskt jobbat kompenseras, enligt företaget. För de som har svårt att hitta en balans mellan fritid och arbetstid erbjuds bland annat kurser.

– Vi erbjuder interna kurser i stresshantering och ledarskap för att utbilda organisationen i hur vi tillsammans bygger en hållbar arbetsplats, med fler planerade initiativ under året, skriver Anders Thor.

En kritik som anställda framfört till Kollega är att chefer och ledare på Northvolt inte är bekanta med reglerna i arbetsmiljölagen och att det saknas utbildning kring arbetstider och arbetsrätt. Det är något som just nu håller på att genomföras, enligt Northvolt.

Det råder inget tvivel om att det är utmanande

– Vi har många ambitiösa och högpresterande kollegor i en snabbväxande och internationell organisation, därför behöver vi jobba aktivt med att utbilda både chefer och medarbetare kring vilka regler och förväntningar som gäller för arbetstider i Sverige och på Northvolt. Det är något vi just nu håller på att strukturera upp och implementera.

Ni lägger ett stort ansvar på medarbetarna själva att reglera sin arbetstid. Om en medarbetare jobbar sju dagar i veckan, mer än åtta timmar per dag – är det då bara medarbetarens ansvar att sätta gränser även om hen har oreglerad arbetstid?

– Det är inte ett intryck vi delar. Det finns såklart ett arbetsgivaransvar även vid oreglerad arbetstid där cheferna hjälper medarbetaren att sätta gränser. Detta är ju också helt i enlighet med hur den arbetstidsformen fungerar på andra arbetsplatser.

Ni svarar att ni ”nu håller på” att sjösätta utbildningar i regler och förväntningar vad gäller arbetstider. Det låter som att ni under uppbyggnadsfasen av Northvolt 1 inte prioriterar arbetsmiljöarbetet, inte minst reglerna för arbetstider. Varför har ni inte gjort det från början?

– Nej, det är en helt felaktig tolkning. Vi har sedan företagets grundande 2016 arbetat väldigt hårt med företagskultur, arbetsmiljö och facklig dialog – just eftersom vi vetat om att vi behöver växa så snabbt. Så det har hela tiden legat i planen att expansionen av Northvolt 1 ska komma med ett ännu bredare arbete med utbildningar och strukturer, vilket sker nu.

Känner inte till kvittning med sjukdagar

Enligt Northvolt ligger sjukfrånvaron i linje med andra svenska bolag. Men att sjukdagar skulle kvittas med övertid och på så sätt laborera med statistiken, vilket anställda hävdar, har företaget inte hört talas om.

– Vi känner inte till att det är ett utbrett problem att sjukdagar inte registreras som de ska. Självklart registreras frånvaro så som sjukdagar i HR-systemet, det är viktigt för att kunna föra statistik och vidta åtgärder ifall graden av sjukfrånvaro ökar. Det är svårt att uttala sig om vad som hänt i enskilda fall, men det är självklart inte acceptabelt att kvitta sjukdagar på ett sådant sätt som beskrivs, skriver Anders Thor.

På fabriken i Skellefteå jobbar människor med ungefär 80 nationaliteter. Sedan förra året har Unionen en klubb på företaget, med ungefär 200 medlemmar. Enligt Anders Thor fungerar dialogen med fackklubbarna bra och anställda vågar uttrycka sin åsikt.

– Vi har en etablerad dialog mellan anställda och ledning, med regelbundna forum där man har möjlighet att ställa frågor och framföra kritik i realtid till ledningen, helt anonymt om man vill.

– Våra lokala fackliga företrädare blir också kontaktade av anställda, och självklart finns även ett visselblåsarsystem för att anställda ska ha möjlighet att påtala oegentligheter de upptäcker i organisationen. Vår bild är att dessa kommunikationskanaler används av våra anställda, och att företaget agerar och svarar på de åsikter som framförs.

Vilka utmaningar ser ni i er tillväxtfas?

– Det råder inget tvivel om att det är utmanande att arbeta med att bygga upp en ny svensk basindustri från grunden. Att rekrytera människor från hela världen, med olika relation till arbetssätt, ledarskap och fackliga relationer och dessutom göra det i rekordfart är såklart en sådan utmaning. Samtidigt är det ju anledningen till att många intresserar sig för att arbeta hos oss från första början - att få vara en del av den miljön, skriver Anders Thor.

Northvolt

  • Grundades 2016 av ekonomen och företagaren Peter Carlsson. Northvolt 1 började byggas 2019.
  • Tillverkar uppladdningsbara litiumbatterier till bland annat elbilar.
  • Människor från 80 olika nationaliteter jobbar på företaget i Skellefteå.
  • Just nu är det cirka 1700 anställda i batterifabriken.
  • Planen är att bli 4 000 anställda när fabriken är i full produktion.
  • Den första kommersiella leveransen skickades under våren 2022.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Attention: ”Föräldrarna i ett vakuum när barnet är hemmasittare”

Föräldrar till hemmasittare kläms mellan arbetslivets krav och skolplikten. En del har möjlighet att gå ned i arbetstid – andra tvingas sluta jobba.
Publicerad 21 maj 2026, kl 09:30
Splittbild: porträttfoto av Matilda Berglund Calais på Attention i blå- och vitrandig skjorta (ansiktet maskerat), bredvid genrebild av ett barn bakifrån som sitter på en stoppad stol.
Föräldrar till hemmasittare kan tvingas ta semester, obetald ledighet eller gå ner i tid för att täcka upp när barnet är hemma. Matilda Berglund Calais på Attention beskriver ett ansvarsglapp där arbetsgivaren i praktiken avgör om vardagen går ihop. Samtidigt varnar Unionen för att olovlig frånvaro kan få arbetsrättsliga följder. Foto: Attention/Colourbox.

När ett barn inte klarar att vara närvarande i skolan minskas påfrestningarna till en nivå som barnet orkar med – så kallad anpassad skolgång. Lektion efter lektion plockas bort. Ibland återstår bara ett par, tre lektioner i veckan.

Innan det sker har barn och föräldrar som regel kämpat länge med att förmå barnet att gå normal lektionstid. Kamp och lirkande för att komma upp ur sängen, för att få på kläder, skjutsa, följa, övertala att stanna kvar.

Föräldrar som behöver vara fysiskt närvarande på arbetsplatsen – men samtidigt måste vara hemma med sina barn – börjar med att använda semesterdagarna, sedan tar de obetalad tjänstledighet. Om de får. Och går ned i arbetstid – om de får.

Semesterdagar och obetald ledighet blir första lösningen

Det hänger på arbetsgivarens goda vilja.

Men när ett barn väl fått anpassningar är det skolans beslut att barnet ska vara där endast ett fåtal lektioner i stället för hela skoldagar.

– Föräldrarna lämnas i ett vakuum. Skolan har beslutat att barnet inte behöver vara där. Men det finns ingenting som möjliggör för föräldern att vara hemma med barnet, säger Matilda Berglund Calais på Riksförbundet Attention, som arbetar för personer med NPF och deras anhöriga.

Att ha ett barn som är hemmasittare innebär inte att man har rätt till den ledighet från arbetet som för det mesta behövs. Om barnet har en NPF-diagnos kan man hänvisa till diskrimineringslagen, men i praktiken är det arbetsgivaren som avgör om ledighet eller kortare arbetstid är förenligt med arbetsgivarens behov.

Olovlig frånvaro kan bli arbetsrättsligt ärende

Den som hamnar i ett dilemma och väljer att prioritera barnets behov genom att vara frånvarande utan vab eller godkänd ledighet riskerar att bli uppsagd på grund av olovlig frånvaro – flera av de föräldrar som Kollega har pratat med har oroat sig för det.

Olle Brynja, Unionen, porträttbild.
Olle Brynja. Foto: Peter Knutson.

Olle Brynja, utredare på Unionen, konstaterar att det skydd som finns för anhöriga i diskrimineringslagen är begränsat.

– Det är upp till arbetsgivaren att avgöra vilka anpassningar som är rimliga, exempelvis med hänsyn till ekonomin eller till vad arbetet kräver.

Arbetsgivare som inte är villiga att göra anpassningar kan ta till helt andra medel, menar han.

– Det finns ofta möjlighet för arbetsgivaren att hitta förevändningar för att göra sig av med någon som uppfattas som besvärlig.

Fackets råd: agera tidigt innan frånvaron infekterar relationerna

Hans främsta råd är att vid problem kontakta facket, men också att vara proaktiv och bevaka att det förebyggande arbetet mot diskriminering fungerar bra Alla arbetsgivare ska jobba förebyggande mot diskriminering, och varje år utvärdera det arbetet.

– Det är tyvärr fortfarande många som inte uppfyller det kravet. Men de flesta arbetsgivare är ambitiösa och vill följa den lagstiftning som finns. Och när man utvärderar det förebyggande arbetet är det ju möjligt att man kommer fram till att personer som har barn med NPF riskerar bli missgynnande, säger Olle Brynja.

Kort sagt behöver medvetenheten öka. Även fackförbunden är relativt obekanta med den problematik som föräldrar till hemmasittare brottas med, eftersom det är ganska sällsynt att de kontaktar facket.

– Min spontana tanke är att det finns en stor okunskap om de rättigheter man har. Men det här är absolut en fråga som behöver tas om hand bättre i arbetslivet.

Matilda Berglund Calais på Attention betonar vikten av att komma in tidigt i processerna, innan hög och oförutsägbar frånvaro har hunnit infektera relationerna.

– Ofta kommer fackförbunden in först i förhandlingar om uppsägning. 

Orosanmälningar ökar pressen när frånvaron blir hög

I de här situationerna finns ofta samtidigt en press som gäller orosanmälningar. Många skolor har som rutin att orosanmäla vid hög frånvaro, eftersom det är ett tecken på att ett barn inte mår bra. Socialtjänsten utreder och kan besluta om insatser i hemmet. Även familjehemsplacering kan bli aktuell när föräldrar inte klarar att stötta barnet till en normal skolgång.

Många av de föräldrar som Kollega har talat med stressas av orosanmälningarna och att få föräldraförmågan ifrågasatt när det egentligen är förutsättningarna som brister.

Anpassad skolgång används allt oftare. Dessutom har flera kommuner börjat med distansundervisning för hemmasittare.

– När skolor beslutar om en åtgärd som innebär att barnet är hemma måste det möjliggöras även för föräldrarna. Eller så måste man på annat sätt säkerställa att barnet har en trygg plats att vara på när det inte är i skolan.

När systemen brister blir föräldern sista skyddsnätet

Matilda Berglund Calais konstaterar att föräldrarna saknar alternativ när alla samhällssystem runt barnet misslyckas – de gör vad som behövs för barnet, oavsett konsekvenserna för dem själva. 

– Ska man vara lite cynisk kan man säga att så länge föräldrarna löser det  behöver det inte bli någon annans problem.

Text: MARIKA SIVERTSSON

Ledighet och VAB när barnet är hemmasittare

UTAN OMVÅRDNADSBIDRAG

Man har rätt att gå ned i arbetstid fram tills barnet fyller tolv år, eller efter avslutat femte skolår om föräldern tar ut föräldrapenning.

Delledighet i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel kan man vara tills barnet fyllt åtta år.

 

MED OMVÅRDNADSBIDRAG

Förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel.

En förälder har rätt till omvårdnadsbidrag om barnet på grund av funktionsnedsättning kan antas vara i behov av omvårdnad och tillsyn under minst sex månader, i viss omfattning till och med den dag barnet fyller 19 år.

 

VAB

Från om och med i år kan föräldrar vabba för möten med skola, förskola eller socialtjänsten som rör barnets 

behov av stöd, eller tillfällen då föräldern behöver lära personal hur barnets vård ska hanteras.

Förutsättningen är att barnet har en sjukdom, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning.

Fram till att barnet är tolv år kan man få vab under som mest 120 dagar per år. Efter 7 dagar krävs intyg från läkare eller sjuksköterska.

Vid fara för barnets liv kan man med läkarintyg vabba obegränsat tills barnet fyller 18 år.

 

Källa: Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen.

Hemmasittare i siffror – därför är statistiken osäker

* Underrapportering. Det statistiska underlaget för hemmasittande barn är osäkert. 

   Skolorna rapporterar själva in frånvaro och redan där finns en underrapportering, enligt forskaren Sara Linderdahl vid Uppsala universitet.

* 19 000 hemmasittare är den siffra som oftast används.    Den kommer från föräldranätverket Rätten till utbildning som 2025 samlade in uppgifter om runt 400 000 elever.  Av dem hade 19 000 en frånvaro på 50 procent eller mer.

* 25 procent av landets 100 000 skolbarn med NPF kan antas vara helt eller delvis frånvarande från skolan.

 Uppskattningen bygger på en undersökning gjord av Riksförbundet Attention år 2025 (med svar från 2 700 föräldrar).

* 75 procent av de hemmasittande skolbarnen kan ha NPF, enligt en återkommande uppgift. Den kommer från ett tio år gammalt projekt som Kind (Center of Neurodevelopmental Disorders) vid Karolinska institutet hade i Salems kommun för att få elever tillbaka till skolan.