Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Northvolts batterifabrik i Skellefteå skapar tusentals jobb. Men bakom företagets gröna fasad jobbar många så mycket övertid att de blir sjuka. Ingenjören Priya arbetar ibland 12 timmar om dagen, sju dagar i veckan.
Lina Björk Publicerad
Batterifabriken Northvolt 1 i Skellefteå
Där batterifabriken står fanns tidigare en grushög. Men det snabba bygget har skapat växtvärk och arbetsmiljön glömdes bort längs vägen, menar anställda som Kollega pratat med.

Foto: Northvolt

De vill stå först i ledet när fossilt bränsle byts till förnybar energi. Northvolt med sina gröna batterier skapar inte bara en miljövänligare produktion, utan även jobbtillfällen för både Skellefteåbor och utländska gästarbetare.  

Men när guldådern börjat vaskas glömdes arbetsmiljön bort. Ständig övertid och press att jobba kvällar och helger har blivit vardag. Och den gröna produktionen får rödflagg av anställda som varnar för en tystnadskultur som lagt en skugga över inte bara fabriken utan hela staden.

– Många har ju investerat i att flytta hit, köpt hus och etablerat sig. Då vill man att det ska gå bra för företaget och håller tyst om arbetsförhållandena. Skellefteå skulle falla om Northvolt inte fanns, säger en anställd.  

Förra året rekryterade Northvolt flera hundra anställda och planerade då att anställa ytterligare 1 000 personer i år. I Skellefteås nybyggda fabrik jobbar nu medarbetare från världens alla hörn, skiftledare, ingenjörer och tekniker som lockats av kollektivavtal, optioner i företaget, heltid och fast lön. Men alla har inte samma förutsättningar.

– En del har traineeplatser och visstidsanställningar och vill visa framfötterna så det blir långa dagar. Framför allt jobbar anställda från utlandet orimligt många timmar. De har ju också ett arbetstillstånd kopplat till anställningen, säger en före detta anställd.
 

Jobb veckans alla dagar

En av de utländska ingenjörerna är Priya. Hon kom till Northvolt med drömmar om ett arbetsliv med bättre arbetsvillkor och förutsättningar än i hemlandet. Men nu jobbar hon ibland 12-timmarsrsdagar och sju dagar i veckan.

 – Jag är aldrig fri från jobbet. Det är inte något tvång att jobba på helgen, men vi förväntas vara ajour med vad som händer och för att inte skapa en orimlig arbetsbörda i början av veckan så är de flesta uppkopplade även lördag och söndag, säger hon.

Utländska arbetare har ett arbetsvisum kopplat till anställningen. Om de vill säga upp sig har de tre månader på sig att hitta ett nytt jobb om de vill stanna i Sverige. Priya berättar att många utländska ingenjörer som jobbar på Northvolt skickar hem pengar till sina familjer och att säga upp sig innebär en stor press att hitta en ny försörjning.

– Det är inte bara dig själv du försörjer. Även om arbetsförhållandena är tuffa så står många ut för att för mycket vilar på deras axlar, säger hon.
 

Bortförhandlad övertid

Anledningen till de långa dagarna är flera, enligt anställda som Kollega pratat med. Ett bristfälligt ledarskap med chefer som inte kan arbetstidslagen är en orsak, kulturkrockar kring hur mycket som är rimligt att jobba är en annan. De flesta tjänstemän har dessutom förhandlat bort sin övertid till förmån för fem extra semesterdagar.

Unionen har följt utvecklingen på Northvolt och ser stora utmaningar.

– På väldigt kort tid har Northvolt gått från en byggarbetsplats till flera tusen anställda och det har skapat växtvärk. Vi försöker tillsammans med arbetsgivaren hitta lösningar på de problem som uppstår, men ibland måste vi sätta ner foten och arbetstiden är en sådan sak, säger Patrik Nilsson, Unionens regionchef i Västerbotten.

Arbetstidslagen är dispositiv, alltså inte tvingande, och ersätts av arbetstidsreglerna i kollektivavtalet om det finns ett sådant. Och på Northvolt är det kollektivavtalet som gäller istället. De tjänstemän som har förhandlat bort sin övertidsersättning har oreglerad arbetstid, men det betyder inte att de får jobba hur mycket som helst.

Unionen har förhandlat fram att några yrkesgrupper som skiftarbetande tjänstemän, skiftchefer och ingenjörer har fått tillbaka en reglerad arbetstid. Samtidigt är Northvolt inne i en period där produktionen ska öka och maskiner trimmas. Fordonstillverkarna Volvo Cars, Scania och BMW har lagt ordrar på flera miljarder, som nu ska levereras.

–  I den här expansiva fasen handlar det om att minimera misstagen. Alla vill att sagan Northvolt ska bli sann, men det får inte ske på bekostnad av människors hälsa, säger Patrik Nilsson.

För Priya har arbetsmiljön påverkat hälsan. Hon gick till vårdcentralen med huvudvärk och ont i kroppen. Domen från läkaren var att hon var på gränsen till en kollaps av utmattning. Receptet blev yoga, som lindrat i stunden men kräver andra förändringar framöver.
– Det som var sorgligt var att min läkare sa att jag inte var den första från Northvolt. Jag går sönder och fler med mig. Frågan är hur många som ska drabbas innan något görs, säger hon.

Enligt henne är det också vanligt att sjukdagar kvittas med övertidstimmar, vilket gör att statistiken över ohälsa på företaget blir osynlig.

 

Brott mot arbetstidslagen

Sedan första september förra året har Unionen en klubb på företaget. På arbetsplatsen i Skellefteå finns ungefär 200 medlemmar. När kollega kontaktar några av dem kan de bekräfta att arbetsmiljön är en av de frågor som diskuteras flitigast. En tidigare anställd som var fackligt engagerad berättar att varje facklig fråga varit en kamp. 

– Det fanns ingen kunskap och ingen vilja att utbilda sig inom den fackliga biten. Det tar på krafterna att börja från noll hela tiden, samtidigt som företaget växer för varje dag. Det var som att prata med en vägg.

Arbetsmiljöverket som för statistik över anmälda arbetsplatsolyckor har haft flera inspektioner på Northvolt. I myndighetens diarium hittas också över 100 träffar på tillfällen då man fått in tips om missförhållanden, avsaknad av märkning på kemiskt material, anmälningar om fallolyckor, frätskador och anställda som klämt av delar av fingrar i maskinerna. Även arbetstiderna har kritiserats, men då har det gällt underleverantörer, det vill säga företag som Northvolt har anlitat, som begått brott mot arbetstidslagen.

Enligt SVT Västerbotten har sex företag fått sanktionsavgifter på sammanlagt fyra miljoner kronor för brott mot arbetstidslagen. Ett av bolagen hade mer än 2 700 timmar otillåten övertid och eftersom inget av företagen hade kollektivavtal fick de inte frångå lagens 40 timmars vecka.

Under våren har Northvolt sagt sig vara beredda att börsnotera sig i framtiden, alltså få sina aktier noterade på en marknadsplats. Både inför och efter en notering ökar kravet på att bolaget ska sköta sig och ha en stabil ekonomi för att upprätthålla marknadens förtroende.

Förtroendet för sin arbetsgivare har dock Priya tappat för länge sedan.

– Jag kommer att gå. Det är inte värt hälsan även om du jobbar för ett företag med ett fint varumärke. Och när fler följer mitt exempel så ska det bli intressant vilka som i slutändan ska jobba i framtidsfabriken.  

Litiumbatterier
Northvolt tillverkar litiumbatterier till bland annat elbilar Foto: Northvolt

Northvolt: ”Vi erbjuder kurser i stresshantering”

Kollega har bett om en intervju med någon ansvarig på Northvolt som kan svara på frågor om arbetsmiljön. Northvolt har dock enbart varit villigt att besvara frågor per mejl, via Anders Thor som är ansvarig för samhällsrelationer på företaget.

Northvolt i Skellefteå växer för varje dag. Det är en utmaning både för anställda som ska skruva upp produktionen och för företaget som ska se till att medarbetarna mår bra. Att arbetsmiljön är ansträngd beror, enligt företaget, på att de är inne i en operationell fas, där man ska automatisera produktionens processer.

Anders Thor
Anders Thor Northvolt

– Vi är medvetna om att det i perioder innebär intensiva arbetsdagar och vi jobbar med olika typer av insatser för att hjälpa våra medarbetare hitta en bra balans, skriver Anders Thor.

Batteritillverkaren förväntar sig inte att anställda jobbar utöver den tid som står i deras anställningsavtal. Men en del medarbetare jobbar oreglerade arbetstider och då ska förväntad arbetstid och den tid man faktiskt jobbat kompenseras, enligt företaget. För de som har svårt att hitta en balans mellan fritid och arbetstid erbjuds bland annat kurser.

– Vi erbjuder interna kurser i stresshantering och ledarskap för att utbilda organisationen i hur vi tillsammans bygger en hållbar arbetsplats, med fler planerade initiativ under året, skriver Anders Thor.

En kritik som anställda framfört till Kollega är att chefer och ledare på Northvolt inte är bekanta med reglerna i arbetsmiljölagen och att det saknas utbildning kring arbetstider och arbetsrätt. Det är något som just nu håller på att genomföras, enligt Northvolt.

Det råder inget tvivel om att det är utmanande

– Vi har många ambitiösa och högpresterande kollegor i en snabbväxande och internationell organisation, därför behöver vi jobba aktivt med att utbilda både chefer och medarbetare kring vilka regler och förväntningar som gäller för arbetstider i Sverige och på Northvolt. Det är något vi just nu håller på att strukturera upp och implementera.

Ni lägger ett stort ansvar på medarbetarna själva att reglera sin arbetstid. Om en medarbetare jobbar sju dagar i veckan, mer än åtta timmar per dag – är det då bara medarbetarens ansvar att sätta gränser även om hen har oreglerad arbetstid?

– Det är inte ett intryck vi delar. Det finns såklart ett arbetsgivaransvar även vid oreglerad arbetstid där cheferna hjälper medarbetaren att sätta gränser. Detta är ju också helt i enlighet med hur den arbetstidsformen fungerar på andra arbetsplatser.

Ni svarar att ni ”nu håller på” att sjösätta utbildningar i regler och förväntningar vad gäller arbetstider. Det låter som att ni under uppbyggnadsfasen av Northvolt 1 inte prioriterar arbetsmiljöarbetet, inte minst reglerna för arbetstider. Varför har ni inte gjort det från början?

– Nej, det är en helt felaktig tolkning. Vi har sedan företagets grundande 2016 arbetat väldigt hårt med företagskultur, arbetsmiljö och facklig dialog – just eftersom vi vetat om att vi behöver växa så snabbt. Så det har hela tiden legat i planen att expansionen av Northvolt 1 ska komma med ett ännu bredare arbete med utbildningar och strukturer, vilket sker nu.

Känner inte till kvittning med sjukdagar

Enligt Northvolt ligger sjukfrånvaron i linje med andra svenska bolag. Men att sjukdagar skulle kvittas med övertid och på så sätt laborera med statistiken, vilket anställda hävdar, har företaget inte hört talas om.

– Vi känner inte till att det är ett utbrett problem att sjukdagar inte registreras som de ska. Självklart registreras frånvaro så som sjukdagar i HR-systemet, det är viktigt för att kunna föra statistik och vidta åtgärder ifall graden av sjukfrånvaro ökar. Det är svårt att uttala sig om vad som hänt i enskilda fall, men det är självklart inte acceptabelt att kvitta sjukdagar på ett sådant sätt som beskrivs, skriver Anders Thor.

På fabriken i Skellefteå jobbar människor med ungefär 80 nationaliteter. Sedan förra året har Unionen en klubb på företaget, med ungefär 200 medlemmar. Enligt Anders Thor fungerar dialogen med fackklubbarna bra och anställda vågar uttrycka sin åsikt.

– Vi har en etablerad dialog mellan anställda och ledning, med regelbundna forum där man har möjlighet att ställa frågor och framföra kritik i realtid till ledningen, helt anonymt om man vill.

– Våra lokala fackliga företrädare blir också kontaktade av anställda, och självklart finns även ett visselblåsarsystem för att anställda ska ha möjlighet att påtala oegentligheter de upptäcker i organisationen. Vår bild är att dessa kommunikationskanaler används av våra anställda, och att företaget agerar och svarar på de åsikter som framförs.

Vilka utmaningar ser ni i er tillväxtfas?

– Det råder inget tvivel om att det är utmanande att arbeta med att bygga upp en ny svensk basindustri från grunden. Att rekrytera människor från hela världen, med olika relation till arbetssätt, ledarskap och fackliga relationer och dessutom göra det i rekordfart är såklart en sådan utmaning. Samtidigt är det ju anledningen till att många intresserar sig för att arbeta hos oss från första början - att få vara en del av den miljön, skriver Anders Thor.

Northvolt

  • Grundades 2016 av ekonomen och företagaren Peter Carlsson. Northvolt 1 började byggas 2019.
  • Tillverkar uppladdningsbara litiumbatterier till bland annat elbilar.
  • Människor från 80 olika nationaliteter jobbar på företaget i Skellefteå.
  • Just nu är det cirka 1700 anställda i batterifabriken.
  • Planen är att bli 4 000 anställda när fabriken är i full produktion.
  • Den första kommersiella leveransen skickades under våren 2022.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljö

Unionen om mobbning: ”Behövs tydligare regler”

Mobbning på jobbet sätter både facket och arbetsgivaren på prov. ”Jag önskar tydligare regelverk om arbetsgivares skyldighet att utreda”, säger Annika Örnemark, regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 november 2025, kl 13:03
Unionen om mobbning på arbetsplatsen
Många arbetsgivare saknar rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar Annika Örnemark, som är regionalt arbetsmiljöombud.
Foto: Ingvar Karmhed/TT/Privat

De lokala arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna har som ett av sina uppdrag att hålla ögonen på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, till exempel stress och kränkande särbehandling.

Men att hantera mobbningsärenden är ofta svårt på lokal nivå. Både mobbaren och den mobbade kan vara nära arbetskamrater till det lokala ombudet.

– Vi stöter ibland på ärenden där det uppstått en konflikt mellan lokala facket och den individ som är berörd. Då försöker vi föra en dialog med medlemmen och hitta ett sätt där den känner sig bekväm, säger Annika Örnemark, ombudsman och regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.

Svårt utreda när det rör en individ

En grundläggande svårighet är att kränkande särbehandling eller mobbning ofta berör en individ. Det innebär att skyddsombud inte kan använda sitt vanliga verktyg. 

– Det betyder att vi inte kan göra en begäran om åtgärd enligt 6:6a (paragraf i arbetsmiljölagen, reds. anm.) om arbetsgivaren inte utreder på ett kvalitativt sätt eller sätter in tillräckliga åtgärder. En begäran om åtgärd är det verktyg vi har när man inte kommer framåt genom samverkan med arbetsgivaren. Det är ett kraftfullt verktyg, men som då inte kan användas vid individärenden, säger Annika Örnemark.

Få arbetsgivare har rutiner för kränkande särbehandling

Många arbetsgivare har inga rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar hon. 

– Arbetsgivaren har oftast inte tillräcklig kompetens för att utreda själv. Då begär vi att den ska anlita en extern opartisk expert. 

I vilka fall det regionala arbetsmiljöombudet agerar på lokal nivå när det finns lokala fackliga företrädare beror på omständigheterna, framhåller Annika Örnemark.

– Vi gör en bedömning från fall till fall. Om det finns en skyddskommitté på arbetsplatsen kan vi som regionala arbetsmiljöombud gå in och stötta de lokala arbetsmiljöombuden, även om vi inte själva har rätt att agera. 

Bra när facket och företagshälsan samarbetar 

I fall med kränkande särbehandling blir ofta företagshälsovården inblandad. Annika Örnemark anser att resultatet blir bäst när facket är med och utformar företagshälsans uppdrag i olika utredningar.

– Då samverkar man kring åtgärderna så att alla har samma bild av vad som ska undersökas. Det är oerhört viktigt så det inte blir ett ensidigt arbetsgivarperspektiv. Jag har också goda erfarenheter av företagshälsovården, som gått in och varit den oberoende parten, säger Annika Örnemark.